Utforskande återkoppling utvecklar yrkeskunnande

Återkoppling går att planera men det gäller även att vara öppen för det oförutsedda. Lärare kan bli bättre på att uppmärksamma elevernas egna frågeställningar och funderingar, så att återkopplingen som ett gemensamt projekt kan bli mer riktad, menar Anna Öhman.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Återkoppling i form av återkommande loopar är ett resultat som Anna Öhman särskilt vill lyfta fram i sin studie om återkoppling som bedömning av kunnande under pågående arbete. Loopen illustrerar en typ av minilektion eller kunskapssamtal som riktar sig mot något som är av betydelse för den enskilda eleven för att komma vidare. Den handlar om att ”fånga ögonblicket” i undervisningssituationen.

Interaktion i frisörklassrummet

Hennes studie är genomförd på frisörutbildningen, där hon genom att analysera videoinspelningar studerat återkoppling i klassrumsinteraktionen mellan lärare och elev. En bakgrund till studien är att tidigare forskning visat att elever upplever att återkoppling ofta kommer för sent, det vill säga efter att arbetet är avslutat, och att den då inte upplevs som meningsfull. Andra studier har visat att återkoppling ofta är ospecifik och att det är något som läraren ger och eleven får.

– Jag ville komma åt den aspekt av ömsesidighet som återkopplingspraktik kan innebära. Läraren behöver liksom eleven få återkoppling för att förstå hur hen skall gå vidare med sin undervisning, säger Anna.

Loopen löser problem

Anna menar ett den återkopplingspraktik som loopen är ett exempel på är särskilt intressant eftersom den ingår i den dagliga undervisningen och är en del av lärares professionella yrkeskunnande. I loopen ingår bedömningsaspekter som utgår från elevens kunnande under pågående arbete.

Loopens funktion är att förtydliga eller lösa ett problem som eleverna ger uttryck för eller visar. Det kan handla om att repetera ett visst moment eller att visa hur något kan göras. I loopen uppstår ett gemensamt utforskande och en fördjupning i form av instruktioner, demonstrationer, frågor och svar. Eleven får inte bara reda på hur ett arbete bedöms i sin nuvarande version utan också vilka möjligheter det finns att göra arbetet ännu bättre.

Lära av yrkeslärarna

Syftet med studien har i första hand varit att bidra med kunskap om yrkesgymnasiets undervisning men Anna ser även att studiens resultat kan generaliseras till andra ämnen.

– Jag betraktar återkopplingspraktik som en del av lärares professionalitet och det är något vi lär oss och kan bli bättre på oavsett program och ämne. Mina egna undervisningsämnen har varit franska och filosofi, som kan tyckas abstrakta jämfört med hantverksteknik, men jag har hela tiden fått fundera på hur loopen skulle kunna se ut i mitt eget klassrum.

–Jag anser att vi har mycket att lära av yrkeslärarnas förmåga att förena teoretiska resonemang och kunskaper i mer praktiskt riktade handlingar. Jag tror även att lärare kan bli bättre på att uppmärksamma elevernas egna frågeställningar och funderingar, så att återkopplingen som ett gemensamt projekt kan bli mer riktad och komma till användning för den enskilde eleven.

Anna tycker att hon genom sin forskning kunnat se att återkoppling i praktiken inte konstrueras efter en förutbestämd mall, utan snarare är individualiserad och unik i varje enskilt fall. Den är möjlig att planera in men det gäller också att vara öppen för det oförutsedda.

Två nya studier planeras

Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för Annas forskning är socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv. I denna teoribildning ses kommunikation som något som skapas i interaktion mellan olika deltagare i deras användning av olika resurser, där det verbala såväl som det icke-verbala inkluderas.

Anna beskriver att det teoretiska perspektivet har fungerat som en ögonöppnare och inneburit att hon fått syn på kunskap och förståelse i en pågående aktivitet, där återkopplingen kan göras väldigt konkret. Hon kommer att fortsätta med sin forskning om återkoppling på frisörutbildningen.

– Jag planerar att i en ytterligare studie fördjupa mig kring hur en loop möjliggörs och initieras. Just inledningen av loopen är av intresse att studera för det kan ge kunskap om hur man som lärare kan möjliggöra elevernas medverkan i kunskapsprocessen och inte minst vad som behöver fördjupas eller korrigeras. Jag kommer också att följa en klass genom en hel kurs och då intressera mig mer för olika aspekter av innehållet i frisörkunnandet, som teknik och kreativitet.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

Cykler och loopar i Salongen. En studie av återkoppling i frisörklassrummet.

Publicerad 16 maj 2016.  Senast uppdaterad 14 oktober 2020.