Trygghet och samverkan främjar barns skolnärvaro

Elevers närvaro i skolan är en viktig del i och en förutsättning för att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska kunna lyckas. Elevers upplevelser av trygghet och delaktighet, goda lärmiljöer, och organisatorisk medvetenhet är faktorer som gynnar skolnärvaro.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Under en lång tid har rapporter visat på försämrad psykisk hälsa bland svenska barn och ungdomar. Samtidigt finns ett starkt samband mellan skolnärvaro, skolprestationer och psykisk hälsa. Socialstyrelsen visade exempelvis i rapporten Social rapport 2010 att misslyckande i skolan (låga eller ofullständiga betyg) är relaterat till ogynnsam utveckling senare i livet, exempelvis ohälsa, sociala problem och kriminalitet.

En nyligen publicerad amerikansk studie visar också på ett starkt samband mellan skolfrånvaro och kriminalitet. Detta betyder att det finns en stor hälsofrämjande och förebyggande potential i att främja elevers närvaro i skolan. Skolan kan nämligen upptäcka tidiga signaler på att barn inte mår bra och därigenom blir det också möjligt att stärka det hälsofrämjande arbetet.

Stockholms län har under 2019 gjort en satsning för att ge stöd i arbetet med att främja elevers trygghet och trivsel i skolan och motverka problematisk frånvaro för att minska risken för psykisk ohälsa bland unga. Som en del i arbetet har forskningsinstitutet Ifous i samarbete med Helena Andersson vid Högskolan Kristianstad gjort en genomgång av forskning som är relevant för främjande av skolnärvaro.

Vad främjar elevers närvaro i skolan?

Det är viktigt att vara medveten om att skolnärvaro skiljer mellan olika grupper av elever, exempelvis är närvaron högre bland elever i på låg- och mellanstadiet jämfört med elever på högstadiet. I rapporten konstateras också att det är viktigt att olika externa instanser, t.ex. Socialstyrelsen och barn- och ungdomspsykiatrin, samverkar med skolan för att lyckas med det närvarofrämjande arbetet.

Ur rapporten framgår att framförallt tre områden har identifierats som särskilt centrala för att främja elevers närvaro i skolan: Elevers upplevelser av trygghet och delaktighet, goda lärmiljöer, och organisatorisk medvetenhet.

Trygghet och delaktighet

Enligt de forskningsresultat som tas upp i rapporten främjas elevers närvaro av att de kan känna sig trygga, och upplever att de får stöd av både sina jämnåriga kamrater och av lärare och annan personal i skolan. Det visar sig nämligen att en faktor som gör att elever vill vara i skola är att de upplever lust och trygghet. I skolmiljön kan det därför handla om att arbeta med barnens sociala kompetens och kamratrelationer.

Sociala faktorer och relationer både inom och utanför skolan är av stor vikt för elevers skolnärvaro. En viktig anledning till att barn och unga upplever otrygghet är att de blir utsatta för trakasserier av andra elever eller lärare. Det är därför helt centralt att arbetet med att främja närvaro utvecklar en skolkultur där sådana beteenden inte förekommer.

I situationer där elever är delaktiga i skolarbetet blir de engagerade och känner att de har kontroll. Detta kan också leda till att de känner tillhörighet i skolan, vilket ofta identifieras som en främjande för skolnärvaro.

Goda lärmiljöer

Hur lärmiljön ser ut, det vill säga, den miljö där elevers lärande sker, och som omfattar den fysiska, pedagogiska och den sociala miljön, alltså det som sker före, under och efter undervisningstiden, har enligt rapporten visat sig vara av stor betydelse för närvaron i skolan.

Om elever upplever att undervisningstakten och nivån är lagom, och om innehållet är relevant och intressant, då tenderar elevernas närvaro att öka. Extra anpassningar i lärmiljön verkar också ha en positiv inverkan på närvaron. Det är alltså mycket viktigt för skolnärvaron att elevers lärprocesser stöttas, särskilt verkar det vara så för elever i behov av särskilt stöd.

Naturligtvis är läraren en nyckelfigur i detta arbete. Lärarens förmåga att leva sig in i barnens situation och intressen är central, liksom lärarens förväntningar på att det ska gå bra för eleverna, utan att detta upplevs som pressande för eleverna. Därför blir de sociala relationer som lärare har med sina elever en särskilt viktig balansgång.

Organisationens betydelse

För att lyckas med det närvarofrämjande arbetet i skolan krävs att alla nivåer av organisationen arbetar för en kultur som främjar skolnärvaro. Alla vuxna behöver aktivt arbeta för att skapa goda relationer till eleverna, att vara tillgängliga och engagera sig socialt och pedagogiskt.

De presenterade forskningsresultaten lyfter fram att samverkan mellan lärare är en mycket viktig del då detta påverkar skolans kultur och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Det är viktigt att främja samverkan mellan alla delar av skolans organisation, men samtidigt också mellan externa aktörer (t.ex. Socialtjänst och sjukvård). Elevhälsan bör också ha en framskjuten, förebyggande, position.

Elevers övergång mellan stadier kan vara en kritisk händelse som kan vara relaterad till försämrad skolnärvaro. Detsamma gäller vid byte av grupp, klass eller skola. På samma sätt kan lärarbyten vara kritiska. Dessa kritiska händelser är situationer där det kan vara viktigt att vara särskilt observant och arbetet med att skapa trygghet och kontinuitet kan göra övergångar som dessa mindre kritiska.

Text: Daniel Bergh

Källor:

Childs, J., & Grooms, A.A. (2018). Improving School Attendance through Collaboration: A Catalyst for Community Involvement and Change. Länk till annan webbplats. Journal of Education for Students placed at Risk. 23 (1-2), 122-138

Ifous (2019). Skolnärvaro – En översikt av forskning om att främja alla barns och ungas närvaro i skolan Länk till annan webbplats.. Rapport 2019:3.

Publicerad 29 januari 2020.  Senast uppdaterad 15 juni 2023.