Tillit ger effektiv återkoppling

Återkoppling blir effektiv när relationen mellan lärare och elev är förtroendefull, när lärmiljön upplevs som trygg och när eleverna anser att de behöver återkopplingen. Detta redovisas i en studie där lärares uppfattningar om effektiv återkoppling undersökts.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Eleanore Hargreaves menar att forskning om återkoppling och lärares erfarenheter av återkoppling kan befrukta varandra. Lärare kan få perspektiv på sin egen återkoppling genom resultat från forskningen. Lärares dagliga och ibland mångåriga erfarenheter av återkoppling kan sin tur bidra till forskningen. I studien har 88 lärare skriftligt fullföljt meningen: Feedback becomes effective when… Lärarnas uppfattningar grupperades och tolkades med utgångspunkt i tidigare forskning.

Sociala och personliga faktorer

Ett framträdande drag i resultatet var den tonvikt lärarna lade vid hur sociala och personliga faktorer påverkade återkopplingens effektivitet. Interaktionen mellan lärare och elev lyftes fram som en mycket viktig faktor. Eleven behöver känna sig trygg i lärmiljön och lita på sin lärare.

Både lärarna och de elever som intervjuades som komplement till lärarenkäten lyfte fram vikten av att eleverna känner att läraren bryr sig om dem. Författaren relaterar här till forskning som visar att återkoppling i form av ett utbyte av idéer eller en samkonstruktion mellan elev och lärare om framkomliga vägar för det vidare arbetet kan vara fruktbar. Ett exempel kan vara när läraren inkluderar sig själv i diskussionen och talar i vi-form när återkoppling ges under pågående arbete. Lärarna upplevde att detta stärkte elevernas motivation.

Positiv återkoppling under pågående arbete

Stor vikt lades vi att återkopplingen bör vara positiv för att få effekt på elevernas vidare arbete och lärande. I synnerhet när syftet är att motivera eleven är det betydelsefullt att återkopplingen stärker självtilliten och ger eleven tillförsikt i det vidare arbetet. Eleverna bör uppmuntras att säga till när de inte förstår och att våga ta risker i sitt skolarbete.

Lärarna lyfte också fram att återkopplingen inte bör påverka eleven känslomässigt genom att innehålla kritik mot eleven som person, detta stämmer väl överens med tidigare forskning. Eleven måste förstå att återkopplingen är ägnad att hjälpa och den måste ligga i linje med elevens egna mål. Återkoppling som gavs under arbetets gång upplevdes som effektiv liksom att ge eleverna tid att bearbeta återkopplingen på lektionen. Återkoppling i form av en skriftlig envägskommunikation på ett avslutat arbete lyftes inte fram som effektiv av lärarna i studien.

Återkopplingens fokus

I lärarnas uppfattningar om effektiv återkoppling lyftes fem fokus fram. Det var att återkopplingen bör vara mål- och kriterieorienterad, motiverande, bidra till fördjupad förståelse och förmåga till självvärdering och att den bör leda till handling hos eleven.

  1. Inriktas på mål och kriterier. Här betonas vikten av att eleverna förstår vad de ska lära sig och bedömningskriterierna för detta. Här för Hargreaves en diskussion i relation till tidigare forskning där detta lyfts fram men också till forskning som visar att möjligheterna att lära från återkopplingen kan hindras av ett allt för starkt fokus på bedömningskriterier. Hon menar att lärare behöver överväga hur lärandemål och kriterier ska användas i relation till syftet med återkopplingen.
  2. Motivera och stärka. Författaren betonar vikten av att skilja mellan återkoppling där syftet är att motivera eleven och återkoppling på lärandet. I lärarnas texter framkom att återkoppling i syfte att motivera eleven kan handla om att stärka självtilliten och tillförsikten i att repetera och förbättra eller att uppmuntra till att visa när de inte förstår. Här betonas vikten av att återkopplingen är positiv.
  3. Fördjupa förståelse. En effektiv återkoppling bör förändra elevens tänkande i något avseende och därmed leda till fördjupat lärande som är hållbart över tid.
  4. Leda till handling. Lärarna beskriver att för att bli effektiv ska återkopplingen göra det möjligt för eleven att agera och de menar att ett sätt att forma detta är att eleverna får visa hur de använt återkopplingen. Här diskuterar författaren vikten av att bjuda in eleven i resonemang om hur förbättringar skulle kunna göras.
  5. Stärka självvärderande förmåga. Eleverna behöver lära sig att själva kontrollera och värdera sitt arbete, att ge sig själva återkoppling. Återkopplingen från läraren bör bidra till att eleverna reflekterar kring uppgiften och utvecklar en medvetenhet om lärande i ämnet.

Förutom de relationella och innehållsmässiga aspekterna i återkopplingen lyfts även frågan om kommunikationen. Eleverna behöver både förstå återkopplingen och hur de förväntas använda sig av den för att den ska få effekt. Författaren avslutar med en reflektion utifrån artikelns titel. Kan det vara så att de relationella aspekterna ifråga om återkopplingsgivande har en avgörande betydelse när det gäller att nå fram med återkopplingen? Så att återkopplingen inte blir som en massa flaskposter i sjön där vi inte vet om den får en mottagare?

Text: Agneta Grönlund

Hargreaves, E. (2011). Teachers’ Feedback to Pupils: ”Like So Many Bottles Thrown Out to Sea”? I R. Berry & B. Adamsson (Eds.), Assessment Reform in Education: Policy and Practice. London: Springer.

Senast uppdaterad 22 mars 2019