Pandemins konsekvenser för elever i behov av stödinsatser

Stora utmaningar med distansundervisning och många elever har inte fått de stödinsatser de behöver. Det är några av slutsatserna i Specialpedagogiska skolmyndighetens temarapport om pandemins konsekvenser som ingår i Skolverkets delredovisning.

När det gäller utbildningssituationen för elever i behov av stödinsatser är bilden splittrad. Rektorer och huvudmän har generellt en mer positiv bild av situationen än lärare. Elever och vårdnadshavare har den mest negativa bilden. Hur elevens situation ser ut påverkas både av smittläget i regionen och hur väl huvudmän och skolor har lyckats bemöta utmaningarna med till exempel ökad frånvaro bland både elever och personal samt individuella behov.

Stora utmaningar med distansundervisning

Distansundervisning ställer generellt höga krav på elevens eget ansvarstagande vad gäller planering och genomförande och det kan missgynna elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Elever med hörselnedsättning och synnedsättning kan också missgynnas av distansundervisningen. Tekniken förstärker störande ljud, det kan vara svårt att skilja röster från varandra och visuella material behöver syntolkas. Samtidigt finns det elever som har upplevt en förbättrad skolsituation under pandemin. Det gäller till exempel vissa elever med problematisk skolfrånvaro vars närvaro har ökat vid distansundervisning.

Tecken på att stödinsatserna minskat

Många skolor har haft svårt att upprätthålla elevers stödinsatser under pandemin och för många elever som är i behov av stödinsatser har distansundervisningen påverkat deras möjligheter att nå målen.

Pandemin kan leda till ett utbildningstapp som särskilt drabbar elever i behov av stödinsatser, men än så länge är det för tidigt att uttala sig om omfattningen av ett sådant.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bedömer dock att många elever inte har fått de stödinsatser de behöver och att det finns ett stort behov av riktade åtgärder som syftar till att stärka det elevnära stödet. SPSM anser också att det finns behov av fortsatt uppföljning och utvärdering som belyser utbildningssituationen för barn och elever med funktionsnedsättning.

Specialskolorna har varit öppna

SPSM driver tio specialskolor med cirka 700 elever. Specialskolorna riktar sig till elever som är döva eller har hörselnedsättning, elever med grav språkstörning, elever med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning, elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med intellektuell funktionsnedsättning samt elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet.

Specialskolorna har varit öppna som vanligt under pandemin, med undantag för den sista veckan i december när samtliga högstadieskolor i Stockholms stad gick över till fjärr- och distansundervisning. Att specialskolorna varit öppna har varit viktigt för elever som har behov av en anpassad lärmiljö. Frånvaron har dock varit större än normalt bland både elever och personal och det har varit utmanande att upprätthålla undervisningen.

Om rapporten

Temarapporten ingår i delredovisningen av Skolverkets uppdrag att följa upp konsekvenserna av covid-19-pandemin för utbildningen inom skolväsendet. Rapporten har skrivits av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och den beskriver pandemins konsekvenser för barn och elever som är i behov av stödinsatser på grund av funktionsnedsättning eller andra skäl. Resultatet bygger på enkätundersökningar, systematiserad information från SPSM:s specialpedagogiska stödverksamhet, forskningsartiklar samt tidigare uppföljningar som Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten och andra aktörer genomfört under pandemin.

Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet Delredovisning 3 – Tema elever i behov av stödinsatser