Tillitsbaserad styrning sätter verksamheten i fokus

I forskningen har man under flera decennier talat om värdet av tillit i styrning och ledning inom utbildning. En statlig utredning presenterar en samlad bild av vad tillitsbaserad styrning innebär och listar faktorer som är viktiga för tillitsbyggande.

I juni 2016 beslutade regeringen att tillsätta en delegation med huvudsakligt uppdrag att analysera och föreslå hur styrningen i offentlig sektor kan utvecklas. Delegationen tog namnet Tillitsdelegationen och dess huvudbetänkande Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning i välfärdssektorn presenterades 2018 tillsammans med forskningsantologin Styra och leda med tillit – forskning och praktik där tolv försöksverksamheter följts av forskare. Tillitsdelegationen har givits fortsatt uppdrag för att se hur idéerna som presenterades 2018 ska verkställas i stat, kommuner och landsting och borde få konsekvenser framöver även inom skolsektorn.

Tillit som motsats till detaljkontroll

Begreppet tillit kan i utredningarna ses som en kritik mot senare års utveckling av alltmer detaljerade kontrollsystem, utifrån politikers och tjänstemäns behov av återkoppling och rapportering av det som sker i verksamheterna. Detta har i sin tur lett till krympande handlingsutrymme för de yrkesprofessionella och frågan som många ställt sig är om denna utveckling leder till högre kvalitet i kärnverksamheterna eller om den ökade administrativa bördan snarare lett till mindre tid för just det som är syftet med verksamheterna Tillitsdelegationen menar att tidigare utredningar har visat att kvalitet i skola och omsorg liksom även i hälso- och sjukvård inte motsvarar förväntningarna från medborgarna, men även att de yrkesverksamma inom dessa områden är för detaljstyrda och saknar tillräckligt med handlingsutrymme.

Dagens intresse för tillitsbaserad styrning kan förstås som en kritik mot den detaljerade styrningen med stora mängder mål. I forskningen har man under flera decennier talat om värdet av tillit i styrning och ledning, där olika definitioner av begreppet presenterats.

Tillitsdelegationen föreslår följande definition av tillitsbaserad styrning och ledning: Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet.

Forskningsbaserade rekommendationer

Vad är då viktigt för tillitsbyggande? I Tillitsdelegationens huvudbetänkande lyfter man fram vikten av gott samarbete mellan tjänstemän och politiker, psykologisk trygghet, medledarskap, kollegialt lärande, samt en selektiv användning av olika former av styrsignaler. Här beskrivs också tillitsbaserad styrning som ett sätt att förändra en ”teknokratisk styrning, mot en mer mänsklig välfärdsstat”. Delegationen har i anslutning till sitt arbete följt olika forskningsstudier och utifrån dessa har man satt samman tio generella rekommendationer i arbetet mot tillitsbaserad styrning.

1. verka för en tillitsfull dialog mellan tjänstemän och politiska beslutsfattare samt även mellan politiska beslutsfattare i nämnder med mera.
2. begränsa antalet mål, regler och krav på återrapportering och säkerställa att de som finns är ändamålsenliga och om möjligt utformade i dialog med berörda medarbetare.
3. verka för kollegial kvalitetsgranskning, med inriktning mot lärande i kvalitetsgranskning och tillsyn, som komplement till traditionella metoder.
4. verka för gränsöverskridande samarbeten för att möta exempelvis elevers behov
5. verka för att både medarbetare och chefer gemensamt ska ta helhetsansvar, dvs. medledarskap och ett coachande ledarskap från chefernas sida.
6. verka för psykologisk trygghet genom att bland annat stimulera relationsbyggande, högt i tak och kontinuitet bland personalen.
7. säkerställa att alla verkar för det gemensamma uppdraget, dvs. uppdraget i relation till det som verksamheten är till för.
8. stimulera värdegemenskap och organisatoriskt självförtroende, genom ett kontinuerligt samtal kring värderingar och prioriteringar.
9. låta det tillitsbyggande arbetet få ta tid.
10. sträva efter att delegera beslutsfattande och mandat samt skapa möjlighet till verksamhetsutveckling i mötet mellan elever/föräldrar och medarbetare.

Tillitsbaserad styrning i skolan – ett exempel

I forskningsantologin presenteras tolv utvecklingsprojekt som genomförts för att skapa förståelse för hur man kan arbeta med tillit som en grundfilosofi för styrning och ledning av offentligt finansierad verksamhet. Ett kapitel skrivet av Ola Fransson (2018) redogör för hur Linköpings kommun arbetat för att öka tilliten i styrningen inom skolområdet. Utbildningsförvaltningen startade 2013 något som de kallade Intern Insyn Grundskola (IIG) med syfte att vara ett stöd i skolors systematiska kvalitetsarbete där lärande mellan medarbetare var i fokus. Idén var att göra avsteg från det man kallade den traditionella top-downhållningen utifrån förståelsen om styrkedjan som en rationalistisk idé där det finns en tydlig linje mellan statligt formulerade styrdokument och de styrda på olika nivåer – i en kedja från stat till elev.

I kommunen genomfördes insynsbesök av förstelärare i kommunens olika skolor, kallade kollegautvärderingar. De teman som användes som underlag vid besök/utvärderingar var a) normer och värden b) elevinflytande c) förutsättning för god undervisning d) kunskap, lärande och undervisning samt e) styrning och kvalitetsarbete. Olika metoder användes, varav en var självskattning som bygger på Skolverkets material BRUK. Men även intervjuer och observationer har använts vid besöken/utvärderingarna.

Underlag för utvecklingsarbete

Resultaten ägs av skolorna själva och är inte till för allmän publicering. Utvärderingar av arbetet med IIG har visat att resultaten inte kan användas som jämförelse mellan skolor, utan ska ses som underlag för utvecklingsarbete inom respektive skola och som instrument för lärares professionella utveckling.

En aspekt som man sett i arbetet med insynsbesöken är att det funnits vissa problem med att förankra idén i verksamheterna. Fransson beskriver det som att skolverksamhet traditionellt styrts top-down och att det kan vara ett skäl till att använda sig av kollegautvärdering. Begreppet tillit handlar om att öka tilltron till de yrkesverksamma och att öka dialogen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. Kollegautvärdering ligger i linje med tankarna om ökad tillit i styrkedjan och att minska top-down-tänkandet.

En annan aspekt som man uppmärksammat i studien, är att IIG inte kan kopieras rakt av till andra kommuner. Anpassningar behöver göras till olika kommuners sätt att vara uppbyggda.

Paradox som väntas minska

Den starka tilltron till styrning och reglering som inleddes inom skolområdet under åren 1980/1990 kan ses som en paradox till att syftet med styrningsreformerna främst var att decentralisera resultatansvar med hjälp av mål- och resultatstyrning. Ambitionen att beslut skulle fattas närmare verksamheternas utförare ökade dock politikers och tjänstemäns behov av fler mål och indikatorer i styrningen, vilket i sin tur ledde till ökade krav på återkoppling och rapportering och som sagt, ökad administration och krympande handlingsutrymme för lärare och skolledare.

Skolverket har under 2018 haft huvudmannens styrning av skolan som ett av tre prioriterade områden. Skolverket genomförde med anledning av detta en kartläggning av hur ett urval av huvudmän arbetat med att utveckla sin styrning. Urvalet är begränsat och ger inte en uttömmande bild av huvudmännens arbete i stort i Sverige, men kartläggningen visar dock att ett flertal huvudmän arbetar i riktning mot de rekommendationer som tillitsdelegationen tar upp. Det finns skäl att anta att arbetet med tillitsbaserad styrning inom stat, kommun och landsting kommer att fortgå.

Text: Anita Nordzell

Källor:

Kollegial kvalitetsutveckling i grundskolan – en fallstudie av Linköpings kommun. I SOU 2018:38 (s. 329) Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. Forskningsantologi från Tillitsdelegationen.

Skolverket (2018). PM Huvudmannens styrning, 2018-06-05 Länk till annan webbplats., Skolverket Dnr 2018:301.

Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47.)

Styra och leda med tillit. Forskning och praktik Länk till annan webbplats.. Forskningsantologi från Tillitsdelegationen.