TV-serier kan användas i samhällskunskapsundervisning

Film är inget nytt hjälpmedel i det samhällsvetenskapliga klassrummet även om det kanske oftast används för att ge liv åt historiska händelser och företeelser. Men det politiska dramat kan också användas som ett aktivt hjälpmedel för att bidra till kunskap och förståelse om både den politiska beslutsstrukturen och aktuella politiska sakfrågor.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det amerikanska TV-dramat Vita Huset (The West Wing) som gjordes mellan 1999 och 2006 följer en amerikansk presidents vedermödor, både personliga och politiska. Ett av seriens specifika kännemärken är att det politiska spelet och de politiska sakfrågorna är viktiga delar av intrigen och ganska ofta hamnar i förgrunden vilket borde göra denna TV-serie lämplig att använda i undervisning.

Hur detta kan göras för att stärka elevernas kunskap om det politiska systemet och politiska konfliktfrågor undersöks och beskrivs av Wayne Journell och Lisa Brown Buchanan i en artikel i The Social Studies.

Aktiva lärare är en förutsättning för att det ska fungera

Några av lärarna som använt ”Vita Huset” har visat ett enstaka avsnitt eller en del av ett avsnitt medan andra har följt en säsong som ett kontinuerligt inslag. Detta kan ha både för- och nackdelar men det gemensamma för de gånger både elever och lärare tycker att det fungerar som ett stärkande inslag i undervisningen är när eleverna inte lämnas att själva göra kopplingar till politisk kunskap utan när detta görs gemensamt.

Att ta reda på fakta i förväg, att ge en guide med frågor som ska besvaras vid tittandet, att bryta för diskussion och att ha en avslutande diskussion där de viktiga slutsatserna görs är exempel på hur läraren genom aktiva insatser gav eleverna verktyg för att bearbeta det de ser.

Ny kunskap knyts till den tidigare

I avsnittet ”Five Votes Down” beskrivs hur presidenten med hjälp av främst Vita Husets stabschef arbetar för att få fem ledamöter från presidentens parti som tänker rösta emot ett lagförslag att ändra sig. Här finns en hel del underliggande faktorer i systemet som de inblandade aktörerna måste ta hänsyn till och som därmed också säger en hel del om det politiska systemet och dess för- och nackdelar

Journell och Buchanan visar hur läraren genom att bryta filmen och diskutera med eleverna gör denna information synlig och bearbetningsbar för eleverna. ”Varför ändrade sig kongressledamoten om lagförslaget?” är utgångsfrågan som sedan via elevernas svar följs av ”Vad är han rädd för?”, ”Vad är NRA”, ”Vad gör stabschefen?”. När avsnittet sedan är slut följer en diskussion där den nyvunna kunskapen knyts till den tidigare undervisningen och den tidigare kunskapen.

De dramatiska inslagen kan ta fokus från det politiska

Som alla kommersiella filmer och TV-serier är innehållet i ”Vita Huset” främst skapat för att fånga och bibehålla ett intresse som gör att det producerande bolaget kan få inkomster. Bihandlingarna är många där fokus är allt annat än politik, varje avsnitt innehåller också flera olika politiska strider, dialogen kan både vara överdrivet kvick och innehålla ett mildare ordval än verklighetens politiker använder.

Allt detta gör att det är högst osäkert om det är den underliggande informationen om det politiska systemet och de politiska konfliktfrågorna som lever kvar hos eleverna om TV-serien tittas på utan stöd och lärarledd diskussion. Men Journell och Buchanan är övertygade om att fördelarna av att ha konkreta individer och frågor, om än påhittade eller friserade, att relatera till och knyta kunskaperna till överväger nackdelarna.

Det kan användas även i Sverige

Exemplet från Journell och Buchanan med ”Vita Huset” är från en väldigt speciell kontext, den amerikanska, och kan möjligen i Sverige användas vid undervisning om andra länders politik Någon direkt motsvarande svensk TV-serie som följer regeringschefen en längre period finns inte men det finns flera exempel som handlar om politiska processer och händelser och borde kunna användas på ett liknande sätt. Hanne-Vibeke Holsts trilogi Kronprinsessan, Kungamordet och Drottningoffret handlar visserligen i bokform om Danmark men i TV-serien är det översatt till svenska förhållanden.

För att återgå till Journell och Buchanans slutsatser i artikeln är det även i ett sådant fall viktigt att genom förarbete, frågor och diskussioner fokusera på det som kan ge kunskap om det politiska systemet och det politiska spelet.

Text: Anders Broman

Artikeln Making Politics Palatable: Using Television Drama in High School Civics and Government Classeslänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 mars 2019