Om PIRLS 2016

De internationella skolstudierna som OECD (PISA) och IEA (PIRLS, TIMSS, ICCS) ansvarar för världen över är viktiga studier som ger en rättvisande bild av resultatutvecklingen för elever i svensk skola över tid, något som vi i nuläget har svårt att mäta på annat sätt. Skolverkets bedömning är att dessa internationella studier är gedigna och robusta och att resultaten som presenteras är pålitliga.

Studiernas syfte

Syftet med de internationella studierna är att ge en bild av kunskapsnivån inom olika ämnen på nationell nivå som är jämförbar mellan länder. Dessutom syftar studierna till att mäta kunskapsutvecklingen över tid.

Studierna syftar inte till att mäta enskilda skolor, enskilda regioner eller mindre elevgrupper. Det betyder att resultaten är stabila för den stora population som vi vill uttala oss om, till exempel elever i årskurs 4, men är mer osäkra för små elevgrupper, såsom utlandsfödda elever i årskurs 4.

De internationella studierna är urvalsstudier

De internationella studierna bygger på relativt små urval av elever, för Sverige cirka 5 000 elever som ska representera en årskull på ungefär 100 000 elever. Det innebär att det, precis som i alla urvalsstudier, kan finnas problem med bortfall och representativitet, vilket också beaktas av OECD och IEA vid sammanställningen av resultaten. En följd av att studierna använder relativt små urval är att de är mindre lämpade att använda som ett kvalitetsmått på hur små elevgrupper presterar, såsom till exempel utlandsfödda elever. Det beror på att osäkerheten i skattningarna av resultaten för så pass små elevgrupper blir stor. Däremot kan de tillsammans med nationell betygsstatistik utgöra ett kompletterande underlag för att ge en övergripande bild över hur dessa elever presterar i skolan. Men vi kan konstatera att det finns idag ingen heltäckande bild av resultatutvecklingen för denna grupp, och inte heller för andra mindre elevgrupper.

OECD och IEA sätter upp riktlinjer för studierna

Det är OECD och IEA som sätter upp riktlinjer för de internationella studierna. Det är även de som kvalitetssäkrar ländernas data och ansvarar för att studierna ger tillförlitliga resultat. Skolverket ansvarar för genomförandet av studierna och insamlandet av data i Sverige utifrån de internationellt angivna riktlinjerna.

Lågt bortfall och exkluderingar i PIRLS

I PIRLS 2016 ligger bortfallet (elever som har valts ut att delta men som av någon anledning inte deltar på provet) på 5 procent och exkluderingar (elever eller skolor som bedömts uppfylla exkluderingskriterierna och inte ska delta) på 5,2 procent. Detta kan jämföras med genomsnittet för deltagande EU/OECD-länder som har ett bortfall på 6,5 procent och en exkluderingsgrad på 4,7 procent. Jämfört med övriga deltagande länder skiljer sig alltså inte Sverige vad gäller dessa siffror. Bortfall och exkluderingar förekommer i alla länder. Det är också viktigt att komma ihåg att det är frivilligt för eleverna att delta i dessa kunskapsundersökningar.

Det är de deltagande skolorna som ansvarar för bedömningarna kring exkluderingar av elever inom skolan. Skolverkets roll är att utbilda och ge stöd i de processerna utifrån de internationella riktlinjerna.

Resultatet står sig

En analys av representativiteten i ett urval försöker beskriva hur väl urvalet (den lilla undersökta gruppen elever) speglar målpopulationen (den stora totala gruppen elever i riket) som man vill uttala sig om. Generellt är det så vid urvalsundersökningar att alla tänkbara elevgrupper aldrig kan bli perfekt representerade i urvalet. Dessutom tenderar vissa grupper att vara överrepresenterade i bortfallet när det gäller frivilliga urvalsundersökningar. Det gäller till exempel utlandsfödda och elever med lägre socioekonomisk bakgrund. Detta innebär att dessa grupper också kan vara underrepresenterade i de internationella studierna på grund av att de är bortfall, dvs. att de inte har dykt upp vid provtillfället.

När det gäller representativiteten i PIRLS 2016 noterades att andelen utlandsfödda elever i urvalet var något lägre jämfört med andelen utlandsfödda i riket i övrigt. Skolverkets bedömning är att skillnaden låg på mellan 2 och 2,5 procentenheter. Det finns ingenting som tyder på att utlandsfödda elever är felaktigt exkluderade i PIRLS 2016 (exkluderingsgraden av elever inom skolor är 3,9 procent och minst hälften av dessa exkluderas på grund av fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning). Den mest troliga förklaringen till underrepresentativiteten är i stället att den beror på att det finns en övervikt av utlandsfödda elever i bortfallet samt på grund av slumpmässighet i urvalet. Utifrån realistiska antaganden har denna skillnad heller inte någon märkbar påverkan vare sig för resultatet på nationell nivå eller för elevgruppen utlandsfödda. Resultatet i PIRLS 2016 står med andra ord fast och går att lita på.

Senast uppdaterad 28 oktober 2021

Innehåll på denna sida