Utmanande för både lärare och elev att vara kritisk
Vi – barn, ungdomar eller vuxna – vet att vi omges av fake news och bluffnyheter i vardagen. Ändå är det inte ovanligt att vi luras att tro på något bara informationen framställs på ett trovärdigt sätt. Att både vara medveten och att låta sig luras låter som en omöjlig ekvation att lösa. Är det det?
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
I skolan uppmuntras både barn och ungdomar att träna sin förmåga och sitt förhållningssätt att vara både skriftligt och muntligt kritiska. Inte minst uppmuntras de att ta till sig ett innehåll med kritisk blick. Detta sammanfattas i begreppet kritisk litteracitet.
Varken ”kritisk” eller ”litteracitet” har dock en självklar betydelse. Litteracitet används för att inbegripa andra språkliga aktiviteter än att kunna läsa, skriva, tala och lyssna. I begreppet innefattas även färdigheter som att använda film och bild som ett sätt att kommunicera. Och begreppet kritisk handlar i utbildningssammanhang om att undersöka ett innehåll utifrån en mängd olika perspektiv och utifrån det skapa sig en egen uppfattning om vad som framställs.
Kritisk som förhållningssätt
Att arbeta i klassrummet utifrån kritisk litteracitet handlar inte om att arbeta utifrån en speciell metod utan snarare om att ha ett förhållningssätt i klassrummet, där både färdiga texter och texter som eleverna skriver själva granskas och diskuteras utifrån olika perspektiv. Kritisk litteracitet signalerar alltså en medvetenhet om språkets betydelse för att förstå och göra sig förstådd, om det nära förhållandet mellan språk och makt. Att arbeta med kritisk litteracitet i klassrummet handlar om att får redskap för att kunna reflektera över olika kunskapsinnehåll.
Språk och makt
Studier från olika delar av världen vittnar om att det inte räcker med att kunna de tekniska aspekterna av att läsa och skriva för att uppnå kritisk litteratcitet. Det visar antologin Critical literacy i svensk klassrumskontext, där forskare från olika ämnesfält medverkar. I alla kapitel beskrivs och diskuteras medvetenheten om förhållandet mellan språk och makt.
Forskare som Jim Cummins varnar för att intresset för så kallade litteracitets-aktiviteter dalar hos eleverna om inte de språkliga aktiviteterna är meningsfulla. Elever måste få möjlighet att tränga in i de språkliga aktiviteter som omger dem i klassrummet.
Utmaning för eleven
I antologin Critical literacy i svensk klassrumskontext använder skribenterna i huvudsak en begreppsapparat om kritisk litteracitet som utgår från Hillary .”Kan litteracitet utvecklas ur ett NO-prov?” har Maria Lindgren och Gudrun Svensson valt som titel på sitt kapitel.
De har granskat ett NO-prov om ljud och ljus i årskurs 4 och i synnerhet varit intresserade av hur frågor designats och formulerats. Därefter har de analyserat elevsvar och lärarens bedömning. Lindgren och Svensson är intresserade av den interaktion som eventuellt visar sig mellan lärare och elev och tolkar sina svar med hjälp av Janks begreppsapparat.
Vad de båda forskarna konstaterar är att lärare inte tar tillräcklig hänsyn till mångfalden i ett klassrum, varken när uppgiften designas, formuleras eller när uppgiften bedöms. Deras slutsats är att flerspråkiga elever därför har svårigheter att förstå sammanhanget i de uppgifter de ska lösa och därför får svårt att delta på ett meningsfullt sätt i den litteracitets-miljö de är deltagare i.
Eleverna har därmed svårt att utveckla kritisk litteracitet. De båda forskarna konstaterar att det är en fundamental utmaning för lärare att inkludera även de flerspråkiga eleverna i undervisningen för att de ska få en möjlighet att kunna påverka sitt eget lärande och sitt kritiska förhållningssätt.
Utmaning för läraren
En annan antologi som tar upp kritisk litteracitet utifrån olika perspektiv är Svensklärarföreningens årsskrift från 2016. Antologin har fått titeln Svenska – ett kritiskt ämne. De tolv bidragen i denna antologi är också inspirerade av Hillary Janks i sina analyser. I inledningen konstateras att det är nödvändigt med en kritisk hållning i dagens samhälle där informationsflödet är snabbt och intensivt och ord som fake news tillhör vardagsspråket.
Hillary Janks har själv ett kapitel i denna antologi och lyfter där fram det nödvändiga med att elever får möjlighet att träna sig på och bli medvetna om att vi som människor alltid gör medvetna språkliga val och att det påverkar den som tar del av det vi säger. Janks redogör för hur elever på ett framgångsrikt vis får dekonstruera, alltså analysera texter på detaljnivå både vad gäller innehåll och form, och rekonstruera och därmed återskapa texter med egna ord för att därigenom uppmärksammas på frågor om makt och perspektiv. Janks bidrag i antologin har äldre ungdomar i fokus.
Men kan kritisk litteracitet vara ett förhållningssätt även i ett klassrum för de allra yngsta barnen? Ja, menar Karin Jönsson och Kerstin Bergöö i sitt antologibidrag. Jönsson och Bergöö sätter innehållsfrågan främst och presenterar bland annat en lärares arbete med dikter i klassrummet. Barnen får arbeta med dikter från olika delar av världen, och som handlar om vuxnas maktutövande och om hur barn kan känna sig missförstådda. Parallellt med diktläsning skriver barnen egna dikter.
Författarna konstaterar att det inte bara är en utmaning för eleverna utan också för läraren att ha ett kritisk förhållningssätt. Läraren måste nämligen ha förståelse för relationen mellan makt, språk och lek och ha kunskap om barns kulturella liv både i skolan och på fritiden. Med hjälp av samtal och skrivande får både elever och lärare omformulera sina kunskaper och förändra sitt språk och därmed möjlighet att utveckla kritisk litteracitet.
Text: Cecilia Olsson Jers
Källor:
Bergh Nestlog, Ewa & Larsson, Nils (red.) (2017). Svenska: ett kritiskt ämne. Stockholm: Svensklärarföreningen.
Janks, Hillary (2010). Literacy and Power. London: Rouledge.
Janks, Hillary (2013). Doing critical literacy. New York: Routledge.
Lundgren, Berit & Damber, Ulla (red.) (2015). Critical literacy i svensk klassrumskontext. Umeå: Umeå universitet.