Elever ser historieämnets moraliska potential

Sedan 1980-talet och framåt har moraliska resonemang allt oftare tagit plats i historieundervisningen. Att svenska och finska elever i årskurs 9 till stor del ser positivt på detta framkommer i en ny undersökning. Eleverna ger olika typer av argument för sina åsikter, och det är fler finska elever än svenska som hyser tvivel över historieämnets moraliska potential.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Historieämnets syfte har skiftat över tid

Skolämnet historia har haft olika roller och syften, detta gäller både om vi jämför olika länder och om vi jämför över tid. I Sverige och Finland har skolämnet under tidigt 1900-tal främst haft rollen som främjande av nationalkänsla följt av att ge en värderingsfri bild av det förflutna.

Jan Löfström med kollegor påpekar i introduktionen till en forskningsbaserad artikel att i Finland har det nationella framhävandet både varit starkare och levt kvar längre. De menar också att en generell svängning i ämnet skett i många länder från 1980-talet och framåt där moraliska implikationer och resonemang lyfts fram i historieforskning och klassrum, något som benämns The moral turn.

Bland annat har historieundervisningen använt sig av begreppet ”historiemedvetande” som ett sätt att relatera historiska företeelser till nutida tänkande. Även om det enligt Löfström och kollegor är omdiskuterat och oklart i vilken grad historiemedvetande kan eller ska kopplas ihop med ett moraliskt medvetande är det ändå tydligt att moraliska frågor om exempelvis ont eller gott ofta finns med när historiska skeenden beskrivs och diskuteras.

I den historiedidaktiska forskningen finns det många exempel där utmaningar med att undervisa moraliskt laddade frågor i historia undersöks och diskuteras. Det finns också en del forskning med elevfokus där elevernas moraliska resonemang och tankar kring historia undersöks. Däremot saknas det till allra största delen forskning som undersöker elevernas uppfattningar om historia ska innehålla moraliska moment eller ej. Och det är denna kunskapslucka som Löfström och hans kollegor vill ge ett första bidrag till att fylla.

Undersökning om elevers uppfattningar om moral och historieämnet

I undersökningen deltog sammanlagt 345 elever i årskurs 9, fördelat på 156 från sju skolor i Finland och 189 från fem skolor i Sverige. Elevurvalet är jämnt fördelat mellan pojkar och flickor och har en ganska stor demografisk spridning med olika socioekonomisk bas på olika skolor. Bland de finska eleverna är det sammanlagt mindre än fem som har invandrarbakgrund medan det på en av de svenska skolorna är en majoritet elever med invandrabakgrund.

Eleverna fyllde i en enkät där ett utdrag ur Christopher Brownings bok Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland var utgångspunkt för åtta öppna frågor. Sex av frågorna relateras direkt till utdraget medan två av frågorna (fråga 7 och 8) är mer generella rörande moraliska reflektioner kring historiska företeelser.

Syftet med frågorna är att se om eleverna tycker att skolämnet historia och historiska skeenden är lämpliga för att tolka och diskutera moraliska frågor. De två generella frågorna formulerades så här (i forskningsartikeln redovisas frågorna på engelska, de har till eleverna ställts på svenska eller finska):

  • Fråga 7: Can you, with the help or support of historical knowledge, judge what has been morally good or bad? Why or why not?
  • Fråga 8: Should issues of what is morally good or bad be discussed or processed in the school subject of History? Why or why not?
Kombinationen av positiva svar på fråga 7 och fråga 8. Redovisas för det totala antalet elever och för svenska respektive finska elever.

Frågor om vad som är moraliskt bra eller dåligt ska diskuteras i skolämnet historia (ja på fråga 8).

Frågor om vad som är moraliskt bra eller dåligt ska inte diskuteras i skolämnet historia (nej på fråga 8).

Historisk kunskap kan bidra till bedömning om vad som har varit moraliskt bra eller dåligt (ja på fråga 7).

Typ I

Totalt: N=169 (58 procent)

Finland: N=75 (56 procent)

Sverige: N=94 (60 procent)

Typ II

Totalt: N=46 (16 procent)

Finland: N=24 (18 procent)

Sverige N=22 (14 procent)

Historisk kunskap kan inte bidra till bedömning om vad som har varit moraliskt bra eller dåligt (nej på fråga 7).

Typ III

Totalt: N=38 (13 procent)

Finland: N=10 (7 procent)

Sverige: N=28 (18 procent)

Typ IV

Totalt N=38 (13 procent)

Finland: N=26 (19 procent)

Sverige: N=12 (8 procent)

Majoritet för positiv syn på historieämnets moraliska potential

I tabellen framgår det att en klar majoritet av eleverna (58 procent) har svarat "ja" på båda frågorna och därmed anser både att historisk kunskap är relevant för moraliska resonemang och att detta ska bedrivas i skolämnet historia. Dock finns en inte obetydlig minoritet som tycker annorlunda. Löfström och hans kollegor har också analyserat de argument som eleverna ger för sina svar och det är intressant att se hur detta ser ut för vardera typ.

Typ I

Uppfattningen att historisk kunskap både kan bidra till moralisk kunskap och att det moraliska också ska vara en del av skolans historieundervisning. Vid analysen framkommer att dessa elever motiverar sina svar med att ge historieämnet en kunskapsbaserad funktion och en kompetensbaserad funktion. Elever exemplifierar detta bland annat med att kunskap om nazismen i sig är viktig för att kunna resonera om moral samt att om specifika kompetenser som källkritik och perspektivtagande läggs på historiska situationer så ger det möjlighet resonera om moral på ett djupare sätt.

Typ II

Uppfattningen att historisk kunskap kan bidra till moralisk kunskap men att det moraliska inte ska vara en del av skolans historieundervisning. Eleverna som placeras i denna typ ger främst en kunskapsbaserad funktion för historieämnet. Med hjälp av historisk kunskap kan individen dra moraliska lärdomar. Och att det är individen som ska få moraliska insikter är ofta ett argument hos eleverna för att skolan i sin historieundervisning inte ska blanda in moral.

Typ III

Uppfattningen att historisk kunskap inte kan bidra till moralisk kunskap men att det moraliska ska vara en del av skolans historieundervisning. Hos dessa elever dominerar åsikten om en fostrande funktion för historieämnet. Ett vanligt argument här är att uppfattningen om moral skiftar över tid och att historisk kunskap därmed inte ger någon hållfast moralisk vägledning. Men med stöd av läraren kan historieundervisningen bidra till att viktiga moraliska frågor diskuteras och att elever därmed får moraliska kunskaper.

Typ IV

Uppfattningen att historisk kunskap varken kan bidra till moralisk kunskap eller att det moraliska ska vara en del av skolans historieundervisning. I denna typ anger eleverna oftast en kunskapsbaserad funktion för historieämnet. Men särskilt hos svenska elever förekommer också uppfattningen om en fostrande funktion. Argument som visar på en relativ och individuell syn på etik och moral är vanlig hos dessa elever. Historiska aktörer anses ha en egen moraluppfattning och så har även historielärare, vilket gör att läraren lätt kan lägga in sin egen moral om sådana diskussioner finns med i historieundervisningen.

En uppfattning dominerar – men med olika argument och fler undantag i Finland

Löfström och hans kollegor menar att några av de viktigaste slutsatserna av deras undersökning och analys är följande. För det första är det en klar majoritet bland de undersökta eleverna i båda länderna som menar att historieämnet både kan ge kunskaper om synen på moral och att moraliska diskussioner ska vara en del av historieundervisningen. De menar då att en följd av detta bör vara att kursplanerna i skolämnet i historia tydligare tar upp detta.

För det andra är det en stor variation i elevernas syn på om historisk kunskap är objektiv eller subjektiv. För många elever är historisk kunskap fakta och kan då visa på rätt moral, eller så menar de att fakta är objektiv medan moral är subjektiv. Båda dessa typer visar på en smal historieuppfattning. Men det finns också många elever som ger prov på en bredare historieuppfattning.

För det tredje är det hos de finska eleverna vanligare med uppfattningen att skolämnet historia inte ska innehålla moraliska diskussioner och ofta är argumentet att detta passar bättre i andra skolämnen. I dessa kategorier är antalet elever ganska få, men Löfström med kollegor menar att mycket talar för att synen på att historieämnet har en fostrande och reflekterande uppgift är vanligare i Sverige generellt och att detta också framgår i elevernas svar.

Text. Anders Broman

Jan Löfström, Niklas Ammert, Heather Sharp & Silvia Edling: “Can, and should history give ethical guidance? Swedish and Finnish Grade 9 students on moral judgment-making in history”.länk till annan webbplats Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education 2020:4, 88-114

Senast uppdaterad 11 februari 2021