Viktigt med balans mellan olika krav i likvärdighetsuppdraget

Likvärdighetsuppdraget i dagens förskola och skola är komplext och kräver att alla aktörer inom utbildningsystemet tar ansvar för det. Det är centralt att hitta en balans mellan kravet på en jämlik kvalitetsstandard som bidrar till måluppfyllelse och kravet på respekt för barns och elevers olikheter.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Strävan efter likvärdighet i förskola och skola påverkas av olika faktorer, såsom personalens kunskaper, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden, organisation, ledarskap samt skolpersonalens och elevernas arbetsmiljö. På ett mer generellt plan påverkar även politiska beslut som direkt rör familjernas socioekonomiska situation, ökad valfrihet, migranters rättigheter och rekrytering av behöriga lärare. I arbetet med likvärdighet behöver man ta hänsyn till dessa faktorer.

Likvärdighetens dubbla krav

Att arbeta för en likvärdig utbildning handlar, enligt Guadalupe Francias forskning, om att hitta en balans mellan krav på en jämlik kvalitetsstandard som bidrar till måluppfyllelse och krav på att ta hänsyn till alla barns olika bakgrund, språk, kunskaper och erfarenheter. Likvärdighetens dubbla krav finns närvarande i den svenska skolans och förskolans läroplaner.

Hänsyn till detta dubbla krav innebär att den likvärdiga utbildningen inte bör vara utformad på samma sätt överallt, enligt Skollagen. Utbildningen ska således inte utformas på samma sätt i alla skolor och förskolor och resurserna ska inte fördelas lika. Likvärdighetsarbetet har också ett tydligt kompensatoriskt uppdrag som omfattar planering och genomförande av riktade stödåtgärder till de elever som riskerar att inte uppnå målen.

Likvärdighetsuppdraget är ett gemensamt ansvar för politiker, förskolepersonal och andra relevanta sociala aktörer. Enligt en rapport om likvärdighet på förskolan som publicerades av Vetenskapsrådet år 2015 betonar forskning att likvärdighet behöver omfatta en politisk och pedagogisk diskussion om utbildningens funktion i en samhällskontext för att hantera olika former av ojämlikhet. Likvärdighetens olika krav kräver följaktligen en kontinuerlig reflektion som bör ske både på policy- och praktiknivå.

Denna reflektion kan bland annat bygga på följande frågor som visar på likvärdighetens komplexitet:

  • Planeras, struktureras och genomförs utbildningspolitik på ett sätt som garanterar likvärdiga möjligheter för alla barn?
  • Fördelas och används ekonomiska resurser på nationell och kommunal nivå med utgångspunkt från skolans och förskolans likvärdighetsuppdrag?
  • Garanteras barnen en pedagogisk praktik som tar hänsyn till språklig, kulturell och religiös bakgrund utan att göra avkall på måluppfyllelsen?
  • Vilken roll spelar förväntningar gentemot olika barngrupper för sättet att fördela och använda resurser?
  • Vilken roll spelar förväntningar för planering och uppföljning av undervisningen skolnivå?
  • Hur hanteras värdekonflikter och kontroversiella frågor i till exempel sexual- och religionsundervisning?
  • Hur kan vi anpassa undervisning i ämnet idrott och hälsa till barnens religiösa och kulturella bakgrund utan göra avkall på barnens måluppfyllelse i ämnet?

Från enhetlig jämlikhet till respekt för olikheter

Likvärdighetens innebörd har förskjutits sedan 1960-talet. Likvärdighet som synonym för ett enhetligt jämlikhetsideal har ersatts av en likvärdighetstolkning som inkluderar olikheter.

Under 1960- och 1970-talet handlade likvärdigheten i skolan om ett jämlikhetsmål, som syftade till att fostra alla medborgare till en gemensam referensram i ett starkt centraliserat och enhetligt utbildningssystem. Kravet på likvärdighet hade då ingen plats för skillnader, enligt Tomas Englund och Ann Quennerstedt. Alla elever och skolor behandlades som lika, oavsett behov och förutsättningar.

Avregleringen av det svenska välfärdssamhället som ägde rum under slutet av 1980- och under 1990-talet innebar en radikal ändring i sättet att tolka likvärdighet. I den neoliberala utbildningspolitiken som introducerades under denna period fanns inte längre plats för ett enhetlig och starkt reglerat jämlikhetsmål.

I sin avhandling om Från likvärdighet till marknad visar Mattias Börjesson att likvärdighet då kopplades till en privatiseringsideologi som började få fäste i styrande av förskola och skola redan under 1980-talet. Under slutet av 1990-talet och 2000-talet kom likvärdigheten att tolkas i termer av måluppfyllelse, betygssättning och krav på kvalitet, menar Englund och Quennerstedt.

Hinder för likvärdighet

För att kunna arbeta med likvärdighet på ett effektivt sätt är det viktigt att vara medveten om vad som kan vara hinder för en likvärdig utbildning. Ett hinder är bristen på behöriga lärare, vilket Skolverkets statistiska studie från 2019 sätter fingret på.

Ett annat hinder är det faktum att den svenska skollagen inte anger någon specifik nivå för när likvärdigheten ska uppnås, enligt Lotta Lerwall. Detta i sin tur kan försvåra skolans förutsättningar för att erbjuda kompensation till de barn som behöver det. Andra hinder för likvärdighet är den ökade skolsegrationen liksom en ökad upplevelse av våld och otrygghet i landets skolor, enligt Skolkommissionens slutbetänkande från 2017.

Behov av medvetenhet och reflektion

För att kunna bemöta dessa och liknande frågor bör politiker, kommunala skoltjänstemän och skolpersonal ha förståelse för likvärdighets komplexitet, vilket beskrivs ovan, och en förmåga att hantera likvärdighetens dubbla krav. Mottot lagom är bäst är nödvändigare än någonsin för att utveckla ett likvärdighetsbefrämjande arbete på alla nivåer.

I likvärdighetens namn bör vi hitta en balans mellan det enhetliga jämlikhetsmålet från tidigare historiska perioder och dagens krav på att anpassa utbildning till olikheter. Dagens likvärdighetsuppdrag förutsätter därmed att vi reflekterar över hur utbildning bör och kan anpassas till barnens förutsättningar och behov utan att måluppfyllelsen eller kvaliteten äventyras.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling och Signhild Olsson

Källor:

Från likvärdighet till marknad. En studie om offentlig och privat styrning över skolans styrning i utbildningspolitik 1969 - 1999. Länk till annan webbplats.

Englund, Tomas. & Quennerstedt, Ann. (red) (2008) Vadå likvärdighet? : studier i utbildningspolitisk språkanvändning. Göteborg: Dailos

Francia, Guadalupe. (2009) The Negotiation of the Right of the Child to Education in the Name of Religion. Your Heritage or Mine: Teaching in a Multi-Religious Classroom (eds.) Lena Roos & Jenny Berglund. Uppsala: Swedish Science Press.

Francia, Guadalupe. (2011) Likvärdighetens vägval Vägval I Skolans Historia. Tidskrift från Föreningen för svensk undervisningshistoria. Årgång 2011

Francia, Guadalupe. (2015) An Equitable Education System’s Achilles Heel? M. Catarci & M. Fiorucci In Intercultural Education in the European Context. UK Surrey: Ashgate, 2015, 245-266 s.

Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip. Intervju med Lotta Lerwall, professor i förvaltningsrätt

OECD (2018) Equity in Education. Breaking Down Barriers to Social Mobility. Länk till annan webbplats.

Skolverkets rapport Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan Länk till annan webbplats.

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19 Länk till annan webbplats.

2015 års skolkommission, slutbetänkandet Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet Länk till annan webbplats.

Vetenskapsrådets rapport En likvärdig förskola för alla barn-innebörder och indikatorer. Länk till annan webbplats.

Publicerad 02 december 2019.