Tvånget att prestera påverkar ungas hälsa

Normen om perfektion är ett gissel för många ungas hälsa. Skolan som social arena tillsammans med krav på prestationer är påfrestande för många elever, särskilt tjejer. Därför bör skolan arbeta aktivt med de sociala relationerna, menar sociologiforskaren Linda Hiltunen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

En gymnasieelevs skoldag kännetecknas av sådant som lektioner, raster, förflyttningar, väntan, prov, arbeten, redovisningar och bedömningar. Men minst lika viktigt är att skoldagen också präglas av de sociala relationerna, som för många innebär en kamp om hierarkier, att kunna visa upp ett fläckfritt yttre och att vara lagom perfekt. Dessa olika och i viss mån motstridiga krav innebär att elever riskerar att må dåligt.

En som funderat mycket på skolan som social arena är sociologen Linda Hiltunen som skrivit avhandlingen Lagom perfekt. Erfarenheter av ungas ohälsa.

– Unga är mycket utsatta för sociala värderingshot i skolan – jargonen är ibland tuff vilket förstås är jobbigt för den som drabbas, men det är också disciplinerande att betrakta hur andra blir utsatta. Till detta beskriver många att även det mer subtila positionsarbetet uppfattas påfrestande, berättar Hiltunen.

De sociala värderingshot hon nämner kan beskrivas som alla former av hot som kan sätta individens sociala status på spel. Syftet med Hiltunens undersökning är att ”bidra med kunskap om hur unga själva uppfattar ohälsans orsaker samt hur upplevd ohälsa – eller risken för ohälsa – kan hanteras”.

Ökande ohälsa

Tidigare studier har visat att ungas självskattade ohälsa ökat på ett oroväckande sätt. Det är också många unga som är bekymrade över sina skolprestationer och sin framtid. Men frågan är vad som ligger bakom ohälsostatistiken. Hiltunens ambition är att nå bakom siffrorna och skapa förståelse av ungas vardagsupplevelser av ohälsa. Det har saknats studier där ungas egna berättelser är i förgrunden, något Hiltunen velat råda bot på genom sin avhandling. Hon har därför låtit ett stort antal gymnasieelever, närmare bestämt 497 stycken, skriva uppsatser om sina erfarenheter av ohälsa. I samband med uppsatsskrivandet har eleverna också svarat på en enkät och Hiltunen har dessutom genomfört ett antal djupintervjuer.

Skolan som social arena

Den sociala tillvaron i skolan beskrivs av många som ett framträdande, där man spelar olika roller. En elev skriver att hon gömmer en del av sin personlighet under skoltid och att hon ständigt är rädd för att göra fel. ”Det är ens person man ska leverera”, skriver hon. Många brottas med målet att vara så normal som möjligt men att ändå sticka ut lite grann men inte för mycket, att vara lagom perfekt.

Den så viktiga sociala statusen får man genom en tilltalande personlighet med gott självförtroende, en smal och vältränad kropp, moderiktiga märkeskläder, stora sociala nätverk och ekonomiska resurser. Dessa ideal är naturligtvis inte så enkla att leva upp till men många försöker, trots att strävan efter perfektion beskrivs som något påtvingat som leder till ohälsa. Statuspositionerna är flyktiga och måste ständigt upprätthållas. Eleverna ser sig tvingade att prestera, inte bara i skolarbetet utan också socialt. En orsak, tror Hiltunen, är det samhälle vi lever i.

– Tvånget att prestera kan också vara en konsekvens av att vi lever i ett samhälle där strukturella problem upplevs som personliga misslyckanden. Individer uppfattar att de är ansvariga för sin egen framgång och sina vägval och de är ängsliga att inte lyckas skapa sina egna (framgångsrika) biografier.

Över 70 procent av de medverkande i studien ser skolarbete som en bidragande orsak till upplevd ohälsa. Hur det tar sig uttryck beror på elevens inställning till och förutsättningar för skolarbete. Hiltunen har identifierat tre huvudsakliga berättelser i sitt material.

Prestationsorienterade elever

I den prestationsorienterade berättelsen tillskrivs höga betyg ett stort värde. De höga betygen fungerar som statussymbol. Elever som skriver den här typen av berättelser ägnar både kvällar och helger åt skolarbete. Det upplevda tvånget att nå höga betyg begränsar andra aktiviteter. Skolan är därför en stor del av dessa elevers liv.

De går oftast ett studieförberedande program och många har stöd, men också stora krav på sig, hemifrån. Egna och andras krav leder till stress, inte bara inför stundande prov och bedömningar utan också som reaktion på förväntningar om att nå höga samhälleliga positioner i framtiden.

Höga betyg och framgång i skolan är inte något skydd mot att uppleva ohälsa, konstaterar Hiltunen, snarare tvärtom. Ohälsan är emellertid ofta situationsbunden. Genom att exempelvis hoppa över en fritidsaktivitet för att vara hemma och läsa inför ett prov kan stressen motverkas. Flera använder också träning för att kanalisera känslor. Det är strävan efter framgång som ger upphov till ohälsa men den kan skingras, åtminstone temporärt.

Fritidsorienterade elever

En annan typ av berättelse är den fritidsorienterade. Det är elever som visar bristande motivation för skolan eftersom den tar för mycket tid de hellre skulle ägna åt annat. De återfinns både på yrkesförberedande och studieförberedande program. De fritidsorienterades dilemma är att de tror sig ha förmågan att klara utbildningen men de kan inte uppbåda motivationen som krävs. Därför prioriterar de sin fritid, något som tär på samvetet eftersom de vet att de skulle behöva ägna mer tid åt skolan. De tvingas därför till ständiga förhandlingar. Om de väljer skolarbete leder det till stress. Om de väljer att prioritera fritiden leder det till ohälsa i form av dåligt samvete över den egna otillräckligheten. De fritidsorienterades ohälsa är, liksom de prestationsorienterades, situationsbunden.

Skoltyngda elever

En tredje form av ohälsa är den som beskrivs i den skoltyngda berättelsen. Hiltunen berättar att det är en annan elevkategori som skriver den typen av berättelser.

– De som befinner sig långt nere i hierarkierna (dvs. långt ifrån normen om perfektion) beskriver istället mer allvarsam ohälsa, som göds i interaktion med andra, och som riskerar att forma dem på ett mer genomgripande sätt.

De här eleverna har svårigheter att nå godkända resultat, påfallande ofta elever på yrkesförberedande program. Till skillnad från de prestationsorienterade karakteriseras de skoltyngda av en bristande tilltro till den egna förmågan, vilken grundar sig i tidigare skolmisslyckanden. Eleverna tar ofta med sig skolarbete hem, men inte för att kunna få höga betyg utan för att slippa drabbas av ännu ett misslyckande. Det finns en oro över vad framtiden innebär utan fullständiga gymnasiebetyg och en uppgivenhet eller vanmakt över ett samhälle som ställer allt högre krav på utbildning.

Flera elever ger uttryck för skamkänslor förknippade med skolsvårigheter. Att ständigt misslyckas leder till stress, såväl i klassrummet som hemma framför läxböckerna. De skoltyngda har inte så många strategier för att hantera ohälsa och stress. Vissa gör läxor snabbt för att bli av med dem. Andra försöker avskärma sig genom att tänka på annat, men ingen av strategierna är särskilt effektiv.

Skillnader mellan tjejers och killars upplevda ohälsa

Studien visar att elevers upplevelser av sociala relationer och deras sociala status spelar roll för om eleverna upplever ohälsa. Men också ungas könstillhörighet har stor betydelse. Det visar sig att tjejer är särskilt utsatta. När det gäller social status ägnar sig killar åt mer synlig konkurrens medan konkurrensen mellan tjejer är mer dold. Tjejerna försöker ta för sig på den sociala arenan men får inte sticka ut för mycket. ”Att vara tjej blir därför en ständig maktkamp”, skriver Hiltunen. Den dolda konkurrensen kan leda till oro och olustkänslor. Bland tjejer finns också ett intimitetsideal som å ena sidan kan vara dränerande, men å andra sidan kan vara en möjlighet att diskutera ohälsa.

För killar försvårar vissa maskulinitetsnormer möjligheten att få emotionellt stöd av de nära vännerna. De pratar helt enkelt inte om ohälsa och killarna behåller därför i större utsträckning sina känslor för sig själva. Genusgörandet – att konstruera skillnader mellan tjejer och killar – skapar förväntningar och sätter gränser för både tjejer och killar, konstaterar Hiltunen.

Vad kan skolan göra?

Det är de skoltyngda eleverna som bekymrar Hiltunen mest. Deras ohälsa tar sig allvarligare uttryck och de strategier en del unga tar till kan vara destruktiva, som att lindra oro och stress med alkohol. Dessa elever drar sig ofta undan eftersom det betraktas som skamfyllt att inte klara skolan. De behöver därför uppmärksammas och erbjudas resurser som kan hjälpa dem med det självständiga arbetet med provförberedelser och läxor efter skoldagens slut, menar Hiltunen.

Faktum är att den ohälsa som relateras till skolarbete huvudsakligen rör det självständiga arbete som sker utanför ordinarie skoltid. Det är det arbete eleverna själva har ansvar för snarare än klassrumsmiljön som ger upphov till ohälsa. Men ohälsan kopplad till skolprestationer är ändå hanterbar eftersom den ofta är situationsbunden. Den ohälsa som rör det sociala spelet är däremot svårare att hantera och undvika. Därför vill Hiltunen uppmana till att arbeta med de sociala relationerna i skolan.

– Skolan som social arena är för många unga påfrestande, fastslår hon.

Text: Martin Malmström (martin.malmstrom@uvet.lu.se)

Hiltunen, Linda (2017). Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Diss. Växjö: Linnéuniversitet, 2017, Lund: Arkiv förlag.

Senast uppdaterad 22 mars 2019