Utvecklad återkoppling är användbar

Processorienterad återkoppling, en utvecklad återkoppling där styrkor, svagheter och råd om vad som skulle kunna leda till bättre resultat, uppfattas av elever som mer användbar är betygsorienterad återkoppling. Det visar en studie från Tyskland.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I artikeln The effects of feedback om achievement, interest and self-evaluation: the role of feedback’s percieved usefulness jämförs två typer av skriftlig återkoppling när det gäller påverkan på elevers prestation, intresse och självvärderingsförmåga i matematik. 

Forskarna riktar särskilt intresset mot den inverkan elevers uppfattning av återkopplingen har och frågar sig om det har betydelse för prestation, intresse och självvärderingsförmåga om eleverna uppfattar återkopplingen som användbar.

Studien är genomförd i form av ett experiment där elever genomför ett test, får återkoppling och därefter genomför ytterligare ett test. Dessutom besvarar eleverna enkätfrågor om sin upplevelse av om återkopplingen var användbar, sitt intresse för uppgifterna i testet och sin självvärderingsförmåga vid detta specifika tillfälle. I studien ingick 146 st 15-åringar från 23 tyska skolor.

Betygsorienterad eller processorienterad återkoppling

Hälften av eleverna fick en återkoppling som bestod av ett betyg i en fem-gradig skala. De fick reda på att medelbetyget för elever som tidigare gjort testet var 3. Den andra hälften fick en utvecklad skriftlig återkoppling där både styrkor och svagheter i elevens svar var beskrivna. De fick också förslag på förbättringsområden och råd om vad de skulle kunna göra för att lyckas bättre i nästa test.  Forskarna benämner de olika återkopplingstyperna som betygsorienterad återkoppling respektive processorienterad återkoppling.

Enligt forskarnas beskrivning är betygsorienterad återkoppling vanligt förekommande inom matematikundervisning på denna nivå och de vill bidra till en förändring av denna praktik. Tidigare forskning om återkoppling visar att om återkopplingen ska bidra till att eleven kan prestera bättre så måste den innehålla information om var eleven befinner sig i sitt kunnande men också om vad eleven kan göra för att nå längre.

Kriterier viktigare än jämförelse med andra elever

När det gäller elevens motivation och intresse är det enligt tidigare forskning av central betydelse att återkopplingen är relaterad till kriterier och inte till jämförelser med andra elever så som är fallet med den betygsorienterade återkopplingen.

Tidigare forskning visar även att utvecklad återkoppling har god effekt på elevens förmåga till självvärdering. Att kunna värdera sin egen prestation betraktas som en viktig del i elevens förmåga till självreglering av sin lärprocess. Däremot finns inte så mycket tidigare forskning om betydelsen av hur elever upplever återkoppling, men med stöd i teoretiska antaganden argumenterar forskarna för att det finns anledning att tro att detta har betydelse för de tre aspekter hos återkoppling som undersöks.

Processorienterad återkoppling mer användbar

När eleverna genomfört testet och fått återkopplingen fick de besvara en enkät med frågor om i vilken utsträckning de upplevde att återkopplingen hjälpte dem att prestera bättre och i vilken utsträckning de fann ämnet för testet intressant.

Resultatet visar att processorienterad återkoppling uppfattas som mer användbar än betygsorienterad återkoppling.  Detta visade sig ha positiva effekter på prestationen och intresset för att arbeta vidare. Forskarna förklarar detta med att den processorienterade återkopplingen ger eleven förslag på förbättringsområden och strategier som eleverna använder vid nästa test. Återkopplingen stärker också elevens känsla av att känna sig kompetent genom att den beskriver elevens styrkor vilket bidrar till att öka intresset.

Däremot kunde inte forskarna finna någon skillnad mellan de olika sätten att ge återkoppling på när det gällde självvärderingsförmåga. Det finns tidigare forskning som visar att självvärderingsförmågan påverkas av vilken typ av återkoppling som ges men de menar att det kan tänkas att återkopplingen i så fall måste ges vid flera tillfällen för att självvärderingsförmågan skall påverkas.

Berör flera funktioner hos återkopplingen

Ett viktigt bidrag som studien ger är att den tar ett så brett grepp och berör flera funktioner hos återkopplingen som tidigare studerats var för sig.  Det ger en grund för det förslag till förändring av återkopplingspraktiken som deras modell för processorienterad återkoppling utgör.

I bilaga till studien ges exempel på hur den processorienterade återkopplingen kunde se ut. Det är en enkel blankett där det tydligt framgår vad eleven lyckats bra med i testet och vad som behöver utvecklas. Dessutom ges förslag på vad eleven kan arbeta vidare med inför nästa test. Det avslutande budskapet är att alla elever har styrkor och svagheter och en uppmaning om att följa de råd som ges för att prestera bättre vid nästa test.

Text: Agneta Grönlund

Källor:

Harks, B., Rakoczy, K., Hattie, J., Besser M., & Klieme, E. (2014). The effects of feedback on achievement, interest and self-evaluation: the role of feedback’s percieved usefulness. Educational Psychology: An International Journal of Experimental Educational Psychology, 34:3, 269-290.

Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77, 88-112.

Publicerad 17 november 2015.  Senast uppdaterad 14 oktober 2020.