Johan Elmfeldt

Elevers skrivande i ett nytt medielandskap

Den skriftspråkliga traditionen är stark, både i samhället och i svensk skola. Pennan, pappret och boken har varit centrala. Dagens barn och ungdomar växer upp i en annan värld. De har erfarenheter och bilder av världen som i hög utsträckning förmedlas via visualiseringar och olika former av digital medieteknologi.

- I skolan, och särskilt i svenskämnet, dominerar pennan, pappret och boken, På fritiden dominerar mp3-spelare, mobiltelefoner och datorer. Här finns definitivt en diskrepans som man i skolan måste handskas med, säger Johan Elmfeldt, studielektor och enhetschef vid lärarutbildningen Malmö Högskola.

Tillsammans med Per-Olof Erixon, professor på lärarutbildningen vid Umeå universitet har han studerat de mediekulturella förändringarnas betydelse för gymnasieungdomars sätt att handskas med sitt skrivande och framför allt ungdomarnas skrivande i skolsammanhang. Studien bygger på en stor enkätundersökning med 1500 gymnasieelever, kvalitativa intervjuer med elever och lärare, klassrumsobservationer och analyser av gymnasieelevers uppsatstexter. Resultaten finns publicerade i boken "Skrift i rörelse – om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap".

Skriftspråk på fritid och i skolan

En sak som väckte Johan Elmfeldts uppmärksamhet under studien var hur mycket tid de gymnasieungdomar han studerade ägnade åt att skriva.

- De skrev kvantitativt mycket mer än jag har gjort i mitt liv. De ägnade timmar åt att chatta och skicka meddelanden till varandra. Sedan kan man diskutera om det är bra språk eller inte. Men man ägnar inte timmar åt något som inte är funktionellt och fungerar socialt. Men det datorförmedlade skriftspråket är i hög grad en hybrid. Det är talspråk och skriftspråk på samma gång och stämmer inte överens med skriftspråkliga traditionerna som finns i skolan och då framför allt i svenskämnet.

Nu är det inte elevernas språkbruk som stått i fokus för Johan Elmfeldt och Per-Olof Erixon utan att ställa ungdomarnas skrivande i relation till det medielandskap de lever i. De egna läserfarenheterna, litteraturen, har av tradition varit förebilden för det egna skrivandet, inte minst i skolan. I dag lever barn och ungdomar i en medievärld, en skärmkultur, där bland annat bilder, filmer och datorspel i många sammanhang är något man tolkar världen utifrån. Något som återspeglar sig i de uppsatser och berättelser eleverna skriver i skolsammanhang.

Rollspel och studiebesök i cyberspace


"Ni har kommit in i kvarteren Lunarstorm, det kan ni se tydligt på dom orangea gatstenarna och de gulligt blå byggnaderna. Redan nu känner ni en viss spänning i luften va? Det är bara början — vi har inte kommit in på de farligare områdena än. Som jag berättade i början av resan så bebos Lunarstorm av en mängd olika grupper och fraktioner - snart får ni studera några av dem på nära håll."


I studien har forskarna analyserat ett antal uppsatser som gymnasieelever skrivit i samband med en uppsatstävling. Citatet ovan är från en av uppsatserna. En uppsats som liksom flera av de analyserade uppsatserna visar på att de texter eleverna skriver, även när de skriver för hand i klassrummet, till både form och innehåll är medietexter. Och inte därför att just denna text handlar om Lunarstorm, utan därför att eleverna använder sig av berättartekniska grepp över mediegränserna i sina handskrivna uppsatser.

En av forskarnas slutsatser är också att utbildningar måste hitta vägar att förhålla sig till de till de mediekulturella förvandlingarna.

- Det ställer skola och lärare inför stora utmaningar, eftersom mycket av det som krävs i mediekulturen är kompetenser som utvecklas i form av informellt lärande, den fria tidens lärande, utanför den formella utbildningens kontroll, menar Johan Elmfeldt och Per-Olof Erixon.

Några slutsatser i form av konkret pedagogisk handledning för klassrumssituationen har forskarna inte gett sig in på. Men förhoppningsvis ger studiens inblick i ungdomarnas medielandskap underlag för diskussioner kring den fråga som går som en röd tråd genom studien: På vilket sätt framträder i skrivundervisning och i olika textformat förändrade förhållanden mellan skriftspråklighet och mediekultur och vad har elever och lärare att säga om detta?

- Mycket av den forskning som bedrivits kring barn och ungdomars skriftspråksutveckling har inte tagit hänsyn till ungdomars värld och de mediekulturella förändringar som har som har skett på väldigt kort tid., säger Johan Elmfeldt. Vill man förstå det barn och ungdomar skriver måste man dels ha någon kunskap om ungdomskulturen och det identitetsarbete som är förknippat med detta, dels förstå vad det är för medieteknologi de använder sig av. Om vi tror att det ungdomarna gör inte är något värdefullt blir det fel.

Text: Carina Näslundh
Bild: Annika Mellberg

Senast granskad: 2016-01-20