Tid viktigare än metoder

Elever som efter första årskurs i skolan fortfarande strävar med sin läs- och skrivutveckling måste få intensiv undervisning där de ges möjlighet att arbeta med pedagogiskt genomtänkta läs- och skrivaktiviteter åtminstone 10 timmar i veckan. Om andra inslag på schemat får stryka på foten spelar i det här sammanhanget ingen roll.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det hävdar Stefan Samuelsson, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Linköpings universitet.

Stefan Samuelsson har varit ansvarig och medverkat i ett stort antal projekt som har omfattat en lång rad olika centrala frågeställningar inom läs- och skrivforskningen. Han vill särskilt framhålla är det tvillingprojekt som han har arbetat med sedan början av 2000-talet tillsammans med kollegor i USA och Australien.

– I det projektet har vi bland annat visat att individuella skillnader i läs- och skrivförmåga redan efter ett år i skolan huvudsakligen förklaras av genetiska faktorer.

– Jag tycker det är viktigt att man som lärare och skolledare är medvetna om att elever kommer till skolan med olika förutsättningar. Hemmiljön har givetvis ett visst bidrag till dessa förutsättningar men det är viktigt att komma ihåg att även gener spelar en viktig roll. Min uppgift är att redogöra för vilka pedagogiska konsekvenser sådana resultat genererar. Det uppstår lätt missförstånd.

– Mitt budskap är att skolans och lärarnas insatser är direkt avgörande för elevers skriftspråkliga utveckling, men elever kommer alltid att variera när det gäller läs- och skrivförmåga och denna spridning förklaras i stor utsträckning av genetiska faktorer.

Skoleffekter överdrivs

Tror du inte de finns en risk med att skolans traditionella förklaringar till elevers svårigheter förstärks av dessa resultat, det vill säga att vissa elever har inneboende brister?

- Det uppstår lätt missförstånd. Mitt budskap är att skolans och lärarnas insatser är direkt avgörande för elevers skriftspråkliga utveckling, men elever kommer alltid att variera när det gäller läs- och skrivförmåga och denna spridning förklaras i stor utsträckning av genetiska faktorer.

Men om två elever med liknande förutsättningar hamnar i en skola med väl fungerande respektive dåligt fungerande läs- och skrivundervisning, får inte miljön stor betydelse i det fallet?

– Det finns självklart skolor och lärare som gör ett bättre jobb än andra och det kan förstås bidra till skillnader när det gäller läs- och skrivutveckling. Vår forskning har emellertid visat att man ofta överdriver dessa skoleffekter och/eller lärareffekter. När vi jämför enäggstvillingar (som delar både hemmiljö och gener) som går i samma eller olika klasser finner vi att lärareffekten i stort uppgår till maximalt 8 procent. Det betyder att skillnader i läs- och skrivförmåga mellan elever förklaras till ca 8 procent av läraren.

– Lärareffekten är inte på något sätt försumbar, men den är inte så stor som många vill göra gällande. I grunden tycker jag att det är bra resultat, för vem skulle vilja följa sitt barn till första skoldagen och oroa sig för att hennes tidiga läs- och skrivutveckling till stor del kommer att bestämmas av den lärare som hon råkar få.

Miljöfaktorer betydelsefulla för den generella nivån

Men handlar inte graden av miljöinflytande i den beteendegenetiska forskningen också om hur stor variation man har i de miljöer som undersöks? (Ett extremexempel är ju om man jämför miljöer med eller utan skriftspråk).

– Det stämmer. Om vi tänker oss att vi skulle genomföra ett liknande tvillingprojekt i Rio de Janeiro i Brasilien där föräldrarnas socioekonomiska resurser i stor utsträckning bestämmer barnens skolgång så skulle miljö snarare än gener förklara varför elever generellt varierar när det gäller skriftspråklig kompetens.

Jag tolkar dig som att du menar att Sverige erbjuder homogena miljöer och därmed blir genetiken mer betydelsefull för skillnader mellan individer än vad som skulle vara fallet om miljöerna blir mer heterogena, till exempel genom att vissa miljöer misslyckas med att tillhandahålla goda möjligheter eller genom att det i vissa miljöer utvecklas speciellt goda förutsättningar för läs- och skrivinlärning. Samtidigt bygger ju ditt resonemang på att miljöfaktorerna är mycket betydelsefulla för den generella nivå på elevernas kunskaper. Vilka implikationer har din forskning för skolans arbete?

– De primära frågeställningar som jag har arbetat med är att försöka förstå och förklara varför elever redan tidigt i skolan kraftigt varierar när det gäller skriftspråklig förmåga och inte minst försöka finna förklaringar till varför en del elever strävar med att lära sig läsa och skriva. Som en konsekvens av detta har min forskning i viss mån också handlat om tidiga specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Prioritera tidig läs- och skrivundervisning

Menar du med specialpedagogiska insatser att eleverna ska få mer tid till träning eller finns det speciella metoder som passar denna elevgrupp?

- Jag brukar ta min egen kroppsvikt som ett exempel för att visa på den betydelse skolledning och lärare har när det gäller läs- och skrivutveckling generellt och framförallt för de elever som tidigt utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Det handlar helt enkelt om "time on task". Ingen tror att jag skulle rasa i vikt om jag minskar min chipskonsumtion från tio påsar till åtta påsar i veckan och i övrigt äter samma och lika mycket av maten som ställs fram, samt fortsätter att motionera lika lite.

Du menar alltså att det snarare handlar om att mer tid ägnas arbetet än att det finns speciella metoder för dessa elever. Vilka rekommendationer skulle du vilja ge rektorer och lärare?

– Vi måste börja prioritera tidig läs- och skrivundervisning. För de elever som efter första årskurs i skolan fortfarande strävar med sin läs- och skrivutveckling handlar det om en intensiv undervisning där elever ges möjlighet att arbeta med pedagogiskt genomtänkta läs- och skrivaktiviteter åtminstone 10 timmar i veckan. Om andra inslag på schemat får stryka på foten spelar i det här sammanhanget ingen roll. En god skriftspråklig förmåga är nödvändig och en förutsättning för allt annat som elever förväntas lära sig i skolan.

Ingen anledning att börja tidigare

Finns det risker med detta, till exempel att elever känner sig utpekade?

– De finns de som kan ha sådana invändningar mot intensiva insatser för elever med tidiga läs- och skrivsvårigheter. Min uppfattning är emellertid att den här typen av insatser ska sättas in redan efter ett år i skolan, då eleverna fortfarande är motiverade att lära sig läsa och skriva. Dessutom tror jag att risken för stigmatisering är mindre under de tidiga åren i skolan.

Vad tycker du förskolan kan göra för att underlätta barns läs- och skrivlärande?

– Vi har en tradition i Sverige som innebär att formell läs- och skrivundervisning ges i samband med skolstarten vid sju års ålder. Jag tycker det är bra och det finns ingen anledning att tro att det skulle bli bättre om vi introducerade läs- och skrivundervisning ett år tidigare.

– Däremot vet vi att pedagogiska aktiviteter i förskoleklass där man väcker ett intresse för skrift, kanske börjar bekanta sig med alfabetet och den alfabetiska principen, samt dessutom arbetar systematiskt med fonologisk medvetenhet har en gynnsam effekt på den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

Positivt resultat för den svenska grundskolan

Vilka möjligheter tror du att förskola och skola har att utjämna skillnader i förutsättningar mellan elever?

– Alla som arbetar inom skola vet att en grupp om 20-25 elever som under ett eller flera år har haft samma lärare, haft samma undervisning, och arbetat med samma undervisningsmaterial kan variera våldsamt när det gäller läs- och skrivförmåga. I samma klass, låt oss säga elever i andra klass, kan lärare ha elever som läser mer eller mindre som en vuxen person medan en del andra elever fortfarande knappt kan läsa och skriva. Självfallet kan inte lärarens insatser och den undervisning som bedrivits förklara detta.

– Den andra möjligheten är att det är elevernas hemmiljö som förklarar dessa skillnader. Kom ihåg att ett övergripande syfte med svensk skola är att så långt som möjligt reducera hemmiljöns betydelse när det gäller elevernas lärande, det vill säga alla barn har på lika villkor rätt till skola och undervisning som genomförs av välutbildad och professionell personal. Att genetiska, snarare än miljömässiga, faktorer förklarar individuella variationer när det gäller tidig läs- och skrivutveckling är alltså ett positivt resultat för den svenska obligatoriska grundskolan.

Variationer kommer alltid att finnas

Men bör inte skolan försöka utjämna skillnader som beror på olika genetiska förutsättningar, varför ska de lämnas intakta?

– Vi kan inte göra något åt våra gener. Däremot kan vi skapa miljöer som optimerar den skriftspråkliga utvecklingen. Jag hoppas att det i den här intervjun har framgått att min uppfattning är att skolan och undervisningen kan ha en avgörande betydelse för alla elever. Kort sagt, det är skolan och undervisningen som i stor utsträckning bidrar till att höja den genomsnittliga förmågan hos våra elever. Elever kommer emellertid alltid att variera kring dessa genomsnittliga prestationer och där har vår forskning visat att det framförallt är genetiska faktorer som förklarar varför det uppstår skillnader mellan elever.

Text: Claes Nilholm

Publicerad 13 juni 2011.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.