Systematiskt språkligt stöd bäst för alla barn
Elever som läser flytande kan ha svårigheter med läsförståelsen och det uppmärksammas alldeles för sent. De kan avkoda, vilket utesluter dyslexi, men får svårigheter med läsförståelse på grund av språkliga svårigheter. Aktiviteter och undervisning som stödjer alla elevers språkliga utveckling gynnar deras utveckling av läsförståelse och deras lärande i många ämnen.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Åsa Elwér har lagt fram den första svenska avhandlingen med särskilt fokus på elever som är duktiga på att avkoda men har svårigheter att förstå innehåll i texter. Elevernas svårigheter uppmärksammas ofta när de kommer till årskurs fyra. De får då texter som är mer komplicerade än tidigare. De ställs i större utsträckning inför utmaningen att hämta information och lära sig från innehåll i texter.
Läraren kan luras av att eleven kan läsa högt
Vad beror då svårigheterna på och varför blir dessa svårigheter inte uppmärksammade?
Enligt Elwér kan elevernas förmåga att läsa högt leda till att lärare inte uppmärksammar elevernas svårigheter att förstå texters innehåll. Hon visar i avhandlingen på att det finns bakomliggande språkliga svårigheter. Dessa svårigheter har Elwér spårat tillbaka till fem-års åldern. Svårigheterna är kopplade till ett svagt ordförråd, grammatiska svårigheter, svagt verbalt minne och svag hörförståelse.
De språkliga svårigheterna finns kvar långt upp i årskurserna enligt de longitudinella data som Elwérs studier baseras på. De uppmärksammas alltså relativt sent i skolåldern och visar sig som läsförståelseproblem. Eftersom svårigheter med läsförståelse leder till problem i flera ämnen så drabbas eleverna hårt och de kan få stora skolsvårigheter. Avhandlingen visar alltså att de språkliga problemen finns tidigt och går att identifiera i forskningsstudier
Systematiskt språkligt stöd för alla barn är bäst
Är en tidig identifiering av språksvårigheter möjlig vid förskolor och något att rekommendera för förskolor i deras arbete?
Elwérs slutsats är att det går att identifiera barn tidigt vid fem års ålder, men hon för fram två reservationer:
- Det är inte lätt att identifiera språkliga svårigheter hos små barn.
- En del barn visar på språkliga svårigheter i förskolan men utvecklar ändå en bra läsförståelseförmåga. Fenomenet inom forskning kallas för att de utifrån testresultat är ”falskt positiva”.
Hon förordar istället:
- En verksamhet som stödjer alla barns språkliga utveckling från tidig ålder.
- Formell övning och undervisning för större ordförråd och för förbättrad ordförståelse i såväl förskola som i skola. Det är bra för alla barn men särskilt viktigt för barn som har en lägre språklig förmåga.
- Hörförståelseövningar.
- Kontinuerlig kartläggning av läsförståelse genom såväl standardiserade tester som informella bedömningar.
Elwérs förhoppning är att systematiska kartläggningar, övningar och undervisning under de första skolåren kan minska läsförståelseproblemen bland elever.
Avhandlingen baseras på The simple view of reading
Avhandlingens teoretiska ramverk bygger på att läsförståelse kräver såväl en förmåga att avkoda som en språklig förståelse. Elwér relaterar till de senaste 30 årens forskning som stödjer en teoretisk formel, kallad The simple view of reading. Formeln skrivs R = D x L vilket står för Reading comprehension = Decoding x Linguistic comprehension (på svenska Läsförståelse = Avkodning x Språklig förståelse). Denna formel och teoretiska ramverk är utgångspunkt för såväl urval, där Elwér indelar barn och ungdomar i olika kognitiva och språkliga profiler, som analysen av studiernas data.
Internationella data från främst USA har använts
De tre studierna som ingår i avhandlingen har samlats in i ett mycket omfattande internationellt projekt där Sverige medverkar tillsammans med Norge, Australien och USA. Data finns för drygt 1 000 tvillingpar för att möjliggöra studier av genetiska och miljömässiga faktorer. Elwér har dock inte gjort analyser av sådana faktorer. De deltagande barnen har ingått som individer snarare än som tvillingpar.
Testmaterialet består förutom av läs- och stavningstester även av språkliga och kognitiva tester. Data från testerna har använts för att beskriva kognitiva och språkliga profiler bland barn med svårigheter i läsförståelse. Avhandlingens syfte är beskrivningen av sådana profiler utifrån ett longitudinellt perspektiv.
Två av de tre delstudierna i avhandlingen bygger enbart på data från USA. Elwér betonar främst två saker av betydelse vid bedömning av generaliserbarhet till svenska förhållanden. Det ena är att det i USA är vanligt med tidig informell undervisning i läsning medan svenska barn får läsundervisning först i årskurs 1.
Det andra är olikheterna mellan engelska och svenska ur ett språkligt perspektiv. Bland skillnaderna kan nämnas att kopplingar mellan ljud och bokstav skiljer sig åt. Elwér anser dock att dessa skillnader är relativt små och att den tidiga läsutvecklingen är likartad i USA och i Sverige.
Text: Johan Malmqvist
Källa:
Avhandlingen Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties
Länk till annan webbplats.