Undervisning kan stärka gemensam europeisk identitet

Det finns ett klart samband mellan ungdomars relation till nationell och europeisk identitet. Bland identitetsfrämjande faktorer i skolan lyfts formellt skolinnehåll och goda sociala relationer i skolan fram som särskilt viktiga.

Det visar en specifik analys av data från ICCS 2016, som mäter kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor hos 14-åringar i ett internationellt perspektiv.

Frågan om det behövs någon form av gemensam identitet för att en stat eller annan sammanslutning ska kunna ha ett gemensamt demokratiskt medborgarskap har länge varit en del av både den vetenskapliga och politiska debatten. Inom statsvetenskap har forskningen bland annat handlat om hur stark en sådan identitet behöver vara och vad den ska bestå av.

Denna forskning har lyft fram vikten av att innehållet i den gemensamma identiteten behöver vara inkluderande och möjligt att skaffa sig i motsats till exkluderande och sådant individen föds med om en stat ska kunna ha en gemensam demokratisk identitet.

Skolans påverkan på gemensam identitet

De senaste 20-30 åren har mycket fokus i den statsvetenskapliga identitetsforskningen riktats gentemot globalisering, en gemensam europeisk identitet och migration. Vart medborgaren riktar sin demokratiska identitet– världen, Europa eller nationalstaten – har exempelvis undersökts och diskuterats. Trots många politiska förändringar har det visat sig att den egna staten ofta fortsätter vara utgångspunkten för medborgarens grundläggande demokratiska identitet.

Den forskning där medborgarutbildning studeras specifikt benämns oftast citizenship education. Här är skolan och dess undervisning oftast undersökningsobjekt. I denna forskning problematiseras ibland själva förutsättningen, om det alls behövs eller är bra med en medborgarutbildning där någon form av gemensam identitet ingår.

Men oftare studeras här vilken påverkan skolan och dess undervisning i nuläget faktiskt har på medborgarkunskaper och medborgarattityder och vilken typ av undervisning som fungerar särskilt bra. Att undervisa explicit om politiska institutioner och dess processer samt att i klassrummet diskutera frågor som är kontroversiella i den politiska enhet (t.ex. region, stat, union) där en gemensam identitet önskas lyfts i forskningen fram som två framgångsfaktorer för identitetsskapande undervisning.

Studie av kunskaper och attityder hos 14-åringar i 14 europeiska länder

Med bakgrund i ovanstående forskning och diskussion har tre tyska forskare gjort en specifik analys av data från International Civic and Citizenship Education Study 2016 (ICCS 2016). I studien har drygt 94 000 elever från 24 länder (bland andra Sverige) fått svara på kunskaps- och attitydfrågor om främst politik och demokrati. Eleverna ska vara ungefär 14 år vilket i de flesta länder innebär årskurs 8.

Johanna Ziemes med flera har i sin analys valt ut de 14 länder i studien som är medlemmar i EU, vilket gav 46 517 elever. Förutom de frågor som alla elever besvarade har de europeiska också svarat på en särskild modul frågor om Europa och EU. Det var särskilt två aspekter som Ziemes och hennes kolleger var intresserade av i sin analys:

1. Samverkar eller motverkar nationell identitet med europeisk identitet.
2. Vilka delar av elevernas skolkontext fungerar som identitetsfrämjande.

Starkt samband mellan nationell och europeisk identitet

Resultatet för den första aspekten är entydigt. I alla 14 länder uppvisar eleverna sammantaget ett signifikant positivt samband mellan nationell identitet och europeisk identitet. Korrelationsvärdet är inte särskilt starkt (mellan .24 och .50) men forskarna menar att det går att slå fast att det inte finns något av de undersökta länderna där nationell identitet är i konflikt med europeisk identitet hos landets 14-åringar.

Forskarna hade också en hypotes om att tolerans skulle ha ett starkare samband med europeisk identitet än med nationell identitet. Ett visst stöd, men inte särskilt starkt, för detta syns också i analysen. Tolerans har i den här undersökningen mätts som stöd för jämlikhet mellan könen och stöd för immigranters rättigheter.

Identitetsfrämjande faktorer

När det gäller den andra aspekten, om vilken skolkontext som är identitetsfrämjande, var det större skillnad mellan länderna än för den första aspekten. Några viktiga faktorer kunde dock urskiljas.

• Att ha innehåll och mål formellt uttryckt i läroplaner är identitetsfrämjande, och detta gäller i högre grad för europeisk identitet. Forskarna förklarar detta med att den nationella identiteten har en större plats i vardagsliv och media medan den europeiska identiteten i starkare grad behöver tas upp explicit i skolan för att synas.
• Goda relationer studenter-lärare och studenter-studenter är identitetsfrämjande både för nationell identitet och för europeisk identitet.

Relevans för svensk skola

Sammantaget är några saker är särskilt viktiga att ta med för medborgarutbildningen i den svenska skolan. För det första att identitet inte är ett nollsummespel, undervisning som stärker en nationell identitet kan också bidra till en stärkt europeisk identitet. Men olika identiteter kan ha olika starkt samband med olika värden som exempelvis tolerans. För det andra att det vi brukar benämna ett gott klassrumsklimat är positivt även för att främja gemensamma identiteter.

Länderna som ingår i analysen: Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Slovenien, Sverige, Tyskland.

Text: Anders Broman

Källa:

From connectedness and learning to European and national identity: results from fourteen European countries. Länk till annan webbplats.