Forskning

Skolverket sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet. De olika universitet och högskolor som utför uppdraget svarar självständigt för urval och kvalitetssäkring.

Artiklar om forskning

Kryssa för kategorier och använd sökrutan för att hitta det du letar efter.

Skolform eller verksamhet

Ämne

Fokusområde

Filtrerar på innehåll med ämne NO

Laddar innehåll...
40 träffar
  • 09 nov 2020 Programmering kan hjälpa elever att förstå fysik

    Programmering blir allt vanligare i skolan. I en studie undersökte forskare hur elever lär sig om fysikaliska modeller genom att programmera simuleringar. Resultaten visar att eleverna successivt skapade djupare förståelse för modellerna, och att möjligheten att införa variation genom att till exempel ändra i koden eller interagera med simuleringen var viktigt för lärandet.

  • 29 maj 2020 Inte enbart positiv effekt av källkritiskt verktyg

    Internet är en viktig källa till hälsoinformation, vilket ställer krav på källkritik. En studie undersökte hur elever på gymnasiet resonerar om källor med och utan ett källkritiskt verktyg. Resultaten visar att verktyget gav stöd till elever i att bedöma vetenskaplighet, men ledde till att viktiga personliga och etiska perspektiv försvann.

  • 10 mar 2020 Estetiska uttryck och fantasi kan bidra till barns lärande för hållbar utveckling

    När naturvetenskap och estetiska uttryck kombineras kan barnen utveckla sin kreativitet, problemlösning och känsla av samhörighet med omvärlden. På så sätt kan lärande för hållbar utveckling skapas i förskolans undervisning.

  • 17 dec 2019 Hur påverkas elever av tidiga betyg och nationella prov?

    Betyg och nationella prov infördes för årskurs 6 som en del av skolreformerna runt 2011. Ny forskning visar att en bieffekt av reformerna är försämrat välmående bland elever. Reformerna har också i olika grad förändrat undervisning om naturvetenskap. Till exempel varierar förberedelserna inför de nationella proven mellan skolor, vilket skulle kunna inverka på likvärdigheten.

  • 18 nov 2019 Lärare styr elevers möjligheter till transspråkande

    Lärare har stor makt i undervisningssituationer att avgöra vilka språk som ska användas och när. Genom att använda transspråkande i undervisningen kan lärare bidra till att legitimera och lyfta flerspråkigt språkande. Men det finns en motsättning i att lärare både begränsar och uppmuntrar elevernas språkanvändning.

  • 13 nov 2019 TIMSS säger inte allt om svenska elevers kunskaper i naturvetenskap

    Elevers resultat på det stora internationella testet TIMSS säger inte så mycket om hur väl de uppfyller läroplanens kunskapsmål. Det visar en ny studie där forskare från Umeå universitet har undersökt hur resultatet på TIMSS hänger ihop med skolresultat och elevers bakgrund. Resultatet visar också att elever från studieovana hem och som har invandrade föräldrar missgynnas i naturvetenskap.

  • 27 aug 2019 Elever lär sig kemi med molekylärt drama

    Att låta elever anta roller som molekyler och atomer kan hjälpa dem att förstå kemi. Det visar två studier där elever i förskoleklass respektive gymnasiet fick spela att de var vattenmolekyler.

  • 03 jun 2019 Elever lär sig vetenskapligt arbetssätt genom kamratbedömning

    Kamratbedömning ger elever en personlig upplevelse av viktiga delar av vetenskapligt arbetssätt och kvalitet. Den slutsatsen drar forskare i en studie där elever på högstadiet först fick testa och sedan ge återkoppling på varandras planerade försök. Men nyttan med återkoppling visade sig ofta på andra sätt än att elever gjorde ändringar i sina försök baserat på återkopplingen.

  • 21 jan 2019 Virtuella laborationer kan ge samma lärande som fysiska

    Elever kan lära sig lika mycket eller mer vid virtuella laborationer som vid traditionella laborationer. Det visar ny forskning. Resultaten tyder dock på att olika innehåll och typer av lärande kan påverkas olika av virtuella respektive fysiska laborationer.

  • 26 okt 2018 Flerspråkiga elevers olika språk har olika funktion i lärandet

    Transspråkande är ett nytt sätt att se på språkanvändande som innebär att elever lär sig bättre om de får använda alla sina språkresurser. En ny studie visar hur elever rör sig mellan språk och språkbruk när de lär sig om naturvetenskap. Resultaten visar att elevernas olika språk har olika funktion i lärandet.

  • 11 okt 2018 Inkonsekvent ”genetikspråk” kan förvirra eleverna

    Vilken inverkan har lärares ordval på hur elever förstår genetik? En nyligen publicerad doktorsavhandling undersöker det talade språkets viktiga roll i biologiklassrummet. Resultaten visar att lärares klassrumstal ibland riskerar att förvirra när elever lär sig om genetik.

  • 15 jun 2018 Kan berättelser stödja NV-experiment i förskolan?

    En ny studie av förskollärares erfarenheter visar på möjligheter med att kombinera berättelser och experiment, men också att praktiska undersökningar i sig kan vara tillräckligt engagerande för barnen.

  • 04 apr 2018 Elever ser inte individens roll i klimatförändringarna

    Gymnasieelever lägger ansvaret för klimatförändringarna på samhället snarare än på individers handlingar, visar en studie. Enligt forskarna kan det göra det svårare att förstå hur klimatförändringen kan bromsas. Resultaten visar samtidigt att eleverna har en utvecklad bild av klimatet jämfört med tidigare studier.

  • 18 dec 2017 Autentiskt lärande kan motivera elever i naturvetenskap

    Elevers minskade intresse för naturvetenskap kan motverkas om de får använda sin kunskap på ett sätt som liknar verkligheten utanför skolan. Det är en av förhoppningarna på autentiskt lärande. Ny forskning tyder på att autentiska inslag kan påverka hur eleverna lär sig. Det öppnar både möjligheter och utmaningar.

  • 29 aug 2017 Svårt förstå månens faser från bilder

    Elever har svårt att förstå vad månens faser beror på utifrån bilder i läromedel, visar en ny studie. Ett problem är att de samtidigt måste tänka på dels hur månen ser ut från jorden och dels hur solen, jorden och månen ligger i förhållande till varandra. Barns upplevelse av att ha sett fullmånen på natten kan vara en bra utgångspunkt för lärande, menar forskarna.

  • 16 maj 2017 Förskolor har en utvecklad undervisning i naturkunskap

    Tidigare forskning ofta har pekat ut förskollärares förhållande till naturvetenskap som problematiskt, men nu kommer ny forskning som visar att det förekommer en rik och varierad undervisning i naturkunskap i svenska förskolor.

  • 09 maj 2017 Svårt koppla ihop det lilla med det stora i NV

    Elever som lär sig naturvetenskap behöver kunna koppla ihop det som händer på olika nivåer, något som forskning har visat är svårt. I en avhandling visar Anna-Karin Westman exempel på de problem som kan uppstå. Resultaten visar att det är viktigt att lärare lyfter fram sambanden mellan olika nivåer.

  • 21 mar 2017 Organisationer inom naturvetenskapsdidaktik

    Internationella organisationer

  • 26 jan 2017 Båda språken viktiga för tvåspråkiga elevers lärande

    Tvåspråkiga elevers båda språk är viktiga resurser vid undervisning i naturvetenskap. En ny studie visar att elever bland annat hjälper varandra med okända svenska vardagsord genom att översätta. Resultaten visar även att det är viktigt att eleverna får stöd för att undvika missförstånd kring framförallt vetenskapliga begrepp.

  • 02 nov 2016 Öppen attityd viktigt för lärande i grupp

    Gruppdiskussioner hämmas när elever uttrycker sig på sätt som inte går att bygga vidare på. Sådana avbrott i diskussionen kan dock återupplivas av inlägg som har en öppen attityd. Det visar en studie av gymnasieelevers arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll.

  • 26 aug 2016 Pojkar tar fortfarande mer plats än flickor i klassrummet

    Flickor får idag bättre resultat än pojkar i skolans naturvetenskap, men det är fortfarande pojkar som får mest plats när det gäller talutrymme och uppmärksamhet på lektioner. Det visar en studie från Mittuniversitetet och Aarhus universitet. Skillnaderna i utrymme är dock mindre än för 30 år sedan.

  • 08 jun 2016 Samhällets behov förskollärares motiv för naturvetenskap

    Många blivande förskollärare tänker på naturvetenskap främst som biologi, och ser samhällets framtida behov av kunskaper som det viktigaste motivet för att barn ska lära sig naturvetenskap i förskolan. Det visar en studie från Högskolan Kristianstad.

  • 22 feb 2016 Känslor en viktig del av lärandet

    Känslor spelar en viktig roll för elevers motivation och engagemang. Detta är såväl lärare som forskare överens om. Ny forskning visar hur elevers känslor även är en del av själva lärandet i sig inom naturvetenskap. Men det är viktigt att känslorna fokuserar på ämnet och inte bara på aktiviteten i allmänhet.

  • 02 nov 2015 Stor variation i elevers argumentation i samhällsfrågor

    Gymnasieelever använder olika typer av argument om olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och det finns också skillnader beroende på vilket program de går. Det visar en avhandling från Karlstads universitet.

  • 09 apr 2015 För mycket variation blir svårt för elever

    Lärare kan hjälpa elever att lära genom att visa på likheter och skillnader, men det får inte blir för mycket variation på en gång. Det visar en artikel från högskolan i Halmstad, där tre lärare och en forskare förbättrade en lektion om joner i en learning study.

  • 13 nov 2014 Virtuella laborationer ställer nya krav på lärare

    Virtuella laborationer låter elever utforska världen utan dyr utrustning och komplicerade förberedelser. Men lärarna behöver ta hänsyn till många faktorer för att uppnå önskat resultat, visar forskning från Göteborgs universitet.

  • 16 sep 2014 Elevers syn på kunskap viktig för lärandet

    Spelar det någon roll hur elever ser på kunskap när de ska lära sig naturvetenskap? Många forskare försöker svara på den frågan. Studier visar bland annat att elevers syn på kunskap kan påverka deras motivation inom naturvetenskap.

  • 03 jul 2014 Rätt språkbruk ger uppmärksamhet i förskolan

    De barn som uttryckte sig på samma sätt som lärarna fick mer uppmärksamhet och kunde därmed påverka mer vid naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan, visar en avhandling från Stockholms universitet.

  • 14 apr 2014 Barns lärande syns i deras handlingar

    Man kan studera vad och hur barn mellan ett och tre år lär sig om naturen i förskolan genom att titta på vad de gör när de leker utomhus. Det går att forska på barns lärande även innan barnen lärt sig tala vilket ger nya verktyg för lärare i förskolan att dokumentera och reflektera över barns lärande, visar avhandling.  

  • 17 feb 2014 Lärare använder missvisande modeller i kemi

    Lärare känner till flera av de svårigheter elever kan ha inom området kemisk bindning, men de vet inte att de modeller som används kan bidra till att skapa dessa problem.

  • 07 feb 2014 Naturvetenskapliga perspektiv behöver synliggöras i förskolan

    Att introducera naturvetenskap, dess förhållningssätt och språkbruk på ett systematiskt sätt kan erbjuda förskolebarn ett redskap att förstå världen med. Naturvetenskap i förskolan kan också bidra till att barn utvecklar ett intresse för kunskapsområdet. Kunskapsutvecklingen kan dessutom underlätta barnens övergång från förskolan till skolan.

  • 28 nov 2013 Öppet och undersökande arbetssätt stärker lärandet

    Trots att lärare använder sig av undersökande arbetssätt lär sig eleverna sällan naturvetenskapliga begrepp, förklaringar på fenomen eller att formulera hypoteser och frågeställningar. Rätt utformade undersökningsuppgifter kan stärka djupinlärning och utveckla den analytiska förmågan. Undervisningen bör stimulera eleverna att ställa frågor, söka svar, undersöka, resonera med andra samt dokumentera, visar en avhandling.

  • 10 okt 2013 Analogier kan användas tidigt i undervisningen i NO

    Barn kan använda analogier tidigare än vad man hittills trott. Redan i första klass kan elever förstå och även hitta på egna analogier. Med rätt stöd och i rätt situation kan analogier vara ett bra sätt att undervisa på och ge intressanta klassrumsdiskussioner menar forskare.

  • 27 jun 2013 Hjärnforskning ger förståelse för lärande i naturvetenskap

    Allt lärande hänger samman med ändringar i hjärnan. Forskningen om relationen mellan lärande och ändringar i hjärnan kan användas i skolan genom att den ökar förståelsen för vad som händer när elever lär sig något och varför vissa saker är svåra att lära.

  • 04 feb 2013 Analogier fördjupar elevers begreppsförståelse

    Varje person delar in världen i grundläggande kategorier och egenskaper. Det är viktigt att ta hänsyn till hur elever gör denna indelning för att förstå elevernas begreppsförståelse och hur de lär sig. Mycket av forskningen har hittills varit för snäv, menar forskare.

  • 22 nov 2012 Mediernas naturvetenskap intressantare än skolans

    Eleverna är intresserade av naturvetenskap men deras intresse stämmer inte med vad som tas upp i skolan. Skolan missar på så sätt en del av sitt bildningsuppdrag. Media är däremot bättre på att fånga upp elevernas intressen och erfarenheter.

  • 13 apr 2012 Barns frågor vägleder

    Genom att som lärare lyssna till, analysera, bemöta och ta hand om barnens frågor får man viktiga utgångspunkter för sitt vidare arbete, menar forskare.

  • 28 feb 2012 Alternativ begreppsförståelse inte alltid ett hinder

    Tror du att den elektriska strömmen är starkare när den är på väg in i en glödlampa än när den är på väg ut? I så fall hyser du en klassisk och mycket vanlig alternativ uppfattning inom fysiken, enligt professor Reinders Duit från Tyskland.

  • 21 nov 2011 Begreppsförvirring i NV kräver speciella grepp

    Varför tycker elever ibland att naturvetenskap är svårt att lära sig? En anledning är att eleverna har med sig intuitiva uppfattningar om hur världen fungerar när de kommer till klassrummet. Denna förståelse stämmer inte alltid med naturvetenskapens begrepp, men är ofta väl förankrad hos eleven.

  • 14 jun 2011 Ämneskunskap måste utvecklas med ämnet

    Pedagogisk ämneskunskap (PCK, pedagogical content knowledge) handlar inte bara om en viss kunskap, utan snarare om lärares hantverk när de löser sina problem inom undervisning.