Utvecklade pedagogiska strategier centrala för fältstudier

Geografi är ett ämne som av tradition använder fältstudier och exkursioner som viktiga inslag i undervisningen. Även inom NO-undervisning uppmanas lärare att använda mer fältarbete för att göra kunskapen mer intressant och relevant.

En utmaning för lärare är att på olika sätt kunna utveckla formerna för sådana fältstudier.

Tidigare forskning har visat att många praktiska problem, som brist på pengar och tid, är ett hinder för att genomföra fältarbete. Fältarbete utanför klassrummet kan genomföras som lärarledda exkursioner eller student-styrt upptäckande fältarbete, eller i former som kombinerar dessa. Att utnyttja landskapet som klassrum kan också vara ett sätt att lyfta fram affektiva dimensioner, upplevelse- och känslodimensioner i relationerna mellan människor och landskap, som t.ex. i den nordiska friluftslivstraditionen.

Utifrån tidigare forskning är rekommendationerna att lärare ska forma aktiviteter som är frågebaserade och i stor utsträckning studentcentrerade, som stödjer både kognitivt och affektivt lärande och integrerar klassrumsarbete med fältstudier både vad gäller förberedelser och efterarbete. Trots detta följer lärare sällan dessa rekommendationer, och flera internationella undersökningar visar att fältarbete ofta blir en enstaka aktivitet, ofta beroende på praktiska hinder.

Öppna frågor och pedagogisk strategi positiva faktorer

I en nyligen utkommen norsk avhandling (2014) som behandlar fältstudier inom geovetenskap argumenterar Kari Beate Remmen, verksam vid Naturfagscenter på Oslo Universitet, för att fördjupade och genomtänkta pedagogiska strategier, särskilt när det gäller uppgifternas kvalitet, är centrala för att fältarbetet ska kunna bidra till att stödja och utveckla lärandeprocesser hos eleverna. Ett annat resultat är att fältstudier i närmiljön gav bättre förutsättningar för lärande.

Resultaten grundar sig på en undersökning av hur lärare och elever i geovetenskap i gymnasiet förbereder sig för fältarbete, arbetar i fält, och bearbetar fältarbetet i klassrummet efteråt. I Norge är geovetenskap ett valbart ämne i gymnasiet och undervisas av geografilärare eller NO-lärare. Det empiriska materialet bygger på videoobservationer av tre gymnasielärare och deras elever i geovetenskap samt undersökning av elevernas muntliga presentationer och skriftliga rapporter.

Elevers lärprocesser grundas i lärarnas förhållningssätt

Utgångspunkten för avhandlingen är att följa och studera tre lärare i geovetenskap som genomfört fortbildning inom området, och undersöka hur de använder fältstudier i undervisningen. Lärarna i undersökningen har olika förhållningssätt till fältundervisning i praktiken, vilket leder till olika lärandeprocesser bland eleverna.

Fältarbetet fungerade bättre när det genomfördes inom gångavstånd från skolan och eleverna arbetade med en begränsad uppgift med öppna frågor än när de arbetade med många och slutna givna uppgifter. En av delstudierna fokuserar på hur eleverna lär sig geologi genom förberedelse i klassrummet, och hur de tillämpar kunskaperna ute i fältarbete.

Uppgiftens karaktär central för kvaliteten

Man har också följt upp vilken bestående kunskap som de har tillägna sig efter ett år med återkommande fältarbeten. Resultaten visar t.ex. att eleverna var bättre på att tillämpa kunskaper om bergarternas relativa ålder än identifiering av specifika bergarter. Detta berodde bl.a. på att de inte hade lärt sig vilka karaktärer och indikatorer för identifiering som de skulle använda, utan istället var deras strategi att direkt identifiera bergarterna utifrån läroböckerna, vilket i många fall visade sig svårt.

Remmen menar att uppgiftens karaktär är central för kvaliteten på studentens lärprocesser under och genom fältarbete. Uppgifter som kräver att eleverna använder fältdata för att fatta ett beslut och motivera valet fungerade bättre än arbetsuppgifter som bestod i att besvara en rad givna frågor om vad de sett och gjort på området.

Avhandlingen ger också förslag på lösningar av välkända utmaningar i samband med fältarbete i skolorna. Att utnyttja ett område nära skolan för fältstudier ger bättre förutsättningar för uppföljning, och möjligheter att kombinera fältstudier och klassrumsarbete, vilket visade sig centralt för mera kvalitativt lärande.

Att forma en fältstudiedesign som ger möjlighet för eleverna att ha ett konkret fokus på en uppgift eller problem, samtidigt som uppgiften/problemet bör vara öppet för flera möjliga frågor, tolkningar och svar. Att uppföljningen av fältarbetet ger möjlighet till reflektion är också en central faktor. Studien pekar på att frågebaserade och elevcentrade upplägg ger större förutsättningar för kvalitativt lärande.

Text: Gabriel Bladh

Källa:

Remmen, Kari Beate (2014) Reconsidering recommendations for educational fieldwork in earth science: Exploring students’ learning activities during preparation, in the field and follow-up work. Avhandling, Institut for geofag/Naturfagsenteret , Oslo Universitet.

Artikeln Implementation of guidelines for effective fieldwork designs: exploring learning activities, learning processes, and student engagement in the classroom and the field. Länk till annan webbplats.