Undervisning på svenska hämmar andraspråkselever

Yngre andraspråkselever riskerar att inte utveckla skolspråket i den takt som krävs för fortsatt skolgång.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Barn med utländsk bakgrund har inte ett tillräckligt utvecklat ordförråd för att kunna skriva på lågstadiet. Det innebär att de i allt för stor utsträckning är hänvisade till det muntliga samtalet och till skolans undervisning för att utveckla det svenska språket.

Det visar Åsa Wedins i en studie över barns skriftspråkliga utveckling. Det är ytterligare en studie som lyfter fram svårigheter för barn med utländsk bakgrund att lära sig läsa och skriva.

Svensktalande elevers språkutveckling gynnas

Studien är longitudinell. Åsa Wedin har följt en klass från årskurs F till 3 och en klass från årskurs 3 till 6. I artikeln presenterad i Didaktisk Tidskrift utgår hon från 13 elevers språkutveckling från årskurs F till årskurs 3. Utifrån dessa elever gör hon en djupare presentation av tre elever som kan sägas representera det mångkulturella klassrummet.

Wedin fann även att elever med svenska som modersmål gynnas i sin språkutveckling inom skolan. Ett exempel på det är att en av flickorna, Maria, som är svensktalande hade utvecklat en textuell kompetens redan när skolan började. Flickan kunde redan vid skolstart läsa och var van vid att läsa böcker. I årskurs 3 kan därför Maria skapa sammanhållen text i både tal och skrift.

Undervisning på ett språk de inte behärskar

Arin och AbdulAziz däremot behärskade inte det svenska språket när de började skolan. Ingen av pojkarna kunde berätta sammanhängande i slutet av årskurs 3 och heller inte skriva sammanhängande. Åsa Wedin menar att en viktig och kanske avgörande orsak till detta är att läs- och skrivundervisningen sker på svenska, ett språk som pojkarna inte behärskar. För Marias del kan det enligt Åsa Wedin troligtvis bero på att Maria behärskar det skolrelaterade språket.

Teoretisk utgångspunkt för artikeln är en konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande vilket innebär att inläraren betraktas som aktiv i sitt eget språkinlärande. Åsa Wedin utgår från tidigare forskning och menar att skolans kunskapsrelaterade språk är kognitivt krävande och utan ledtrådar från en omgivande kontext vilket medför att barn i förskoleåldern behöver utveckla textkompetens under förskoletiden. Ett sätt för att överbrygga skillnaden är enligt Wedin att låta berättandet utgöra länken mellan barnens vardagsspråk och skolans kunskapsspråk.

Text: Berit Lundgren

Källa:

Artikeln Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år Länk till annan webbplats.

Publicerad 28 november 2011.  Senast uppdaterad 14 oktober 2020.