Tydligt samband mellan ungas nyhetsvanor och politikintresse
I skolans uppdrag att forma kompetenta och ansvarskännande medborgare är det intressant att känna till hur användandet av nyhetsmedier ser ut. En undersökning från SOM-institutet visar att det bland unga finns ett tydligare samband än i andra åldersgrupper mellan intresse för politik och hur mycket man läser, lyssnar och tittar på nyheter.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Ungas nyhetsvanor utmärker sig också genom att de i lägre grad än befolkningen som helhet konsumerar nyheter via tryckta morgontidningar och radio/tv medan de i högre grad nyhetskonsumerar via social medier.
Att förhålla sig till den samtid vi lever i kräver att vi skaffar oss information om hur denna samtid ser ut och förändras. En stor del av denna information skaffar vi oss via olika nyhetsmedier. Mycket av den ämnesdidaktiska forskningen kring nyhetsmedier handlar om hur vi utformar undervisning för att eleverna ska kunna bedöma och värdera informationen utifrån exempelvis relevans, tillförlitlighet och partiskhet.
Men ur ett perspektiv på medborgarkunskap är det också intressant att se hur människor använder och relaterar till nyhetsmedierna, inte minst när det handlar om hur detta förändras över tid och om det finns skillnader mellan olika grupper. För att få kunskap om detta är det främst medieforskning och statsvetenskaplig forskning vi får vända oss till. SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Medier) vid Göteborgs universitet gör årliga undersökningar där nyhetsvanor och relationer till nyhetsmedier ingår vilket gör att vi kan se hur detta förändras över tid.
Nyhetsvanor förändras
Att allt fler människor i Sverige i lägre grad använder tryckta tidningar och i högre grad nätet för nyhetsinformation känner vi nog alla till. Att se det som en enhetlig förändring över alla typer av medier och alla olika samhällsgrupper är dock en stark förenkling, vilket Ulrika Andersson visar i rapporten från 2018 års SOM-undersökning. Vid en analys av nyhetsanvändningen från 2000 till 2018 framkommer några tydliga vinnare och förlorare.
Två tydliga vinnare är kvällspressens nyhetssajter och nyheter i sociala medier. År 2000 var det 8 procent av samtliga tillfrågade som uppgav att de minst tre dagar i veckan läste kvällspressen på nätet medan motsvarande siffra 2018 var 44 procent. Noterbart är också att kvällspressen numera har betydligt fler läsare på nätet än i pappersversion.
Nyheter i sociala medier står också för en stark ökning. Detta nyhetsmedium togs inte med i undersökningarna förrän 2014 och är 2018 det fjärde vanligaste nyhetsmediet med 44 procent som uppges använda det regelbundet.
Den största nedgången har i perioden skett för morgonpressens pappersversion där andelen regelbundna användare sjunkit från 84 procent till 38 procent. Men för morgonpressen är det fortfarande så att läsandet av pappersversionen är något vanligare än via nyhetssajt. De klart vanligaste nyhetsmedierna är 2018 fortfarande radio och TV, men gapet ner till nyhetssajter och sociala medier sjunker stadigt.
Ålder avgör val av nyhetsmedier
För fyra av de åtta kategorier av nyhetsmedier som SOM-undersökningen har med som alternativ har ålder en tämligen stark betydelse för valet av nyhetsmedier. För riksradio/tv, lokalradio/tv samt morgonpress i pappersversion är det en lägre sannolikhet att du använder dessa nyhetsmedier ju yngre du är. Exempelvis är det 44 procent av de undersökta i gruppen 18-34 år som 2018 uppger att de regelbundet ser riksnyheter på tv medan det för gruppen 65-85 år är 93 procent.
För nyhetsanvändning via sociala medier är förhållandet det omvända, detta är mycket vanligare hos den yngre delen av befolkningen. När de åtta kategorierna i SOM-undersökningen slås ihop och skapar fyra övergripande – papper, nyhetssajt, etermedia samt sociala medier – så blir tendensen ännu tydligare. Användningen via pappersversioner och etermedia ökar stadigt med ålder medan det är motsatt för sociala medier. Minst betydelse har åldern för användningen av dagspressens nyhetssajter.
Utbildningsnivå har också en viss betydelse för vilka nyhetsmedier vi använder, men inte alls lika stor som ålder. Högutbildade är överrepresenterade i nyhetsanvändande via sociala medier och morgonpressens nyhetssajter medan lågutbildade är överrepresenterade av läsandet av tryckta morgontidningar. Här kan det vara så att åldersfaktorn även här har betydelse, den äldre delen av befolkningen har genomsnittligt en klart lägre utbildningsnivå än unga vuxna.
Samhällsengagemangets betydelse för ungas nyhetsanvändning
Det har i debatten om forskningen om politiskt deltagande förts fram att det särskilt bland unga verkar bli en allt större skillnad mellan de som deltar och de som inte deltar. Slutbetänkandet från 2014 års Demokratiutredning ger exempelvis stöd för en sådan tendens. Hos just unga verkar det bli allt fler som helt avsäger sig det politiska intresset och det politiska deltagandet. Detta får inte stöd av det vi hittills lyft fram från undersökningen om nyhetsvanor.
Men Ulrika Andersson lyfter fram ett samband som ger stöd för en sådan farhåga. Bland de unga som uppger sig ha lägst grad av politiskt intresse är det ett stort gap i generellt nyhetsanvändande, oavsett nyhetsmedium, jämfört med den grupp som uppger sig ha högst grad av politiskt intresse.
Denna skillnad existerar knappt alls hos den äldre åldersgruppen där även de som kallar sig politiskt ointresserade genomgående har en regelbunden nyhetsanvändning. Det verkar alltså som att unga politiskt ointresserade till stor del heller inte vill eller kan med hjälp av nyhetsmedier sätta sig in i saker som sker i samhället. Med andra ord menar jag att detta är rimligt att tolka som att det här finns en risk för ökad polarisering på många nivåer mellan intresserade och ointresserade ungdomar.
Förtroende för nyhetsmedier
I den politiska debatten förs det ibland fram att misstron mot medier allmänt och nyhetsmedier specifikt ökar hos befolkningen. Ulrika Andersson visar att detta inte är någon generell sanning men att det i vissa avseenden är riktigt att hissa en varningsflagga. Under perioden 2001-2018 har det skett generellt sett mycket små förändringar i den svenska befolkningens förtroende för medier. Radio/tv är exempelvis fortfarande en av de samhällsinstitutioner som har störst förtroende. Dagspressen har ett något lägre förtroende men genomsnittet är tämligen oförändrat över tid.
Farhågorna gäller istället att forskningen visar på en större polarisering mellan dem som har lågt förtroende jämfört med dem som har högt förtroende. Lågutbildade, lågfrekventa nyhetsanvändare och personer med högersympatier har genomgående lägre förtroende för nyhetsmedier än övriga medborgare. Särskilt lågt medieförtroende har personer med högersympatier som upplever att frågor viktiga för dem sällan eller aldrig tas upp i nyheterna.
För oss som är lärare eller lärarutbildare menar jag att det sammantaget är några slutsatser från Anderssons artiklar som är särskilt viktiga. Vi behöver själva bli bättre på att analysera nyhetsförmedling via moderna medier som exempelvis sociala medier för att kunna öka elevernas analysförmåga för sådant de själva använder. Vi behöver också fundera över hur undervisning ska göras för att gapet mellan olika gruppers nyhetsanvändning och grad av förtroende för nyhetsmedier ska minskas.
Text: Anders Broman
