Svenskämnet behöver mer relevanta ämneskunskaper

Svenskämnet tyngs av olika problem som hänger ihop med de reformer svensk skola genomgått de senaste tjugo åren. Sverige borde rikta blicken mot grannlandet Danmark där danskämnet i högre grad fokuserar på ett kritiskt förhållningssätt och relevanta ämneskunskaper.

Detta hävdar Bengt Sjöstedt som i sin avhandling Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid. Om undervisning och styrmedel i modersmålet i svenska och danska gymnasier kartlägger och analyserar lokala, nationella och globala faktorer som påverkar svenska och danska gymnasielärares arbetsförutsättningar och deras undervisning i modersmålet. När Sjöstedt använder begreppet modersmål avser han svensk- respektive danskämnet.

Materialet samlades in läsåret 2007/2008 och omfattar klassrumsobservationer, intervjuer, elevtexter, enkäter, inspelningar samt myndighetstexter, och skillnaderna är påtagliga.

Skillnader i klassrummet

I Sverige handlar litteraturläsning framförallt om att eleverna ska kunna identifiera sig i den litteratur de läser. Den personliga läsningen dominerar och som helhet kännetecknas svenskämneskonstruktionen av individualism, elevmedverkan samt grupp- och självstudier med låg grad av lärarstyrning.

I de danska gymnasierna är fokus i högre grad på krävande texter som ska utmana eleverna, kritisk närläsning och att eleverna ska tillägna sig ett ämnesspråk. Den danska ämneskonstruktionen utmärks mer än den svenska av ämnesspecialisering och stark ämnesinramning.

Styrdokument och ämneskonstruktion

Styrdokumentens utformning, dvs. skollagen, läroplaner och kursplaner, visar också på betydande skillnader mellan länderna. Svenskämnet skrivs i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) fram som ett individcentrerat ämne med mycket svag avgränsning mot andra ämnen och utan egen tydlig didaktisk karaktär. Detta kan jämföras med danskämnet som är starkt avgränsat mot andra ämnen och som har en klar innehållslig och ämnesdidaktisk karaktär.

Sjöstedt konstaterar att svenskämnet både i praktiken och teoretiskt är en liberal/progressiv ämneskonstruktion, dvs. ett ämne som utmärks av osynlig pedagogik där eleverna får göra framsteg i sin egen takt. Detta individuella kunskapssökande, utan synlig lärarledning, utvecklar inte elevernas ämneskunskapsbegrepp, enligt Sjöstedt. I kontrast till denna ämneskonstruktion är danskämnet ett bildningsämne med drag av kritisk literacy, dvs. ett ämne där eleverna får utveckla ett ämnesspråk med vilket de kan analysera texter, genrespecifika särdrag och i slutändan den sociala omgivningen.

Ekonomismen har fått mer inflytande

Sjöstedt vill främst koppla skillnaderna mellan länderna till styrsystemen och särskilt ekonomismen, dvs. decentralisering, individualisering och effektivisering. Ekonomismen har fått mer inflytande på styrdokument och styrsystem i Sverige än i Danmark, och detta har skapat en rad problem för de svenska lärarna.

För det första försvårar arbetslagsorganisationen möjligheten till en reflekterad ämnesdidaktisk syn och istället inriktar sig lärarna på frågor som rör omvårdnad. För det andra har konkurrenstänkandet medfört en överetablering av friskolor, betygsinflation, obehöriga lärare och problem med likvärdigheten, vilket skapat rättsosäkerhet for eleverna.

Valfrihet bidrar till utslagning

Den tredje punkten benämns ”kundens rätt” och den har lett till ett föräldra- och elevinflytande som reducerar lärarens autonomi, professionalitet och auktoritet. För det fjärde har individualisering genom valfrihet, genom t.ex. ”eget arbete” med osynlig pedagogik och obefintligt ämnesspråk, bidragit till utslagning av resurssvaga elever med mindre kulturellt, socialt och ekonomiskt kapitel.

Även om det danska systemet också innehåller inslag av decentralisering präglas det fortfarande av centralisering, tydliga direktiv som bl.a. främjar en likvärdig bedömning, ämnesfokus och autonomi för lärarna.

Ett framtida svenskämne

Sjöstedt medger att den svenska gymnasiereformen 2011, GY11, har medfört förbättringar, t.ex. skärpta ämneskrav och att gymnasiearbetet på högskoleförberedande program ska bygga på vetenskaplig metod. Men det ekonomistiska styrsystemet är alltjämt intakt. Snarare finns starka skäl för att införa vinstförbud och avskaffa det fria skolvalet, inte minst för att främja elevmångfalden.

En framtida svenskämneskonstruktion borde istället, avslutar Sjöstedt, mer efterlikna den danska, dvs. ett bildningsämne med drag av kritisk literacy, men då fordras också styrdokument och styrsystem som stödjer ett sådant svenskämne.

Text: Christoffer Dahl

Källor:

Avhandlingen Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid. Om undervisning och styrmedel i modersmålet i svenska och danska gymnasier.

Englund, Boel. Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt åter-skapande med utgångspunkt i en jämförelse av texter för litteraturundervisningen i Sverige och Frankrike. Diss., Lärarhögskolan i Stockholm, 1997.

Knutas, Edmund. Mellan retorik och praktik. En ämnesdidaktisk och läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994. Diss., Umeå universitet, 2008.