Daniel Spikol

Daniel Spikol analyserar mobilt lärande i skolan

Det blivit allt vanligare att skolor använder mobila enheter som ett stöd för elevernas lärande. Också inom forskarvärlden har intresset för mobilt lärande ökat. Daniel Spikol berättar om sin forskning.

Daniel Spikol är doktorand vid CeLeKT (Center for Learning and Knowledge Technologies) på Linnéuniversitetet i Växjö och skriver nu på sin avhandling. CeLeKT är ett forskningscentrum med fokus på att utveckla mobila plattformar och tjänster som kan främja samarbetsinlärning i olika lärmiljöer. Daniel Spikols tog en masterexamen - ”Masters of Science in Visual Studies” - på Massachussets Institute of Technology 1992. Hans huvudsakliga inriktning är visuell design och han har arbetat med utvecklingsprojekt på flera företag runt om i Europa, däribland leksakstillverkaren LEGO.

Reflektion är nyckeln även i mobilt lärande

Fokus för Daniel Spikols forskning är design för kollaborativt mobilt lärande, och han har varit aktiv i utvecklingen av den mobila plattformen “mLearn2go” som har använts i flera av projekt CeLeKT:s projekt.

- Vårt mål har varit att skapa en plattform som gör det möjligt för lärare och andra att på egen hand skapa läraktiviteter i både utomhus- och inomhusmiljöer, såsom exkursioner, spel och andra aktiviteter, säger Daniel Spikol.

Daniel Spikol lyfter fram fyra viktiga faktorer som måste beaktas när man designar mobila spel för samarbetslärande och som har varit vägledande när man skapat ”mLearn2go”.

För det första handlar det om konkret handling. Genom mobila spel och andra aktiviteter får eleverna utföra handlingar och visualisera olika data i den verkliga världen, vilket ger en djupare förståelse som de bär med sig när de återvänder till klassrummet. Detta möjliggör lärande som överbryggar olika fysiska omgivningar.

För det andra erbjuder de mobila projekten en möjlighet för eleverna att själva skapa sina lärobjekt, exempelvis genom att ta och skicka foton via mobiltelefon, göra videofilmer, skriva texter och registrera olika data. I flera fall har eleverna också varit delaktiga i utformningen av själva speluppgifterna. Allt detta bidrar starkt till att eleverna får en större känsla av mening med sitt lärande. Detta blev väldigt tydligt i det uppmärksammade LETS GO-projektet där elever i grundskolan och gymnasiet fick studera matematik och ekologi med hjälp mobil teknik.

Den tredje faktorn är möjligheten att dela med sig av sitt material. Då kan eleverna lättare samarbeta och lära sig av varandra eller av någon med mer erfarenhet. Slutligen lyfter Daniel Spikol fram den gemensamma reflektionen som en avgörande faktor för ett meningsfullt lärande, något som han menar ofta har förbisetts när det gäller mobilt lärande.

- Reflektion är en nyckel i lärandesammanhang, särskilt när det gäller datorstödd samarbetsinlärning. Genom reflektion kan studenterna finna egna lösningar och reflektionen gör dem också till aktiva och medvetna deltagare i en större problemlösande gemenskap.

Gruppdynamiken har en stor betydelse

Daniel Spikol har varit involverad i flera av de projekt som CeLeKT har genomfört i samverkan med lokala skolor i Växjö.

- Vårt mål har varit att titta närmare på hur elever använder mobiltelefoner och annan modern teknik i och utanför klassrummet, säger Daniel Spikol. Vi vill hitta vägar att kombinera lärande i utomhus- och inomhusmiljöer, samtidigt som vi integrerar den nya tekniken i elevernas lärande.

Ett av projekten man har genomfört var AMULETS (Advanced Mobile and Ubiquitous Learning Environments for Teachers and Students) som bestod av fyra olika delaktiviteter. I en av aktivitet samarbetade man med grundskolor och lokala orienteringsklubbar. En grupp elever sändes ut i skogen för att utföra undersökningar och lösa olika problem. Eleverna använde sina mobiltelefoner för att kommunicera med en annan grupp elever som var kvar på skolan, och genom detta samarbete löste man de olika uppgifterna tillsammans.

En annan av delaktiviteterna var Växjö Square Trial vars syfte var att studera hur elever samarbetade i grupper när de använde mobil teknik. Eleverna skulle lära sig om Växjös historia med utgångspunkt i ett av stadens torger där de fick utföra en skattjakt. Eleverna samarbetade gruppvis. Den ena gruppen befann sig på plats ute vid torget och den andra var inne i Växjö historiska museum. Med hjälp av utplacerade webbkameror kunde eleverna inne på museet se sina kamrater på torget. Eleverna på torget tog foton och sände dessa via mobiltelefon till sina kamrater på museet som i sin tur vägledde dem genom chat-meddelanden. Ett väl fungerande samarbete inom och mellan de båda grupperna var nödvändigt för att kunna lösa uppgifterna och slutligen hitta skatten.

- Projektet gick jättebra, berättar Daniel Spikol. Eleverna uppskattade detta väldigt mycket. En del var visserligen lite frustrerade över att det tog tid att sända meddelanden, medan det gick betydligt smidigare för andra grupper. Gruppdynamiken har en stor betydelse för hur väl eleverna lyckas.

Text: Ulf Jämterud

Senast granskad: 2016-01-20