Svenska som andraspråk ett underordnat ämne

Trots en ny läroplan, GY11, rymmer svenska som andraspråk fortfarande färre kognitiva utmaningar än svenskämnet. Inte minst är utrymmet för läsning av skönlitteratur betydligt mindre i svenska som andraspråk

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det konstaterar Catarina Economou i sin avhandling ”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk.

Catarina Economou har många års erfarenhet av undervisning i svenska och svenska som andraspråk på olika gymnasieskolor.

– Jag har ofta haft anledning att fundera över uppdelningen av svenskämnena, både sett till innehåll, synsätt och urval som görs.

Sammanläggningsavhandlingen innehåller fyra studier mellan 2007 och 2014 och fokuserar på lärares och elevers attityder till ämnet svenska som andraspråk, hur svenska som andraspråk beskrivs i styrdokumenten i förhållande till svenskämnet och hur elever med svenska som andraspråk läser skönlitteratur. Materialet utgörs av klassrumsobservationer, intervjuer med gymnasieelever som läser svenska som andraspråk, inspelade boksamtal och ämnesplansanalyser.

Fokus på formfrågor

I den första studien från 2007 undersöks bl.a. lärarnas attityd till svenska som andraspråk. Här framgår att läsning av skönlitteratur från olika tider och kulturer och reflektioner kring exempelvis flerspråkighet inte berörs i undervisningen fastän dessa områden omnämns i styrdokumenten. Istället prioriterar lärarna isolerad färdighetsträning av språkets formella sidor i undervisningen, t.ex. genomgångar av ordklasser och satsdelar.

Den andra studien från 2013 jämför innehållet i den förra läroplanen (Lpf 94) med den nya läroplanen för gymnasieskolan (Gy 11). Det framgår av studien att ämnet svenska som andraspråk fortfarande fungerar som ett stödämne åt svenskämnet med mer fokus på form än innehåll. Den tydligaste skillnaden mellan ämnena är att skönlitteraturen ges mycket begränsat utrymme i svenska som andraspråk medan svenskämnet karaktäriseras av läsning, analyser, samtal och reflektioner av skönlitteratur, film och andra medier.

En slutsats Catarina Economou drar är att styrdokumenten signalerar att andraspråkselever inte utvecklas i någon högre grad genom eller har något större behov av läsning av skönlitteratur. Detta synsätt problematiseras i de två senare studierna från 2014 som just kartlägger andraspråkselevers litteraturläsning.

Kompetenta andraspråksläsare

I den tredje och fjärde studien analyseras andraspråkselevers läsning och tolkning av två romaner som skiljer sig markant från varandra i tid och rum: Marjaneh Bakthiaris Kalla det va fan ni vill och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas.

Resultaten visar att eleverna i regel är kompetenta läsare med förmågan att röra sig in i och även distansera sig från texten då de t.ex. diskuterar romanens form. Elever på en mer språkligt avancerad nivå hjälper varandra att förstå ord och handling. Det framgår också att eleverna använder sig av flera läsarter, med varierande grad av lärarstöd, bl.a. samhällsorienterade läsarter där eleverna tar fasta på händelser i romanen och jämför dem med det verkliga samhällets villkor och orättvisor. 

Ett inkluderande svenskämne

Catarina Economous förhoppning är att avhandlingen kan bidra med insikter om gymnasieämnet svenska som andraspråks legitimitet och innehåll i förhållande till svenskämnet:

– Med stöd i resultateten menar jag att alla elever kan ha en gemensam och interkulturell litteraturundervisning där elevernas resurser, bl.a. i form av erfarenheter från flera kulturer, tas till vara och där fruktbara möten mellan litterära texter och elever och mellan elever i förhållande till texter kan ske.

Att nyanlända ska lära sig språket i särskilda undervisningsgrupper är en nödvändighet, enligt Catarina Economou, men hur de sedan ska fortsätta utveckla sitt svenska språk är omdebatterat.

– Det finns anledning att se över uppdelningen av svenskämnena och börja diskutera ett gemensamt och inkluderande svenskämne med förändrat innehåll på gymnasienivå. Dock får inte andraspråksaspekter komma i skymundan.

Text: Christoffer Dahl

Catarina Economou, ”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk, Diss., Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik 2015.

Artikeln ”I svenska två vågar jag prata mer och så”länk till annan webbplats                                                                       

Senast uppdaterad 22 mars 2019