Vikten av att kunna värdera källor på internet

Trots att de allra flesta har hört om ”fake news” verkar många läsare strunta i att granska trovärdigheten i det de läser. Elever är inget undantag.

Att undervisa om källinformationens betydelse för att tolka innehåll är ett medel för att förbättra elevers förståelse av att allt som står att finna på internet inte är sant.

Ett underlag för att utveckla undervisning om källinformation är att utgå från aktuella studier inom området. Framträdande på Internet är mängden av ogranskad publicering av olika slags material. Denna problematik har gett upphov till ett antal studier om hur elever och studenter gör när det blir deras uppgift att värdera trovärdigheten i ett dokument eller en text. Ett svenskt forskarteam undersökte till exempel hur personer i olika åldrar sökte information. Resultatet visade att i princip alla använde Google, men få är medvetna om hur Googles algoritmer påverkar sökresultatet (Sundin m fl, 2017). En annan intressant aspekt som forskarna fann var att deltagarna också ibland sökte på Google för att hitta argument för att bekräfta sin egen uppfattning.

Otillräckliga strategier för att bedöma trovärdighet

När elever till vardags söker svar på frågor eller försöker lösa problem via sökningar på internet, kommer de förmodligen att stöta på texter som kan vara publicerade av snart sagt vem som helst och där i texter om ett och samma ämne kan ge motstridig information. Läsforskare (till exempel Braasch m fl, 2012; Leu m fl 2015) har lyft fram uppmärksamhet och reflektion över en texts/källas ursprung och budskap som en lässtrategi vid läsning på internet. En sådan lässtrategi ger verktyg för att värdera trovärdigheten av en text, samtidigt som den fungerar som ett sätt att organisera information genom att läsaren då kan koppla ihop innehåll med avsändare (Braasch m fl, 2012).

Yngre elever visar sig också använda otillräckliga strategier för att bedöma trovärdighet av texter på internet, enligt en litteraturstudie av Walraven med kollegor (2009). Till exempel kan de låta titeln på ett dokument vara avgörande eller placeringen i en träfflista – ju högre upp i träfflistan, desto större chans är det att eleven väljer att klicka på det, oavsett kvaliteten på det som står där. Elever i de högre stadierna eller på högskola har under sin studietid blivit uppmärksammande på vikten av att utvärdera information och vikten av att läsa kritiskt. Trots det verkar få elever använda sig av information om en text för att tolka texten, som till exempel att granska url-länken.

Inte alltid motiverade

Walraven och kollegor menar att strategier för att avgöra trovärdigheten i information som elever finner på internet behöver förstärkas. Resultaten från litteraturstudien av Walraven m fl bekräftas av en nyligen genomförd intervjustudie med 44 franska och tyska högstadieungdomar. Studien undersökte hur niondeklassarna uppmärksammar källinformation (Paul m fl, 2017). Ungdomarna uppgav att de egentligen visste hur de skulle värdera källinformation men att de inte kände att de hade förväntningar på sig, från lärare, att lägga tid på det. De var inte heller alltid motiverade själva till att undersöka om information var trovärdig eller ej, utan föredrog att koncentrera sig på innehållet. Möjligtvis jämförde de med en annan informationskälla, men bara på ett ytligt sätt genom att kontrollera om två källor sa samma sak.

Paul med flera föreslår i sin artikel att instruktioner i skolan om hur elever ska arbeta med källinformation inte ska riktas först och främst mot vikten av korrekta citeringar för att undvika plagiat, utan undervisningen bör också fokusera på vikten av att använda källinformation för att utvärdera trovärdigheten av en text.

Resultat från en intervjustudie med 18 svenska och norska gymnasielärare (Brante & Stang Lund, in press) visar att de svenska gymnasielärarna i studien upplever att referenshantering och uppgivande av källor är utslagsgivande för betyget på de nationella proven i svenska och att de därmed lägger mycket tid på att lära eleverna hur referenser ska skrivas. Mindre tid ägnas åt att reflektera över vad en avsändare betyder för innehållet i en text.

Att läsa om texten innan läsning av själva texten

Många av oss glömmer med andra ord att kontrollera avsändare eller tänka på syftet som en författare har haft med att skriva en text. Det låter enkelt och självklart att även ta information om författare med mera i beaktande vid läsning, men långt ifrån alla läsare tillämpar en sådan lässtrategi, bland annat för att strategin uppfattas som tidskrävande och arbetsam (Paul m fl, 2017). Att uppmärksamma meta-information (källinformation) om ett dokument som är publicerat på internet kallas på engelska sourcing (Wineburg, 1991). Sourcing innebär med andra ord att uppmärksamma information om den eller dem som står bakom dokumentet, vilka intentioner som finns med texten, i vilket sammanhang den publicerats och annan information som kan ge förståelse av textens innehåll föreläsningen av texten. Det kan också förklaras som att olika typer av källinformationen fungerar som verktyg för att utföra ”operationen sourcing”. Strategin identifierades i en studie av Wineburg där historiker och högstadieelever läste samma texter och det visade sig att historikerna startade sin läsning med att studera information om texten, något som eleverna inte gjorde. De var mera fokuserade på innehållet.

Tendensen att bortse från källinformation har, förutom det som nämnts ovan, även visat sig ha ett samband med läsares tidigare kunskaper och personliga åsikter i det aktuella ämnet. I det följande refereras främst till studier som har genomförts med elever på högstadiet, gymnasiet eller vid universitet. I en studie från Tyskland, lät Maier och Richter (2014) 85 universitetsstudenter läsa texter som antingen stämde eller inte stämde med studenternas uppfattning i frågan om vaccineringar är nödvändiga. Det visade sig i efterföljande test att studenterna bortsåg från information som inte stämde överens med deras uppfattningar. Maier och Richter såg också att när studenterna gavs möjligheter att reflektera och argumentera för sina åsikter blev de mer medvetna om information som uttryckte andra åsikter än den som de själva representerade. Studien visar att det är mycket viktigt för studenter när de ska värdera olika typer av information att de förstår betydelsen av vem eller vilka som ligger bakom olika texter och att det finns olika argument för olika åsikter.

Instruktioner spelar roll

För att elever ska uppmärksamma vem som skrivit informationen de tar del av och utvärdera den, krävs instruktioner som stöd. I en studie med 45 tyska tonåringar prövades en strategi som gick ut på att eleverna uppmanades att skriva ned källan till informationen de tog del av (Kammerer, Maier, & Stahl, 2016). Uppmärksamhetsövningen visade sig ha betydelse för att elever verkligen skulle utvärdera trovärdigheten i informationen. I en annan studie undersökte Bohn-Gettler och McCrudden (2017) hur uppfattningar om ett ämne och uppgiftsinstruktioner samspelade när 93 universitetsstudenter från USA fick läsa texter med olika perspektiv på ämnet. De fann att om instruktionerna är för generella, som exempelvis att eleven ska bilda sig en uppfattning om ett ämne eller skriva en sammanfattning av en text, negligeras ändå källinformationen och eleverna förlitar sig återigen på sina personliga uppfattningar eller tidigare kunskaper. Däremot, specifika instruktioner som att fokusera på antingen för- eller motargument i en fråga ledde till att studenterna mindes de delarna av texterna bättre, även när det som stod i texten gick emot studenternas egen uppfattning i ämnet. Med andra ord, en riktad instruktion medförde att elever åtminstone ägnade uppmärksamhet åt innehåll som de egentligen inte sympatiserade med.

I tider när falska nyheter och dåligt underbyggda forskningsresultat florerar på internet är det extra bekymmersamt att läsare i låg utsträckning tar till sig information som inte stämmer med deras tidigare uppfattning. Kunskapskraven i läroplanen beskriver färdigheter som innebär att elever ska kunna granska vem som står bakom information och ställa sig frågor som; Vilken kompetens har författaren att uttala sig om ämnet? Med vilken intention är texten skriven? Hur aktuell är den? Vem har publicerat den? Att läsa på det viset, att fokusera mer på avsändarens trovärdighet än på innehållet och dess relevans för att lösa en uppgift, kräver att eleverna stannar upp och reflektera under läsningen, något som bland annat Paul m fl (2017) visar att elever ogärna gör.

Eva Wennås Brante

Källor:

Bohn-Gettler, C. M., & McCrudden, M. T. (2017). Effects of Task Relevance Instructions and Topic Beliefs on Reading Processes and Memory. Discourse Processes, 1-22.

Braasch, J. L., Rouet, J-F., Vibert, N., & Britt, M. A. (2012). Readers‘ use of source information in text comprehension. Memory and Cognition, 40, 450-465.

Brante, E.W., & Stang Lund, E. (in press). Undervisning i en sammansatt textvärld: En intervjustudie med svenska och norska gymnasielärare om kritisk läsning och kritisk värdering av källinformation. Nordic Journal of Literacy Research.

Bråten, I., Strømsø, H. I., & Andreassen, R. (2016). Sourcing in professional education: Do text factors make any difference? Reading and Writing, 29(8), 1599-1628.

Kammerer, Y., Meier, N., & Stahl, E. (2016). Fostering secondary-school students’ intertext model formation when reading a set of websites: The effectiveness of source prompts. Computers & Education, 102, 52-64.

Leu, D. J., Forzani, E., Rhoads, C., Maykel, C., Kennedy, C., & Timbrell, N. (2015). The new literacies of online research and comprehension: Rethinking the reading achievement gap. Reading Research Quarterly, 50(1), 37-59.

Maier, J., & Richter, T. (2014). Fostering multiple text comprehension: how metacognitive strategies and motivation moderate the text-belief consistency effect. Metacognition & Learning, 9, 54–71

Maier, J., & Richter, T. (2016). Effects of text-belief consistency and reading task on the strategic validation of multiple texts. European journal of psychology of education, 31(4), 479-497.

Paul, J., Macedo-Rouet. M., Rouet, J-F., & Stadtler, M. (2017). Why attend to source information when reading online? The perspective of ninth grade students from two different countries. Computer & Education.

Sundin, O., Haider, J., Andersson, C., Carlsson, H., & Kjellberg, S. (2017). The searchification of everyday life and the mundaneification of search. Journal of Documentation, 73(2).

Walraven, A., Brand-Gruwel, S., & Boshuizen, H. P. (2008). Information-problem solving: A review of problems students encounter and instructional solutions. Computers in Human Behavior, 24, 623-648.