Eget arbete, eget ansvar i egen takt

- här kommer de resurssvaga eleverna i kläm

Vad individualiseringen i skolan innebär måste diskuteras mer, menar Monika Vinterek. Problematiseras det inte blir det svårt att hantera för en lärare med en klass på 20-30 elever, alla med olika behov.

Monika Vinterek

Monika Vinterek, filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, har i boken "Individualisering i ett skolsammanhang - Forskning i fokus nr 31" kritiskt granskat och ifrågasatt hur uttrycket individualisering används i skolan, i styrdokumenten och allmänt i retoriken kring skolan. Monika menar att individualisering används utan att problematiseras.

I de tidigare läroplanerna stod det inte bara ordet individualisering utan också hur man skulle gå till väga. I den senaste läroplanen, LPO 94, finns uttrycket inte alls med, men det finns flera skrivningar som understryker att undervisningen skall ta sin utgångspunkt i den enskilde eleven. Vad man kan fundera på är vad som menas med detta?

-En aspekt är hur man ska tolka LPO 94, förklarar Monika. Läroplanen är kortfattad och öppen och läraren kan själv konkretisera, vilket är själva tanken, men det kan vara väldigt svårt.

Individualiseringarna är oproblematiserade

Elevers behov har till exempel inte problematiserats tillräckligt. Det kan vara bra att man ska individualisera och möta var och ens behov är någonting alla kan ställa upp på, menar Monika, men man upptäcker inte svårigheter och problem om man inte går djupare in och tittar närmare på vad som menas med elevers behov. Ska vi tänka behov i ett kortsiktigt perspektiv, det eleven känner här och nu, eller tänka i ett långsiktigt perspektiv, om elevens behov i en framtid?<br />- Funderar jag inte på det här som lärare blir det svårt att hantera detta när jag har en klass på 20-30 elever, alla med olika behov. Behoven kan också stå i motsättning till varandra, en elev kan behövas tystnad för reflektion då andra elever har behov av att kunna sitta och samtala och diskutera med andra.

Hur ska det då stå i läroplanen? Frågan om behov borde i alla fall lyftas och skrivas om mer än i LPO 94, anser Monika. Vilka behov avses? Diskuterades detta överhuvudtaget när man skrev läroplanen?<br />- Det gjorde man troligtvis, men de som arbetar i skola och utbildas till lärare skulle vara betjänta av att också ta mer del av den diskussionen. Betänkanden finns ju kring läroplaner där man kan läsa mer, men det är ändå läroplanen som blir mest läst i skolan.

Ansvarsindividualisering

Monika tar i sin bok upp att det finns flera olika typer av individualisering. Hon har utarbetat följande typologi

  • Innehållsindividualisering
  • Omfångsindividualisering
  • Nivåindividualisering
  • Metodindividualisering
  • Hastighetsindividualisering
  • Miljöindividualisering
  • Materialindividualisering
  • Värderingsindividualisering
  • Ansvarsindividualisering

Monika menar att läraren oftast använder sig av flera av dessa typer i sitt arbete i klassrummet och att de används olika mycket. Det kan också vara så att vissa lärare och arbetslag endast använder ett fåtal av dessa. Den typ av individualisering som är mest framträdande idag är ansvarsindividualisering.<br />- Det förväntas mycket mer idag av eleverna att de ska ta ansvar för sina egna studier och sitt eget lärande.

Skolans metodarsenal har krympt

Trots en retorik där det framhålls att det gynnsammaste och bästa för lärande är att kunna lära ut på olika sätt och använda olika metoder, menar Monika att praktiken gått stick i stäv mot detta.

- I stället för att vi har fått en utökad metodarsenal har vi fått en krympt. Tittar vi på de forskningsbeskrivningar av den undervisning som sker idag är det väldigt mycket arbete med penna och papper, text och siffror. Var tog bilden, lyssnandet, samtalen och diskussionerna vägen? Var finns hela den metodarsenal som bygger på detta?

Monika berättar att när hon idag är ute på skolor via sitt arbete på lärarutbildningen, ser hon att tiden har krympt där läraren pratar inför klassen och gruppen, det är också mindre av att elever pratar inför andra elever. Hon menar dock ändå att en förändring tycks vara på gång där samtal och dialog får ta mer plats.

Att det har blivit så här beror nog på att utrymmet har tagits upp av något annat, i det här fallet handlar det om det egna arbetet, eller som det också uttrycks: forskning, fritt arbete.

Egen takt, eget arbete och enskilda samtal

Uttrycket att eleven arbetar i "egen takt" används oproblematiserat. Vad är egen takt? Är det medfött, att man föds till en viss takt? Kan vi påverka den här takten?

- Det är ett förgivet tagande, menar Monika, vi pratar som om vi alla är överens om vad vi menar. Vissa uttryck blir så självklara att vi inte ifrågasätter dom. Det finns en föreställning om att det är något som är en egen takt. Jag skulle vilja utmana den här föreställningen med att problematisera den och diskutera vad det är för någonting. En diskussion om detta skulle hjälpa oss att bättre se på vad vi gör, att ifrågasätta vad vi gör och hur vi gör det.

Ett exempel Monika tar upp på eget arbete är inom matematikämnet. Trots att läroplan och forskning säger att samtalet har stor betydelse för förståelsen och att dialogen är väldigt viktig har det inte skett så stora förändringar inom matematikundervisningen. Eleverna fortsätter arbeta med siffrorna, mycket på egen hand. Lärarna försöker i många fall att föra enskilda samtal med varje elev, men med en enkel matematisk beräkning ser man att det inte kan bli så många djupare sådana samtal under en lektion. Tillmäter läraren samtalet betydelse måste man dock försöka hitta andra vägar och former.

Resurssvaga elevers utsatthet

Slutsatsen i Monikas bok är att det är de resurssvagas utsatthet som framträder. I den föreställning man har om individualisering tänker man gärna att alla kommer att ha resurser att kunna göra sina val på ett klokt sätt.<br />- Men om eleven inte har resurser och stöd att reda ut "vad är mina behov?", och ändå förväntas kunna artikulera sina behov - då blir det inte lätt.

Beställ boken "Individualisering i ett skolsammanhang - Forskning i fokus nr 31" eller ladda hem som pdf-fil (1,2 MB)
Senast granskad: 2008-08-18
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen