Lärlingsutbildningen i gymnasieskolan

Elever från lärlingsutbildning har en högre genomströmning och lärlingsutbildningen är ett värdefullt komplement till ordinarie utbildning på yrkesprogrammen. Det är några av slutsatserna i Skolverkets studie om den svenska lärlingsutbildningen.

Lärlingsutbildning är ett alternativt sätt att gå ett yrkesprogram i gymnasieskolan, där minst hälften av utbildningstiden sker i form av arbetsplatsförlagt lärande (apl). Antalet elever som väljer lärlingsutbildning har stadigt ökat. Läsåret 2019/20 var lärlingarna 13 procent av elever på yrkesprogram.

Mervärden för genomströmningen och etableringen

Studien visar att de lärlingar som påbörjar lärlingsformen tidigt i utbildningen har en något högre genomströmning inom fyra år än övriga yrkesprogramselever. De har också en något högre etablering i arbetslivet året efter slutförd utbildning. Det är dock variationer mellan de olika programmen.

Positiva erfarenheter från skolor och arbetsgivare

Såväl huvudmän, rektorer som yrkeslärare poängterar att lärlingsutbildning innebär en bra och effektiv utbildning för de elever som formen passar för. Däremot är inte lärlingsutbildning ett alternativ som passar alla. Det är därför viktigt att lärlingsutbildning kvarstår just som ett alternativt sätt att genomgå en yrkesutbildning.

Studiens resultat talar inte för några större förändringar av lärlingsutbildningen, så som den utvecklats i samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolverket föreslår dock en förändring som innebär att lärlingsutbildning måste påbörjas senast den tredje terminen. Detta eftersom de mervärden vi kan konstatera enbart gäller elever som påbörjar lärlingsutbildningen tidigt i utbildningen.

Statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning är en förutsättning

Det är en etablerad grundpremiss för lärlingsutbildningen att ett särskilt statsbidrag medger att arbetsgivare får ersättning för att de tar emot elever för arbetsplatsförlagt lärande, och att huvudmännen ersätts för utvecklingskostnader. Samtidigt kan Skolverket konstatera att behovet av detta bidrag varierar. För eventuella förändringar av statsbidraget bedömer dock Skolverket att en särskild utredning behöver genomföras som tar ett helhetsperspektiv på de ekonomiska förutsättningarna.

Lärlingsutbildningen i gymnasieskolan