Skolverket

Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen

För att illustrera hur ett forskningsbaserat arbetsätt kan se ut i praktiken beskriver vi kortfattat nedan hur ett forskningsbaserat arbete med inriktning på undervisningen kan se ut. Vi utgår från att man på skolan konstaterat att man vill arbeta med att förstå hur olika sätt att undervisa ger olika resultat.

För att få till ett forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen är det några metoder och områden som för närvarande lyfts fram som centrala.Dessa områden är forskningsbaserade, dvs. bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Arbetet måste innehålla en kombination av inslag från dessa olika områden. Det är inte en färdig modell eller facit utan ska förstås som en illustration av områden som är viktiga att förhålla sig till i det dagliga arbetet och i den långsiktiga planeringen av undervisningen. Det är också grundläggande att arbeta med ett förhållningssätt som innebär att skolans och förskolans personal kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbete.

Evidens

Forskningsbaserat arbetsätt i arbetet med att utveckla undervisningen. Flera begrepp från utbildningsvetenskaplig forskning bidrar till att lägga pusslet som tillsammans bidrar till förståelsen för vad skolan behöver arbeta med för att nå god undervisning.

De områden som har starkt vetenskapligt stöd för att öka undervisningens kvalitet är:

Tillit

En gemensam nämnare för många vetenskapliga studier om vad som kännetecknar framgångsrik undervisning är att de lyfter fram betydelsen av förtroende mellan lärare och barn/elever och av att se varje individ. Grundläggande i det som skapar goda förutsättningar för lärande är att undervisningssituationen präglas av trygghet och ett tillitsfullt klimat. En lärares intresse för ämnet och omsorg om sina elever har en stor effekt på kvaliteten i elevernas lärande.

Inkludering

Ett sätt att stärka tilliten både i skolsystemet som helhet och på den enskilda skolan är att arbeta med inkludering. Inkludering är ett begrepp som kommit att uttrycka en demokratisk idé om hur undervisning ska organiseras. Grundläggande är att skolan ska utformas för att passa den naturliga variation som finns bland alla människor, snarare än att organiseras på ett sådant sätt att vissa individer behöver olika typer av anpassningar. Det är viktigt att särskilja begreppen inkludering och integrering. Integrering innebär att en elev som avviker ska anpassas in i en organisation, inte att organisationen ska anpassas efter eleven. De problem som uppkommer individualiseras och läggs då på eleven, i stället för på själva organisationen av verksamheten. Inkludering, å andra sidan, poängterar vikten av ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Verksamheten bör anpassas därefter för att tillfredsställa dessa olika behov.

Metakognition och självreglerat lärande

Metakognition handlar om att kunna reflektera över sitt eget tänkande och lärande. I undervisningen handlar det om att eleverna reflekterar över hur de lär sig, när eller varför de lär sig samt vad de har lärt sig. Metakognition innebär vidare också att kunna använda tankesätt och srategier för att lära på ett målinriktat sätt för att främja sitt eget lärande. Självreglerat lärande innebär att eleven kan ta initiativ och styra delar av sin egen inlärningsprocess. Sammantaget utgör metakognition och självreglering förutsättningar för lärande och bör därför utvecklas inom ramarna för alla ämnen och kursplaner. I samband med metakognition har även begreppet 21st Century Skills är lanserats. Syftet med dessa är att beskriva de förmågor, kompetenser och attityder hos individen som anses vara väsentliga att behärska som samhällsmedborgare i en relativt nära framtid. Bland dessa finns bland annat kritiskt tänkande, problemlösning, egna resonemang, analys, och förmåga att tolka information.

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap har på senare tid allt oftare lyfts fram som en av nyckelfaktorerna för framgångsrik skolutveckling och i förlängningen även för att utveckla kvalitén på undervisningen. Det pedagogiska ledarskapet innebär att rektor leder processer som har koppling till elevernas lärande och kunskapsutveckling och där lärarnas kompetensutveckling och skolutveckling är i centrum. Rektorns kunskap om den dagliga praktiken i skolan och förmågan att kommunicera skolans mål är två viktiga framgångsfaktorer för elevernas lärande.

Hur kan det konkreta arbetet för att stärka dessa områden se ut? Här lyfter forskningen framför allt fram två metoder:

Formativ bedömning

Den formativa bedömningens syfte är att kartlägga och synliggöra var barnen och eleverna befinner sig i sin utveckling och sitt lärande så att undervisningen kan anpassas efter det. Det som formas är alltså undervisningen.. Man skulle kunna säga att formativ bedömning sätter fingret på något som skickliga lärare alltid har gjort – att ta reda på vad eleven kan för att sedan kunna lägga upp undervisningen så att den blir meningsfull och relevant. Det nya och intressanta är att forskning har visat att de aspekter av undervisning som kan beskrivas som daglig och stundlig formativ bedömning har en potential att göra stor skillnad för undervisningens effektivitet. Formativ bedömning har alltså mycket stor positiv effekt på lärandet. Sammantaget betyder detta att formativ bedömning har ett alldeles särskilt starkt stöd i forskningen som en insats för att främja god undervisning som kan göra skillnad.

Kollegialt lärande

När lärare eller förskollärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos barn och elever. Detta är en viktig förutsättning för en positiv skolutveckling och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Metoden kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av systematisk utveckling av undervisningen där man genom ett strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. En viktig del i detta är att träna på att ge varandra konstruktiv och framåtsyftande återkoppling. Det kollegiala lärandet förstärks när kunskap hämtas såväl utifrån som från den egna verksamheten och när samtalet leds av en samtalsledare. Det är viktigt att de åtgärder och förändrade undervisningssätt som kan bli resultatet av kollegialt lärande prövas kritiskt, bedrivs långsiktigt och följs upp. En viktig fråga att ställa sig är därför om förändringarna har en verklig effekt på barnens och elevernas utveckling och lärande.