Nyhetsarkiv - Forskning

  • 2017-09-13

    Flera historiska perspektiv viktigt för elevers identiteter

    I ett internationellt perspektiv kan skolans historieundervisning syfta till att erbjuda kritiska, vetenskapliga perspektiv på historia, men den kan också användas för att förstärka en nationell identitet. Dessutom har eleverna själva med sig uppfattningar om historia in i klassrummet. Deras försök att utifrån dessa ibland motstridiga perspektiv bygga en egen meningsfull bild av historia är något som undersökts i flera internationella studier.

  • 2017-09-12

    Otydlig återkoppling i skrivundervisning

    I tidskriften Acta Didactica Norge presenteras två mindre studier med stor relevans för lärares respons- och bedömningspraktik. Den ena studien visar hur olik den skriftliga återkopplingen från läraren kan se ut från ett klassrum till ett annat. Den andra påvisar uppenbara brister i kedjan mellan den information lärare får in från elevernas skrivna texter och den undervisning de sedan planerar för att stötta elevernas fortsatta skrivande.

  • 2017-09-12

    Ramar underlättar för faktabaserat skrivande

    Skrivforskningen har alltid varit oense om hur stark stödstruktur en lärare ska erbjuda sina elever när de skriver texter av olika slag. I två artiklar i tidskriften Acta Didactica Norge visar dock norska forskare på en stor mängd fördelar med att använda en s.k. skrivram som stöd för elevens skrivande av framför allt faktabaserad text.

  • 2017-09-08

    Kritiskt förhållningssätt till digitalisering leder till nya frågor

    Digitala verktyg ska ingå i svensk skola och förskola, Förändringar i styrdokumenten med syfte att stärka elevers digitala kompetens kommer att träda i kraft i juli 2018 och den nationella IT-strategin pekar ut centrala aspekter för att digitalisera skolan visar det tydligt. Ändå uppkommer diskussioner som lätt hamnar i ett antingen/eller-perspektiv.

  • 2017-09-07

    Hur historisk kunskap mäts i nationella proven

    Att använda en historisk referensram verkar vara svårare för eleverna än tolkning av uppgifter om källtolkning och historiebruk. Det visar en analys av det första nationella provet i historia som genomfördes 2013.

  • 2017-08-29

    Svårt förstå månens faser från bilder

    Elever har svårt att förstå vad månens faser beror på utifrån bilder i läromedel, visar en ny studie. Ett problem är att de samtidigt måste tänka på dels hur månen ser ut från jorden och dels hur solen, jorden och månen ligger i förhållande till varandra. Barns upplevelse av att ha sett fullmånen på natten kan vara en bra utgångspunkt för lärande, menar forskarna.

  • 2017-08-24

    Vidgad klyfta mellan elevers studieprestationer

    Om inrikes och utrikes födda elever hade haft föräldrar med liknande socioekonomisk bakgrund och bott i samma bostadsområde skulle nästan hela gapet mellan elevgruppernas studieresultat ha försvunnit.

  • 2017-08-21

    Bedömning kan stärka självreglerat lärande

    Elevernas kontroll över det egna lärandet är en nyckel till studieframgång för alla elever. Det menar Andrade & Brookhart som kopplar samman forskning om självreglerat lärande med forskning om bedömning och visar hur bedömningspraktiker kan stärka elevernas självreglerande förmåga.

  • 2017-08-16

    Talet om skrivkris saknar vetenskaplig grund

    Uppfattningen om att elevers skrivande har blivit sämre bygger i högre grad på personligt tyckande än vetenskapliga belägg, men den påverkar utformningen av kurs- och läroplaner i svenska. Det menar Martin Malmström i sin avhandling Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

  • 2017-08-07

    Kritik mot standardiserade program för bedömning i förskolan

    I takt med att allt fler former av dokumentation och bedömning förs in i svenska förskolor, betonas i forskning vikten av att utveckla kunskap om förtjänster, begränsningar och hur förenliga de olika formerna av dokumentation är med intentionerna i läroplanen.

  • 2017-06-21

    Avhandling om språklig relativism och flerspråkighet

    Förstaspråket dominerar inte vårt tänkande. Språkliga skillnader kan avspeglas i tänkandet, men endast när språket används för att tänka kring en viss situation. Andraspråkstalare börjar sin inlärning av andraspråket med förväntningar som liknar förstaspråket men anpassar sina kategorier efter kort exponering till det andraspråket. Det visar en avhandling om språklig relativism och flerspråkighet.

  • 2017-06-20

    Vikten av att kunna värdera källor på internet

    Trots att de allra flesta har hört om ”fake news” verkar många läsare strunta i att granska trovärdigheten i det de läser. Elever är inget undantag. Att undervisa om källinformationens betydelse för att tolka innehåll är ett medel för att förbättra elevers förståelse av att allt som står att finna på internet inte är sant.

  • 2017-06-13

    Tillit ger effektiv återkoppling

    Återkoppling blir effektiv när relationen mellan lärare och elev är förtroendefull, när lärmiljön upplevs som trygg och när eleverna anser att de behöver återkopplingen. Detta redovisas i en studie där lärares uppfattningar om effektiv återkoppling undersökts.

  • 2017-06-06

    Geocapabilities en plattform för ämnesutveckling i skolgeografin

    Varför ska man undervisa om geografi? Vilka kunskaper ska eleverna utveckla? Vilka erfarenheter av geografiska sammanhang och frågeställningar har eleverna? Vad ska man undervisa om? Hur ska undervisningen utformas?

  • 2017-06-05

    Samhällsstödd utbildning kan ha effekt på politisk deltagande

    Samhällsstödd politisk utbildning för ungdomar utanför schemalagd skoltid kan ha effekt såväl för individens självuppfattning som för individens sociala och politiska deltagande. Men vilka metoder i den politiska utbildningen som ger vilka effekter är svårt att säga. Det visar en tysk undersökning.

  • 2017-06-02

    Historielärares provkonstruktion ett viktigt utvecklingsområde

    Kurs- och ämnesplaner har sedan länge syftat till att göra historieämnet mer komplext. Ändå bestod svenska gymnasielärares historieprov i hög grad av minneskontroll genom innehållsrelaterade frågor. Det visar en ny doktorsavhandling där 23 gymnasielärares prov från 2008-2009 undersökts.

  • 2017-06-01

    Interkulturellt förhållningssätt bra för modersmålsämnet

    Förändrad syn på modersmålsämnet och integrering av modersmålslärarna i skolans egen organisation kan motverka lärarnas isolering och ämnets underordnade position. På så sätt kan skolan bli en mer inkluderande social och kulturell mötesplats.

  • 2017-05-24

    Skolans dolda etik – om kränkning och utanförskap

    Hur kränkning och mobbning är relaterat till de normer som gäller i kamratgrupper men också i lärargrupper, visar Hélène Jenvén i en ny avhandling. De normer som gäller hänger samman med en hierarki inom kamratgruppen och klassen som helhet.

  • 2017-05-24

    Utforskande förhållningssätt för att forma undervisning

    Formativ undervisning handlar inte bara om att forma eleven, även formandet av undervisningen måste få uppmärksamhet genom frågan ”Hur kan undervisningen förändras?”.

  • 2017-05-23

    Potential för inkluderande utbildning i små skolor

    Genom att anpassa undervisningen efter elevernas varierande förutsättningar – utnyttja lärarkompetenserna på bästa sätt, byta elevgrupper och ändra gruppstorlekar, kan små skolor skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer även om inte tillgången till formell specialpedagogisk kompetens är en självklarhet.