Att arbeta forskningsbase​rat

Att arbeta forskningsbaserat innebär att systematiskt undersöka och utveckla den egna verksamheten utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det effektivt krävs ett vetenskapligt förhållningssätt där man diskuterar, kritiskt granskar, använder och utvärderar relevant forskning på utbildningsområdet och annan systematiskt framtagen kunskap. Vi kan då söka nya svar på frågeställningar och utmaningar i den egna verksamheten.

Forskningsbaserat arbetssätt ställer krav på en hög grad av systematik, begreppsmedvetenhet och struktur. Detta arbetssätt ska inte enbart förstås som att lärarlaget sitter ner och diskuterar eller att vi förlitar oss på den egna uppfattningen eller magkänslan. När det gäller att utveckla kvaliteten i undervisningen innebär det att det ska finnas stöd i forskningen för de metoder som skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut. Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär alltså att medvetet använda sig av både vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet som bas för det egna kvalitets- och utvecklingsarbetet.

Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att inta ett forskningsbaserat förhållningssätt och kan sammanfattas med att man:

  • Identifierar, formulerar och löser problem
  • Verkar för att bygga kunskap och transparens
  • Kritiskt granskar resultat

I det borskningsbaseradeförhållningsättet är transparens av vikt vilket innebär att vara öppen med metoden man använt för att andra ska kunna förstå och utvärdera hur man kommit fram till resultaten.

Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt – inte samma sak

Grunden för det forskningsbaserade arbetssättet har likheter med det som i skollagen benämns systematiskt kvalitetsarbete. Ofta är det inom ramarna för skolans systematiska kvalitetsarbete som ett forskningsbaserat arbetssätt kan appliceras. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

En viktig skillnad är dock att kvalitetsarbetets syfte är att utveckla verksamheten för att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas, medan syftet med det forskningsbaserade arbetssättet t.ex. kan vara att öka kunskapen inom ett för skolan eller förskolan relevant arbetsområde. Systematiskt kvalitetsarbete är en kontinuerlig form för arbetet med skolutveckling medan forskningsbaserat arbetssätt är mer av en ansats för att undersöka och utveckla. En viktig skillnad är också att det forskningsbaserade arbetssättet bygger på en begreppsapparat där begrepp som knyter an till den vetenskapliga metoden är viktiga inslag.

Det systematiska kvalitetsarbetet såväl som det forskningsbaserade arbetssättet består av att ett problem eller undersökningsområde definieras och beskrivs av dem som har kunskap om problemet eller området. Det kan vara huvudmän, rektorer, förskolechefer, lärare, förskollärare eller barn/elever. Med denna grund kan man sedan söka förklaringar eller lösningar för att förstå eller komma till rätta med problemet eller undersökningsområdet. Inom ramarna för det systematiska kvalitetsarbetet är det i detta moment som forskning och tillgänglig beprövad erfarenhet utgör en särskilt viktig del för att förstå vilka lösningar och åtgärder som kan tänkas bidra till att kunna arbeta med de utvecklingsområden man identifierat i skolverksamheten.

Med andra ord handlar det om ett levande förhållningsätt som skolans professioner bär med sig i verksamheten. Det är viktigt att förstå att det forskningsbaserade arbetssättet kan förverkligas inom utbildningens alla områden. Det gäller alltså inte bara inom undervisningen utan också när det t.ex. gäller elevhälsa, skolledarskap och hur kompetensutveckling ser ut.

Senast uppdaterad 29 november 2018