Utforskande förhållningssätt för att forma undervisning

Formativ undervisning handlar inte bara om att forma eleven, även formandet av undervisningen måste få uppmärksamhet genom frågan ”Hur kan undervisningen förändras?”.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I både forskning och skolutvecklingsprojekt har aspekter av formativ bedömning som främst handlar om formandet av eleven hamnat i förgrunden. Det har handlat om metoder för att synliggöra lärande i klassrummet och verktyg som feedback, kamratbedömning och självbedömning.

I boken ”Formativ undervisning: Utveckla klassrumspraktiker med lärande i fokus” är det lärarens analys och planering av undervisning som står i fokus. Med hjälp av begreppet formativ undervisning synliggörs lärarens användning av information om elevers kunskaper för att forma deras möjligheter att lära.

Lärare, elever och kollegor

I bokens allra första rad citeras ur Skolverkets Allmänna råd: ”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska enligt läroplanen utgöra en grund för skolans verksamhet”. Centralt genom hela boken är betoningen av en ett utforskande förhållningssätt i läraryrket och vikten av att lärare lär och är kunskapsproducenter. Ett gemensamt drag i de exempel som beskrivs är lärares kollaborativa arbete med att söka lösningar på upplevda problem i praktiken. Lärares kunskaper, observationer och bedömningar lyfts fram som en bärande del i den formativa undervisningen men även elevers erfarenheter och resultat tillmäts stor vikt.

Möjlighet att lära

Ett teoretiskt avstamp tas i sociokulturell teori och teori om formativ bedömning. Åsa Hirsch använder ett amerikanskt begrepp, OTL – opportunity to learn. Begreppet riktar fokus mot undervisningsförhållanden och kvaliteten på undervisningen men också mot lärmiljön. Där ingår givetvis innehåll och arbetssätt men också läromedel, material, gruppsammansättningar, relationer mellan lärare och elever och mellan elever och elever. Hon argumenterar för att den svenska diskussionen om likvärdighet har kommit att handla om likvärdig bedömning medan begreppet OTL bidrar till ett bredare synsätt som också riktar fokus mot likvärdiga möjligheter att lära.

Hur kan undervisningen förändras?

I ett avsnitt som relaterar till teori om formativ bedömning lyfter Hirsch fram de tre frågorna som ligger till grund för de formativa strategierna. Vart är eleven på väg? Var befinner sig eleven nu? och Hur ska eleven nå målet?

Hon menar att ytterligare en fråga behöver läggas till för att inte bara formandet av eleven utan också formandet av undervisningen ska få uppmärksamhet. Det är frågan Hur kan undervisningen förändras? Hennes svar på den frågan är: Genom observation och analys av klassrumspraktiker och elevdata. När den frågan ställs blir läraren och lärarens kollegor viktiga aktörer. I bokens följande kapitel ligger tonvikten vid skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.

Beprövad erfarenhet

De modeller för systematisk skolutveckling som beskrivs i boken har några gemensamma drag.

  • Kollegiala processer där lärare arbetar tillsammans för att lösa problem.
  • Det cykliska tänkandet är centralt, vi finner inte lösningar en gång för alla utan behöver ständigt utforska och utveckla praktiken.
  • Skolutvecklingsarbetet är lokalt förankrat och tar sin utgångspunkt i praktikens behov.
  • Arbetet bedrivs strukturerat och systematiskt och det dokumenteras.

Genom att arbeta med skolutveckling enligt dessa principer kan kunskap genereras som kan betecknas som beprövad erfarenhet.

Fokus på elevernas möjligheter att lära

Som exempel på lärardriven skolutveckling beskrivs metoderna Lesson stydy och Learning study. Det viktiga i en Lesson study är att systematiskt arbeta fram en så bra lektion som möjligt. I en Learning study riktas intresset på relationen mellan lektionens innehåll och elevernas lärande. Hon menar att de bägge metoderna sätter fokus på elevernas möjligheter att lära och i den meningen har ett OTL-perspektiv.

Ett annat exempel, Kollaborativ formativ undervisningsanalys (KFU), beskrivs som en modell som växt fram i samarbete mellan forskare och skola. Centralt i KFU-modellen är att elevernas röster tillmäts stor vikt. Hirsch menar att ett sätt att ge eleverna inflytande och delaktighet så som skollagen föreskriver är att föra in elevperspektivet i ett systematiskt utforskande av undervisningen.

Modellen beskrivs utförligt och i relation till den lokala praktik där den utformades. En central roll i arbetet spelade skolans försteläraren som fick en roll som mellanledare. I ett avslutande kapitel ges exempel från skolans arbete med att samla in elevdata som sedan analyserades av lärarna. Avsnittet visar på centrala aspekter ifråga om datainsamling utifrån vetenskaplig grund.

Text: Agneta Grönlund

Hirsch, Å. (2017). Formativ undervisning: utveckla klassrumspraktiker med lärande i fokus. Stockholm: Natur & Kultur.

Senast uppdaterad 22 mars 2019