Hälsofrämjande arbete behöver kopplas ihop med lärande

Trots att elevers hälsa och välbefinnande har blivit ett allt mer prioriterat område verkar det finnas små möjligheter för lärare till kompetensutveckling inom området hälsofrämjande arbete i skolan.

Det finns en risk för en spänning mellan arbete med elevers hälsa och arbete med utbildning, undervisning och lärande.  För att bli lyckosamt behöver hälsofrämjande arbete i skolan integrera hälsorelaterade mål och mål som är kopplade till utbildning, undervisning och lärande. Detta framkommer i den danska studien Health promotion in Danish schools: local priorities, policies and practices som publicerades 2016.  Undersökningen genomfördes med hjälp av en elektronisk enkät bland 98 danska kommuner där ansvariga tjänstemän fick ta ställning till ett antal frågor om hälsofrämjande arbete i skolan.

Uppdelning av ansvar kan försvåra

WHO (World Health Organization) och andra  organisationer på hälsoområdet har länge efterfrågat att hälsorelaterad kunskap och attityder om hälsa integreras i länders utbildningssystem. Frågan är vad som händer när dessa initiativ översätts till den nationella och lokala nivån.

De övergripande målen med utbildningssystemet, och som inbegriper hälsofrämjande mål, formuleras på statlig nivå, men ansvaret för planering och genomförande ligger på lokalpolitisk nivå och på den enskilda skolan. På det sättet liknar systemet i Danmark det vi har i Sverige.

Författarna till studien menar att uppdelningen av ansvar mellan stat och kommun (och skola) kan medföra svårigheter genom att många av de hälsofrämjande insatser som genomförs fokuserar på att förbättra hälsan och hälsorelaterade beteenden, utan kopplingar till lärande. De har också ofta pågått under en kortare tidsperiod. Det betyder att strategier och mål relaterade till elevers lärande har fått stå tillbaka under den tidsperiod som det hälsofrämjande projektet pågår i en specifik skola.

Bristfällig kunskap trots utbildningsreform

Under 2014 genomfördes i Danmark en ny reform som fokuserade på elevers prestationer i kärnämnen (danska och matematik), men även hälsa och välbefinnande tillsammans med inkluderande arbetssätt var framträdande. En fråga författarna ställer sig är om denna nya reform kan bidra till att hälsofrämjande perspektiv blir en tydlig integrerad del av skolans pedagogiska huvuduppgift.         

Ett viktigt resultat från undersökningen är att den nya reformen verkar ha bidragit till ett ökat fokus på målen i de nationella styrdokumenten inklusive mål relaterade till hälsa och välbefinnande. Samtidigt är kunskapen bristfällig om de riktlinjer som är tänkta att fungera som stöd för skolorna i deras hälsofrämjande arbete. Detta gör att det blir svårt att koordinera hälsofrämjande arbete på ett bra sätt som en tydligt inkluderad del i de övergripande pedagogiska målen. Dessutom upplever lärarna små möjligheter till kompetensutveckling på området hälsofrämjande arbete i skolan.

Slutsats – koppla samman målen

Slutsatsen från den danska undersökningen är enligt författarna följande: För att det hälsofrämjande arbetet i skolan ska kunna bli lyckosamt, och varaktigt, behöver det genomföras på kommunal nivå. De mål som det hälsofrämjande arbetet har behöver också kopplas samman med de mål som finns inom skolans huvuduppgifter, alltså utbildning, undervisning och lärande.

Text: Daniel Bergh (daniel.bergh@kau.se)

Referens

Simovska, V., Nordin, L. L., & Madsen, D. K. Health promotion in Danish schools: local priorities, policies and practices. Health Promotion International, 2016;31:480–489. Studien D. K. Health promotion in Danish schools: local priorities, policies and practices

Senast granskad: 2018-06-12