Nätmobbning vanligare bland flickor

Flickor både nätmobbar och nätmobbas i högre grad än pojkar. Det visar Linda Beckmans avhandling: "Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa."

– Syftet med min avhandling var att studera nätmobbning och traditionell mobbning med avseende på kön, psykisk hälsa och funktionshinder. Jag var dessutom intresserad av elevhälsopersonals perspektiv på mobbning i skolan, säger Linda Beckman.

Tror inte på selektiva insatser

I studien framkommer det alltså att jämfört med traditionell mobbning – där pojkar är överrepresenterade – är det flickor som blir utsatta på nätet. Men Linda Beckman tror inte att man ska göra selektiva insatser riktade mot flickor för att fånga upp problematiken:

– Flickor och pojkar gör olika saker på nätet. Medan pojkar är mer intresserade av att spela tv-spel och titta på filmklipp så skriver flickor bloggar och är mer benägna att lägga ut bilder på sig själva. Flickor använder sig alltså mer av kommunikation än pojkar och detta gör att de exponeras på en mer öppen arena – därmed ökar risken att bli utsatt för mobbning och kränkningar.

– Insatser bör riktas mot alla och mobbning är mobbning oavsett var den sker. Däremot är det bra att lyfta och diskutera näthatet och mobbningen så att barn och ungdomar känner att de vågar diskutera detta med vuxna. Det finns också en risk att peka ut flickor som naiva och oförstående för konsekvenser av sina vanor och beteende på nätet, men vi bör också ställa oss frågan vad detta betyder egentligen. På nätet finns nu en arena där flickor kan ta för sig på ett annat sätt och frågan blir hur vi bemöter det, säger Linda Beckman.

Vuxna har dålig kunskap om nätet

Linda Beckman menar att vuxna måste våga ta initiativ till att prata med sina barn om vad de gör på nätet och intressera sig utan att kränka barnens integritet:

– Jag tror att många vuxna tycker att det är jobbigt eftersom de har dålig kunskap om nätet. Det är dock vuxnas ansvar att lära barn om konsekvenser och relationer – vi måste våga prata med barnen om det.

Avhandlingen visar även att det finns signifikanta samband mellan psykosomatiska besvär och mobbning – detta gäller dock oavsett typ av mobbning, både med avseende på offer eller förövare, nät- eller traditionell mobbning. Nätmobbning har, enligt Linda Beckman, diskuterats som värre för den psykiska hälsan än traditionell mobbning. Faktorer som skulle bidra till detta är dels att nätmobbning inte är begränsat till skolan utan kan följa med in i hemmet, det kan spridas till en stor publik på kort tid och det är svårt att få bort något som har skrivits på nätet.

Mindre empati när man inte ser offrets reaktioner

En annan sak handlar om förövarens empati – att inte se reaktionerna på offret kan göra att förövare känner mindre empati, vilket kan bidra till att handlingarna blir grövre. Mot bakgrund av detta förväntade Linda sig att hon skulle se högre grad av psykosomatiska besvär hos nätoffer jämfört med vid traditionell mobbning – men så var inte fallet:

– Däremot uppvisade den grupp som både mobbar och mobbas på nätet högre grader av psykosomatiska besvär, vilket indikerar att det snarare är hur man är involverad i mobbning som spelar roll än vilken typ av mobbning.

Linda Beckman menar att mobbning är ett mångfacetterat fenomen som behöver förstås och angripas från flera olika perspektiv.

– Dels ur ett individuellt perspektiv, dels ur ett kontextuellt och där båda är nödvändiga. Det kan ibland uppfattas som tabu att diskutera individuella orsaker till ett beteende hos ett barn, men jag tror att vi måste våga ta i det för att minska mobbningen. Lika viktiga är skolans struktur, lärares, ledningens och familjens attityder, samt på högre nivå grannskapets eller kommunens förhållningssätt.

– Forskning har visat att det faktiskt går att minska mobbning på skolor. Det är dock viktigt att relationer och värdegrund är ett ständigt prioriterat ämne och att vi aldrig tolererar mobbning eller kränkningar i någon form, poängterar Linda Beckman.

Både elevdata och fokusgrupper

Linda Beckmans avhandling består av fyra delstudier. Hon har arbetat med dels kvantitativa analyser av elevdata från mellan 2 000-3 800 elever, dels använt fokusgrupper för att samla in data från skolsköterskor och skolkuratorer. Avhandlingsarbetet påbörjades 2008 när Linda Beckman som doktorand blev kopplad till projektet ”Skolan förebygger”.

– Det var ett skolbaserat projekt i samarbete med en kommun och finansierat av Statens Folkhälsoinstitut. Syftet var att främja psykisk hälsa bland elever via olika insatser, bland annat genom att studera mobbning. Universitetets uppdrag var att utvärdera projektet, vilket gjordes bland annat med data från elever vid två tillfällen under 2009 och 2010.

– Vid den tidpunkten var nätmobbning inte så väl beforskat, särskilt inte i Sverige, vilket gjorde det extra spännande att undersöka den biten. Så kom min avhandling att handla om skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning bland elever i årskurs 7-9, avslutar Linda Beckman, som vill fortsätta att studera relationer på nätet och samband med psykisk hälsa, med ett särskilt fokus på skillnader mellan pojkar och flickor.

Text: Marie Leijon
marie.leijon@mah.se

Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar

Senast granskad: 2016-02-06