Vanligt med alternativa idéer om evolution
Att förstå evolutionsteori har visat sig vara svårt, och alternativa idéer är vanligt förekommande bland elever. Anita Wallin, vid Göteborgs universitet, bidrar i sin avhandling från 2004 till kunskapen om vilka faktorer som är gynnsamma för elevers lärande om evolution.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Hon beskriver resultaten från studier där en undervisningssekvens om evolution för gymnasiet utvecklats och utvärderats. Sekvensen beskrivs ganska noggrant, vilket gör att avhandlingen kan vara till direkt praktisk nytta för intresserade lärare.
Designforskning
Denna typ av undersökningar kallas designforskning, och syftar till att ta fram innehållspecifik kunskap om förutsättningarna för lärande. Allmänna teorier om lärande, som konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, är viktiga men ger inte någon ledning när det gäller hur ett specifikt ämnesinnehåll ska undervisas.
Designforskning tar denna insikt som utgångspunkt och utvecklar kunskap om hur undervisningen kan ta hänsyn till det specifika ämnesinnehållet. Ofta genomförs en serie undervisningsexperiment, där en sekvens av undervisningsinsatser utvecklas och utvärderas i ett cykliskt förlopp.
Ämnesdidaktisk hypotes
Avhandlingen baseras på tre sådana rundor av utveckling och utvärdering. I avhandlingen beskrivs den undervisningssekvens som arbetades fram i utvecklingsprocessens tredje varv.
Under utvecklingen tog Wallin och hennes kollegor hänsyn till tidigare forskning om undervisning om evolutionsteori, och elevers förståelse av och alternativa uppfattningar kring ämnet. Förutom själva sekvensen formulerar författaren även en ämnesdidaktisk hypotes, som specificerar vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska ha bra möjligheter att lära och förstå evolutionsteorin. Denna hypotes innehåller förutom ämnesspecifika aspekter även aspekter relaterade till naturvetenskapens natur samt generella pedagogiska aspekter.
Alternativa uppfattningar blev färre
Elevernas kunskaper om evolution undersöktes före, under och efter undervisningen, genom bland annat skriftliga tester och intervjuer. Över lag visar resultaten att eleverna före undervisningen hade många alternativa uppfattningar, medan de under undervisningssekvenserna utvecklade sin vetenskapliga förståelse för evolutionen. En nyckelidé för att kunna föra korrekta evolutionära resonemang var att eleverna blev medvetna om att det finns en variation bland individerna i en population.
Svårt att se evolutionens betydelse
Andra fynd är att många elever hade svårt att se reproduktionens betydelse och att de hade problem med att använda begreppet anpassning. En vanlig alternativ uppfattning var att evolutionen styrs av organismers behov.
Ett intressant resultat i avhandlingen är att många elever resonerade utifrån behov, utan att de för den skull hade uppfattningen att evolutionen är behovsstyrd. Resultaten från undersökningarna ger även insikter i utmaningarna för elever när det gäller lärande. Förutom alternativa idéer, framkom att många elever hade problem med att acceptera slumpmässighet samt att religiös tro verkade försvåra lärande för vissa elever.
Text: Gunnar Höst
