Viktiga val av arbetssätt i klassrummet

– De arbetssätt som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd måste ses över. Arbetssätten påverkar elevernas lärande och skolprestationer. När skolor ska bli mer inkluderande är det också viktigt att man bestämmer sig för vad man menar med inkludering.

Det säger Claes Nilholm, professor vid Malmö högskola. Han har som projektledare för en forskargrupp arbetat fram tre kartläggningar av forskningsresultat som bör få stor betydelse för skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Han menar att resultaten blir viktiga i diskussionen om hur man ska arbeta med inkludering.

Vetenskapsrådet utformade ett projekt på uppdrag från regeringen. Det fick namnet SKOLFORSK och var en del i etableringen av ett nationellt skolforskningsinstitut. Ett 40-tal forskare har arbetat med sexton forskningsprojekt. Forskarna var främst svenska men även forskare från Norge och USA deltog. Claes var projektansvarig för kartläggningarna av forskningsresultat inom specialpedagogik.

– Det var självklart att specialpedagogik skulle ingå. Specialpedagogik handlar ju om elever som oftast befinner sig i svåra situationer i skolan. De har svårt att nå kunskapsmålen. Det är också vanligt att de inte känner sig förstådda eller trygga i skolan. Det finns en bred politisk enighet om att dessa elever ska stödjas med särskilda resurser. Det är givetvis viktigt att forskare sammanfattar kunskap om hur detta kan göras på bästa sätt.

Tre kartläggningar av forskningsresultat

Kartläggningen av forskningsresultat inom specialpedagogiken gjordes i tre delprojekt:

1. Analys av forskning om vilken specialpedagogisk undervisning som är effektiv när det gäller att förbättra uppnående av kunskapsmål.
2. Sammanställning av forskning om hur den sociala situationen ser ut för elever i olika typer av svårigheter som går i vanliga grupper.
3. Sammanställning av den mest betydelsefulla internationella forskningen om inkludering. Här utvecklades också en ny metod för att genomföra forskningsöversikter som kallas Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies (SMART).

Tre huvudresultat från kartläggningarna

Enligt Claes Nilholm var de viktigaste resultaten från var och en av de tre delprojekten:

1. Det fanns ett gott stöd för kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter. Dessa tre undervisningsstrategier är effektiva för att öka måluppfyllelse när det gäller kunskaper.
2. Den sociala situationen för elever i svårigheter är något mindre gynnsam än för övriga elever. Eleverna har något färre kamrater. De tillhör oftast inte de populäraste eleverna. Eleverna är dock inte mer utsatta för grövre former av marginalisering, såsom mobbning, än andra elever.
3. För att kunna skapa inkluderande skolmiljöer så är det viktigt att lärare får utbildning och stöd för detta. Forskningsfältet är delat. Å ena sida finns en radikal inkluderingsforskning som vill förändra skolan i grunden. Å andra sidan finns det en inkluderingsforskning som påminner mycket om traditionell specialpedagogisk forskning.

Vad menas med traditionell specialpedagogisk forskning?

– I traditionell specialpedagogisk forskning studerar man elever som i någon mening ses som avvikande. Fokus i denna forskning är hur dessa elever ska kunna passa in i skolan. Forskningen undersöker inte och ifrågasätter inte skolans sätt att fungera. I stället för att skolan anpassas utifrån eleverna så ska eleverna anpassa sig. Synsättet i den radikala inkluderingsforskningen är det omvända. Där handlar det om att studera hur skolor ska kunna utformas som passar alla elever.

Kan du beskriva undervisningsstrategierna?

– Vi har fått översatta de engelska benämningarna till svenska. Det gäller för flera undervisningsstrategier förutom dem jag beskriver här. Vi fann helt enkelt inte svenska benämningar som på ett bra sätt täckte innebörden i de undervisningsstrategier som har studerats.

– Peer tutoring har vi översatt till kamratlärande. Undervisningsstrategin kan förenklat beskrivas med att elever undervisar elever vilket ofta sker parvis.

– Explicit teaching har vi översatt till explicit undervisning. Strategin bygger på ett starkt strukturerat och tydligt målinriktat undervisande av läraren. Det finns till exempel sju-stegsmodeller med tydliga beskrivningar av vad som ska utgöra varje enskilt steg i en sådan undervisningsstrategi.

– Metakognition, från engelskans metacognition, handlar till stor del om att stödja eleverna i att lära sig tänka om det egna tänkandet. Det är viktigt till exempel när elever ska tänka ut och välja bland olika strategier i en uppgift.

Resultaten bör få stor betydelse för skolors arbete

Vilka resultat är viktigast för det dagliga arbetet för lärare och andra personalgrupper i skolan?

– Det är framför allt viktigt att se över de arbetssätt som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Beroende på vilka arbetssätt som används i klassrummen så får det konsekvenser för elevernas lärande och deras skolprestationer. När skolor ska bli mer inkluderande är det också viktigt att man bestämmer sig för vad man menar med inkludering. Dessutom måste man utvärdera för att se om man rör sig i rätt riktning.

Har du uppmärksammat något intresse för de specialpedagogiska studierna och för resultaten?

– Ja, jag har ju berättat om studierna i många olika sammanhang. Nu när de har publicerats hoppas jag på ett ökat intresse.

Vilken betydelse förväntar du dig att resultaten får?

– Det bör betonas att våra tre delprojekt hade som fokus att pröva olika sätt att sammanställa forskning. Resultaten har därför en stor inomvetenskaplig betydelse. Men i förlängningen bör resultaten få praktiska konsekvenser för arbetet i skolorna. Min förhoppning är att de till att börja med leder till en ökad diskussion. Den viktiga diskussionen om hur man ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd och med inkludering.

Text: Johan Malmqvist

Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering

SKOLFORSK

Medverkande forskare i SKOLFORSK-projektet Specialpedagogik/Inkludering:

Claes Nilholm, professor, Malmö högskola (projektledare)

Lena Almqvist, docent, Mälardalens högskola

Kerstin Göransson, docent, Mälardalens högskola

Johan Malmqvist, docent, Högskolan i Jönköping

De tre forskningsöversikterna:

Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – En syntes av meta-analyser.

Lena Almqvist, Johan Malmqvist, Claes Nilholm

Den sociala situationen för barn och elever i svårigheter som undervisas i reguljära klasser och förskolegrupper. En systematisk forskningsöversikt.

Kerstin Göransson, Claes Nilholm

Forskningen om inkludering – en SMART översikt.

Claes Nilholm, Kerstin Göransson