”Vänta och se-filosofi” är förödande

”Barns kunskapsutveckling och eventuella svårigheter i skolarbetet måste tas på största möjliga allvar, och omedelbart! Att vänta och se och lösa situationen med hjälp av olika omplaceringar är rent förödande.”

Det säger Ulla Ek, professor i specialpedagogik när hon beskriver sin forskning och det forskningsområde som hon för närvarande ser som viktigast. Det handlar om dem som inte klarar kraven i dagens skola, en växande och ofta osynlig grupp i samhället. Ulla betonar också att mycket av den kunskap som har vi nu har fått fram kan tillämpas direkt av lärare ute i skolan.

”Elevhälsoprojektets” resultat

Resultaten från ”Elevhälsoprojektet”, där 45 elever på IV-programmet ingick, (se faktaruta!) visade att IV-eleverna som ingick i studien hade haft svårigheter i skolan redan från skolstart. De klarade inte grundskolans krav och blev inte behöriga för att läsa nationella program på gymnasiet. Men studien visade att de var kapabla på alla möjliga sätt. De var inte resurssvaga.

– Jag är av den uppfattningen att man från skolans sida har hanterat dessa elevers situation med stor valhänthet, säger Ulla Ek.

Hon beskriver att det i många fall fanns tecken på en ”vänta och se-filosofi” kring eleverna i studien. Många av eleverna har blivit utan hjälp, trots att det i nästan samtliga fall fanns tidiga tecken på svårigheter. Redan under de tre första skolåren hade majoriteten av eleverna (28 av 45, 62 procent) tydligt dokumenterade svårigheter att klara skolans krav. Här har funnits en brist från skolans sida att ta tag i elevernas skolsituation. Deras skolsituationer har inte tagits på tillräckligt stort allvar. När insatser har gjorts har de varit bristfälliga, dåligt underbyggda och kommit för sent.

Resultaten visar också många exempel på att elever har mobbats och att elever har skolkat. 20 elever har skolkat i stor omfattning. Några har skolkat under ett eller två hela skolår utan att någon vuxen reagerat. Tio elever har varit kraftigt mobbade under grundskoletiden. Några uppgifter om mobbningen har dock inte blivit dokumenterade i elevjournalerna.

Elevgruppen i studien

Gruppen på 45 elever som deltog i studien är inte slumpmässigt dragen. De har, bland cirka 200 elever som gick på Individuellt program på en gymnasieskola, valt att anmäla sig till studien. Det går därmed inte att dra generaliserande slutsatser.

Andra uppgifter och resultat från studierna visar att:

• 43 av de 45 eleverna uppvisar någon typ av utvecklingsrelaterad problematik, vilket är ett av studiens resultat
• 41 av eleverna är inom normalbegåvningsområdet enligt studiens testresultat
• Drygt hälften av eleverna har invandrarbakgrund
• 40 av eleverna har haft hela sin skolgång i svensk skola

Resultaten från studien visar också att de första rapporterade skolproblemen var svårigheter i läsning och matematik (17 av 45) respektive uppmärksamhets- koncentrations- och beteendeproblem (22av 45).

Risk för dubbel utsatthet

Den utvecklingsrelaterade problematiken består enligt Ulla främst av utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska svårigheter. Drygt hälften av eleverna visade till exempel tecken på att ha svårigheter med uppmärksamhet eller att de uppfyller kriterier för ADHD.

För en del elever kan det ha varit den sociala situationen med sociala svårigheter, bristande föräldrastöd, trauman och andra miljöförhållanden som kan ha varit avgörande för elevens skolsvårigheter.

Interaktionen med sociala faktorer måste alltid tas på allvar, menar Ulla EK. Hon betonar också faran med att vara dubbelt utsatt. Elever kan ha en situation där de har utvecklingsrelaterade svårigheter samtidigt som de får ett otillräckligt socialt stöd.

Vikten av att h​itta orsaken

Hur ska då lärare och rektorer göra? Enligt Ulla Ek är det i första hand viktigt att finna orsaken till svårigheterna.

– Om en elev har svårigheter med inlärning av grundläggande färdigheter och/eller svårigheter att koncentrera sig och följa med i skolarbetet måsta man ställa sig frågan VARFÖR? Det finns alltid en orsak enligt min erfarenhet och att finna den orsaken ger också oftast lösningen på hur barnet ska kunna hjälpas.

Enkelspårig forskning

Det finns mycket forskning kring elever med avgränsade neuropsykiatriska diagnoser, samtidigt som det finns brister. Det saknas till exempel forskning om elever som har skolsvårigheter men inte har diagnoser eller uttalade funktionsnedsättningar.

– Då byggs inte heller sådan kunskap upp som skulle kunna hjälpa oss att finna vardagliga rutiner och framkomliga vägar att hjälpa den mycket stora grupp av barn som bara inte klarar kraven i dagens skola, säger Ulla Ek avslutningsvis.

Text: Johan Malmqvist

Elevhälsoprojektet

I ”Elevhälsoprojektet” som startade 2007 på initiativ av Görel Bråkenhielm, dåvarande skolöverläkaren i Stockholm stad, deltog 45 ungdomar som gick på ett IV-program .

För var och en av dessa elever gjordes en omfattande datainsamling: data om skolgång, insatser och elevhälsa; intervjuer med elever och i vissa fall föräldrar, specialpedagogisk bedömning, psykologbedömning och i många fall skolläkarbedömning.

Källa:

Artikeln An audit of teenagers who had not succeeded in elementary school Länk till annan webbplats.