Viktig grundforskning om elevtexters kvalitet

Det går att hitta relativt tydliga kvalitetsnivåer i elevers texter. Det låter möjligen som att sparka in en öppen dörr, men sanningen är att forskningen, och därmed också den forskningsförankrade kunskapen om sådana nivåer, varit relativt frånvarande hittills.

I en doktorsavhandling från Oslo universitet undersöker Sidsel Merete Skjelten ett textmaterial bestående av ett intensivurval från det så kallade KAL-projektet. I och med att KAL-projektets material är representativt för Norge som nation, blir Skjeltens urval i sin tur ett relativt tillförlitligt material för en undersökning som hennes, till skillnad från en hel del svenska undersökningar om elevers texter i vilka man fått samla material på ett långt mindre systematiskt vis (jfr exempelvis Nordenfors 2011). Till de svenska forskarnas försvar får man i och för sig tillstå att ett liknande tillvägagångssätt inte har varit möjligt, eftersom en motsvarighet till KAL inte är gjord här.

Skjeltens fokus är avgränsat till två nivåer: ”medelgoda och goda texter”. Nivåerna är en praktisk tillämpning och koncentration av de nationella betyg som texterna getts av sina respektive bedömare. Medelgoda texter representeras av betygen 3 och 4 och goda av betygen 5 och 6 på en 6-gradig skala. Det är alltså texter från medel upp till topp som Skjelten valt att undersöka.

Textstruktur och trovärdighet 

Skjelten tar sin utgångspunkt i olika teorier om språk (t.ex. retoriska modeller och systemisk funktionell lingvistik) samt en del väletablerade termer från allmän språkvetenskap (textbindning och ortografi för att ge två exempel). Hennes undersökning fokuserar främst fyra områden som hon i tur och ordning benämner textstruktur, trovärdighet, (person-)engagemang och språkriktighet på olika nivåer. Dessa områden ägnas vart och ett sitt eget kapitel vilka i sin tur struktureras efter tre olika textsorter: mellanpersonliga, berättande och resonerande texter.

I huvudsak kan textstruktur beskrivas som genremässiga krav för att texten ska vara sammanhängande på både global och lokal nivå, dvs. dels ska exempelvis en novell motsvara ett sorts genremönster vad gäller språk och innehåll, dels ska den hänga samman rent textuellt.

Trovärdighet handlar i sin tur om hur pass trovärdigt skribentens budskap framträder i texten. Det kan då handla om hur effektivt skribenten lyckas visa upp kunskap i ämnet och/eller förmåga att utan överdrift och överdramatisering realisera verklighet i text, t.ex. genom att använda ett fackmässigt lexikon; såväl för berättande text som för sakprosa.

Engagemang och språkriktighet

Engagemang handlar om huruvida skribenten går i dialog med sin läsare, t.ex. genom att utnyttja resurser som ryms inom det s.k. appraisal-systemet vilket i korthet kan beskrivas som en uppsättning språkliga medel för att interagera med en läsare, exempelvis genom att signalera graden av övertygelse i en fråga. Slutligen inbegriper termen språkriktighet en kvantifiering av olika typer av språkliga fel i texterna, som exempelvis felstavningar och särskrivningar.

Nytt värderingsschema för text

Ett första (bonus-)resultat av undersökningens fyra olika delanalyser blir att Skjelten utverkar ett nytt värderingsschema för text. Hon tar därmed fram ett empiriskt gediget prövat och utprovat värderingsschema som faktiskt pekar ut områden där man sannolikt hittar skillnader mellan texter.

Ett andra resultat är att hon för samtliga fyra områden faktiskt urskiljer och sätter ord på vad som är nivåskillnader i texterna hon har till sitt förfogande, även om somliga områden får lite olika utfall beroende på vilken av de tre textsorterna den tillhör. Skjelten menar att det beror på att kriterierna varierar i relation till textsort (eller genre för den som vill) eftersom det finns olika normer för olika skrivsätt, eller genrer.

Här pekar Skjelten ut något som definitivt även svenska lärare måste fundera på, nämligen vad respektive kunskapskrav betyder i relation till olika sorters texter. Vad motsvaras exempelvis LGR11:s kunskapskrav ”enkel respektive utvecklad och väl utvecklad textbindning” av i sakprosa respektive i skönlitterär text? Detta är frågor som lärarna i Sverige än så länge måste arbeta med lokalt. Det innebär i sin tur att vi riskerar att få samma diskussioner kring betygs likvärdighet som vi fick i och med systemet från 1994 och som var en anledning till att det ersattes med det nuvarande. Kanske är det så det måste bli med ett kriterierelaterat betygssystem? Vi får se hur det blir med vårt nuvarande.

Forskning om kravnivåer saknas

Svensklärare har förmodligen alltid fått arbeta med någon sorts kvalitetsnivåer för att utvärdera elevers skriftliga prestationer – åtminstone sedan den första nivådifferentierande betygsskalan infördes. 1994 års förändringar medförde naturligtvis en stor skillnad då det infördes nationella nivåer för respektive betygssteg. Först hade vi betygskriterierna för betygen G, VG och MVG, nu kunskapskravnivåer för betygen A-F. Men lika närvarande som dessa kravnivåer varit, lika frånvarande har forskningen om kravnivåerna varit.

I Sverige finns inte många studier som handlar om vad som lite mer exakt utgör nivåskillnader i elevers prestationer, åtminstone inte vad gäller textproduktion. Därför är det välkommet att från Norge få höra talas om dels resultat från forskning gällande just texters olika nivåskillnader, dels ett pågående forskningsprojekt som pågår i tät samverkan med aktiva lärare, elever och de senares texter.

Läs mer om ett norskt projekt för likvärdig betygsättning:

Normprosjektet

Text: Mikael Nordenfors

Källor:

Skjelten, Sidsel Merete (2013). Jakta på kvalitetsforskjellar i elevane sine tekstar. Avhandling for ph.d-graden. Det utdanningsvitenskaplige fakultet. Universitet i Oslo.                                                                         

Jakta på kvalitetsforskjellar i elevane sine tekstar. Länk till annan webbplats. Appraisal-systemets hemsida Länk till annan webbplats.

Nordenfors, Mikael (2011). Skriftspråksutveckling under högstadiet. GNS16. Göteborg: Göteborgs universitet                                                                        

Artikeln Skriftspråksutveckling under högstadiet Länk till annan webbplats.