Undervisning i förskolan börjar i intresse hos barnen
För att kunna arbeta för att alla barn ska utvecklas och lära krävs insikt i vad undervisning i förskolan innebär, menar forskare. Att undervisa i förskolan handlar om att fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande. Det betyder att kunniga och engagerade förskollärare som utmanar och inspirerar barnen spelar en avgörande roll för förskolans kvalitet och likvärdighet.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Begreppet undervisning definieras i den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) som gäller från och med den 1 juli 2019. Skrivningen är ny jämfört med tidigare läroplan och har sin grund i 2010 års skollag. Enligt Lpfö 18 innebär undervisning i förskolan ”att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.” Undervisning kan förstås som både planerad och spontan där förskolläraren har det övergripande ansvaret för innehållet. Men vad innebär detta i praktiken?
Behov av att förtydliga innebörden
I en kvalitetsgranskning som Skolinspektionen genomförde 2016 framkom att det behövs en tydlighet om vad undervisning kan innebära. Där uttryckte både förskolechefer och förskollärare över lag osäkerhet och en negativ inställning till undervisning i förskolan. Förskollärare ansåg sig inte bedriva undervisning i likhet med lärare i skolan.
Begreppet undervisning associerades bland annat till orden ”laddat”, ”överkurs” och ”främmande”. Undervisning och lärande blandades ofta ihop. Att använda andra ord istället för undervisning tycktes vara en strategi. En del förskollärare förankrade dock begreppet undervisning i förskolans läroplan. Det fanns en koppling till vikten av att (exempelvis) utgå från barns intressen och nyfikenhet. Man drog också paralleller mellan undervisning och målen i läroplanen.
Undervisning fångar intresse och startar processer
Ett flertal forskare har problematiserat och analyserat begreppet undervisning i förskolan. I tidskriften Barn. Forskning om barn og barndom i Norden (2018) presenteras åtta artiklar som alla tillför ytterligare aspekter till diskussionen. Redaktörerna Christian Eidevald och Ingrid Engdahl skriver: ”En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.” Det handlar alltså om processer som syftar till utveckling och lärande.
En genomgående dimension i förskolans hela uppdrag
Boken Utbildning och undervisning i förskolan, av Christian Eidevald och Ingrid Engdahl, behandlar fyra grundläggande kunskapsområden (benämnt komponenter) i förskolans uppdrag - demokratifostran, skapande, omsorg och lek. De menar att undervisning kan förstås som en dimension, en del i dessa områden. Men det behöver inte betyda att undervisning sker hela tiden.
Ett konkret exempel är undervisning i skapande. Där är faktorer som tid, inspirerande miljöer, material och en medvetenhet om läroplanens mål väsentliga. Skapande är inte bara det som sker i stunden på initiativ från barnen. Undervisningen kan bidra till någonting utöver det hastigt påkomna, som målmedvetenhet och kvalitet.
För att undervisa i skapande och estetiska uttrycksformer behövs specifika kunskaper om och tekniker för skapande. Förutom att anknyta till mål, krävs en medvetenhet och analytisk förmåga för att kunna förändra och utveckla ett innehåll. I det arbetet har förskollärarna ett särskilt ansvar, skriver Eidevald och Engdahl.
Utbildade förskollärare har stor betydelse
Flera av de åtta artiklarna i temanumret om undervisning handlar om förskollärarnas ansvar. Precis som redaktörerna inledningsvis skriver, ska förskollärarna enligt Lpfö 18 ”ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande.” Så trots att arbetet sker tillsammans i arbetslaget, ställs särskilda krav på förskollärarna. Pia Williams och Sonja Sheridan menar i sin artikel i tidskriften att utbildade förskollärare har stor betydelse för utbildningen i förskolan.
I en annan artikel från 2019 beskriver Maria Magnusson och Ingrid Pramling Samuelsson resultat från en delstudie i ett större forskningsprojekt om så kallad lekbaserad undervisning. Studien handlar om en affärslek mellan en förskollärare och några femåringar. I dialogerna får man följa hur leken utvecklas.
Undervisningen, med leken som utgångspunkt, drivs av ett engagemang både från barnen och förskolläraren som tillmötesgår barnens frågor. Förskolläraren har stor betydelse för barnens engagemang, initiativförmåga och delaktighet. Studien pekar på vikten av förskollärarens ämneskunskaper (läs- och skriv) och förmåga att stimulera barns lek. Förskollärarens arbete med lek och undervisning i den aktuella studien benämns som ”ett genuint exempel”.
Utmaningar i rollen som undervisande
En artikel av Pernilla Lagerlöf och Cecilia Wallerstedt i det tidigare nämnda temanumret, tar upp utmaningar med musikundervisning i förskolan och de yngsta barnen. Studien som artikeln handlar om visar att förskollärarna uttrycker osäkerhet i musikundervisningen på grund av bristande kunskaper. Författarna skriver: ”Att som förskollärare själv inspirera till musikaliska aktiviteter, och vara en förebild, kräver förmåga (och vilja) att själv kunna sjunga och spela.”
Förskollärarens roll kan också variera utifrån vad man vill förmedla. Om vi fortsätter med exemplet Musik i förskolan kan det, enligt förskollärare, betyda både glädje, spänning och upplevelser. Ett exempel som ges är att spela lugn musik när barnen ska vila. I det fallet fungerar musiken som ett medel för någonting annat som att förmedla harmoni till barngruppen.
Förskollärarens roll beskrivs som inspiratörens. I ett annat sammanhang utifrån samtalen med förskollärarna förstås musik som ett ämne, men konkret ämnesinnehåll, vilket ställer andra krav på förskolläraren. Musikundervisningen planeras och det blir viktigt att använda korrekta musikaliska begrepp. Förskolläraren fungerar som en kommunikatör istället för inspiratör.
Även Pia Williams och Sonja Sheridan pekar i sin artikel på just vikten av förskollärares utbildning och kompetens med hänvisning till undervisningens kvalitet. I en studie där undervisning har analyserats i 153 svenska förskolor visade det sig att förskollärare ytterst sällan undervisade i musik och rörelse med ett planerat innehåll.
Vidare resultat i studien pekar på att även inom språk och litteracitet och naturvetenskap fanns brister i hur man använde material och genomförde undervisningssituationer. Om intresse, kompetens och adekvat material saknas, påverkar det förstås barnens möjligheter till utveckling och lärande.
Undervisning avgörande för kvalitet
I Skolverkets kunskapsöversikt Undervisning i förskolan framträder vikten av utbildade förskollärare med hänvisning till hög kvalitet. Hög kvalitet förutsätter förskollärare med omfattande kunskaper i ämnen, barns utveckling och lärande, didaktik och metoder för undervisning. Kompetensutveckling och ett vetenskapligt förhållningssätt utgör ytterligare väsentliga aspekter för kvalitet i förskolan.
I Skolinspektionens slutrapportrapport om förskolans kvalitet och måluppfyllelse som publicerades 2018 framgår att innebörden av att undervisa i förskolan fortfarande är oklar bland en del förskollärare. Samtidigt framkommer att mycket har hänt den senaste tiden. Det finns i dagsläget ett starkt fokus på undervisningsbegreppet i förskolan, både i media och nationellt inom forskningen. I samband med den nya läroplanen diskuteras undervisning i förskolan och förskollärarens ansvar.
Enligt Skolinspektionen består bristerna i förskolan bland annat av en svag målstyrning som påverkar det pedagogiska uppdraget. Det finns också områden i läroplanen som av olika anledningar väljs bort. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap är avgörande för förskolans kvalitet och uppdrag.
Sammanfattningsvis kan undervisning i förskolan ske både spontant och planerat med olika innehåll, förutsättningar och förhållningssätt. För att alla barn ska utvecklas och lära krävs insikt i vad undervisning i förskolan innebär. Utifrån likvärdighetsaspekter är utbildade och kompetenta förskollärare av största vikt. Förutsättningen för ökad kvalitet handlar bland annat om kunniga, engagerade förskollärare som utmanar och inspirerar barnen.
Text: Anna Lindqvist
Källor:
Barn. Forskning om barn og barndom i Norden. 3-4: Tema: Undervisning i förskolan.
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan. Omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber.
Magnusson, Maria & Pramling Samuelsson, Ingrid (2019). Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär. Forskning om undervisning och lärande. Tema – Lek-responsiv undervisning i förskolan. 1: 7, 23-43
Lagerlöf, Pernilla & Wallerstedt, Cecilia (2018). Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan. Barn, 3-4, 59-78.
Undervisning I förskolan. En kunskapsöversikt.
Länk till annan webbplats.
Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2018). Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn, 3-4, 127-146.
Skolinspektionens granskning Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar.
