Vidgad klyfta mellan elevers studieprestationer

Om inrikes och utrikes födda elever hade haft föräldrar med liknande socioekonomisk bakgrund och bott i samma bostadsområde skulle nästan hela gapet mellan elevgruppernas studieresultat ha försvunnit.

Genom att sammanlänka information från SCB:s mångfald av register och resultat från forskningsprojektet UGU (Utvärdering Genom Uppföljning) vid Göteborgs universitet, har Hans Grönqvist och Susan Niknami studerat

• hur studieresultaten mellan inrikes och utrikes födda elever har utvecklats över tid
• hur studiegapet har förändrats under skoltiden mellan åk 6 och åk 9
• tänkbara orsaker till studiegapet.

Enligt författarna är det första gången som analyser av det här slaget har gjorts och syftet har varit att fylla de kunskapsluckor som finns när det gäller skillnader i skolprestationer mellan inrikes och utrikes födda elever.

Större skillnader i Sverige

Studiegapets omfattning mellan nämnda elevgrupper är större i Sverige än i jämförbara länder, men antalet ensamkommande barn är också fler än i andra EU-länder.

Drygt 90 procent av inrikes födda elever når gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola. Motsvarande andel för elever som är födda utomlands är ungefär 65 procent. Skillnaderna i elevgruppernas studieresultat har legat relativt konstant fram till 2008, men därefter skedde en kraftig försämring av genomsnittsbetygen för utrikes födda elever. Gapet ökade med cirka 60 procent. Att eleverna är äldre vid ankomsten till Sverige och att de i högre grad kommer från andra delar av världen än tidigare, anses vara de främsta orsakerna till den ökade spridningen.

Elever som möter störst svårigheter

Möjligheterna att lyckas i skolan är särskilt begränsade för barn som

• är äldre än sju år då de kommer till Sverige,
• har föräldrar med sämre socioekonomiska förhållanden,
• är ensamkommande flyktingar,  
• kommer från Afrika och viss mån också Asien.

Den stora vågen av ensamkommande flyktingbarn uppgick till ca 35 000 år 2015, jämfört med några hundra per år under större delen av förra decenniet. Flertalet av de ensamkommande barnen är pojkar i åldern 7-17 år, födda i Afghanistan, Eritrea, Somalia eller Syrien.

Ju äldre barnen är vid ankomsten, desto kortare tid har de till förfogande för att klara grundskolan. Här ligger barn från Afrika sämst till, eftersom genomsnittsåldern för ankomsten ligger högst inom den här gruppen (10,2 år). Sett till det totala antalet elever i svenska skolor, så är utrikes födda starkt överrepresenterade i den tiondel av grundskolans avgångselever som får sämst betyg.

Större skillnader i år 6 jämfört med år 9

Genom att jämföra resultaten på nationella kunskapsprov i årskurs 6 med provresultaten i årskurs 9 kan skillnader påvisas mellan inrikes och utrikes födda. För barn som anländer till Sverige i tidig ålder minskar klyftan mellan årskurs 6 och 9, vilket är positivt. Orsaken är inte klarlagd, men elevernas utveckling av det svenska språket är en trolig faktor.

Förskolans betydelse

För att hitta förklaringar till skillnaderna i skolprestationer och förändringarna över tid har en rad analyser gjorts. Forskarna har använt statistiska modeller för att kontrollera för olika bakgrundsfaktorer inom följande områden:

• förskolan/skolan
• föräldrarnas bakgrund
• bostadsområde

Det finns ett visst samband mellan studiegapets storlek i åk 6 och elevens deltagande i förskoleverksamhet, det vill säga gapet minskar något om eleven har gått i förskola. Tiden för läxläsning, lärarnas behörighet eller deras erfarenhet mätt i antal yrkesverksamma år, tycks däremot inte påverka klyftan mellan inrikes och utrikes födda. Inte heller klasstorleken eller elevens kunskaper i svenska spelar någon roll, enligt genomförda analyser. Det senare kan förklaras av att eleverna i UGU-materialet har anlänt i relativt tidig ålder och de har därför hunnit tillägna sig det svenska språket.

Vid granskningen av studiegapet i årskurs 9 liknar resultatet det som framkommer för årskurs 6. Den största skillnaden är att elevens deltagande i förskolan får en större genomslagskraft för studieresultaten i år 9.

Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund

Föräldrarnas engagemang i barnens skolarbete verkar inte ha någon avgörande betydelse för studiegapets storlek, varken i årskurs 6 eller årskurs 9. Däremot spelar deras socioekonomiska bakgrund en avgörande roll. Det handlar inte enbart om utbildningsnivå, utan också om sysselsättning och årsinkomst. Studiegapet minskar med ca 35 procent i årskurs 6 och 70 procent i årskurs 9 när kontroller för dessa variabler görs.

Att socioekonomiska faktorer påverkar elevernas studieresultat är inte någon nyhet, men bekräftas genom den aktuella studien. Eftersom UGU-materialet är begränsat till elever som har invandrat före tio års ålder har kompletterande analyser gjorts utifrån olika registerdata. Resultatet pekar i samma riktning och kontroller för föräldrars utbildning, arbete och inkomst minskar studiegapet med ca 75 procent.

Bostadsområdet

Eftersom det finns information om den skola där eleven avslutar sin grundskoletid, kan exempelvis bostadsområdets segregerande inverkan och kamrateffekter relateras till studiegapet. Klyftan minskar med nästan 50 procent om hänsyn tas till elevens skolplacering. Författarna konstaterar att det troligen finns en stark koppling mellan bostadsområdet och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, vilket gör att dessa förklaringar till studiegapet överlappar varandra i viss utsträckning.

Komplexa orsakssammanhang

Grönqvist och Niknami påpekar att det kan finnas andra faktorer som samspelar och påverkar studiegapets storlek. Vissa resultat som rapporten lyfter fram bekräftas dock av tidigare internationella och nationella studier. De slutsatser som författarna drar när det gäller åtgärder för att minska gapet i studieprestationer mellan inrikes och utrikes födda är att:

• breda insatser behövs för att förbättra utbildningsnivån och sysselsättningen bland utrikes födda föräldrar
• information behöver ges till föräldrar om vilka fördelar barnens deltagande i förskoleverksamhet kan ha

Resultaten stöder också förslag från Skolkommissionen (SOU 2017:53), som t ex handlar om

• ett riktat statligt stöd till de skolor som har tagit ett stort ansvar för mottagande av nyanlända elever,
• minskad sortering av elever mellan skolor genom ett aktivt (obligatoriskt) skolval, kombinerat med information till elever och vårdnadshavare om skolvalsmöjligheter,
• jämnare fördelning av utrikes födda mellan kommuner och bostadsområden.

Grönqvist och Niknami lyfter dock ett varningens tecken för den senare åtgärden, som skulle kunna leda till att vårdnadshavarna ges sämre förutsättningar på arbetsmarknaden genom placering i kommuner och områden med hög arbetslöshet. Detta skulle kunna få en motsatt effekt och istället leda till ett ökat studiegap.

Försämrade framtidsutsikter

Genom att utrikes födda elever når sämre skolresultat minskar deras chanser till en gymnasieexamen och därmed också tillträde till högskoleutbildningar och högre årsinkomst. ”Med andra ord riskerar ojämlika studieresultat att fortplanta sig till ojämlikhet i långsiktiga livsmöjligheter.” (s 7)

Den kompetens som eleverna ges möjlighet att utveckla under sin grundskoletid kommer därför att vara oerhört betydelsefull.

Text: Gunvie Möllås

Källor:                                      

ESO-rapporten Ankomst och härkomst. Länk till annan webbplats.

SOU 2017:53 ”Samling för skolan: Nationell strategi för kunskap och likvärdighet”. Utrikesdepartementet.                                                                      

Samling för skolan SOU 2017:53.