Skolarbetet blir gemensamt ansvar i den digitala lärmiljlön

Kunskap i en digital lärmiljö är något som förhandlas fram mellan elever och lärare. Det menar Susanne Kjällander, som i sin avhandling visar hur elever och lärare skapar sitt eget lärande och sin egen kunskap i det digitala gränssnittet i SO-klassrummet.

Lärandet får informella drag när eleverna jobbar on-line och skolarbetet uppfattas som ett gemensamt ansvar i den digitala lärmiljön, menar Susanne och fortsätter: 

- Min avhandling fokuserar på elevers lärande i en digital lärmiljö där lärandet blir något helt nytt när det inte längre handlar om att hämta fakta och reproducera något på förhand bestämt utan att istället komma fram till något nytt gemensamt.

Susanne Kjellander

Frågan är dock hur vi bedömer dylika processer?  Susanne säger att det är den fråga som har fått mest uppmärksamhet i relation till avhandlingen:

- Eleverna designar sitt eget SO-material istället för att konsumera det – ett förfaringssätt som bidrar till att eleverna engageras i aktiv kunskapsproduktion där varken lärare eller läromedel styr. Läraren har full kontroll över ämnesområdet då det introduceras men släpper sedan eleverna fria att skapa sitt eget lärande rätt självständigt under arbetsområdets gång. När arbetsområdet närmar sig sitt slut så fångas eleverna upp igen och i bedömningsprocessen anstränger sig lärarna för att omfamna elevernas nya kunskap – ibland så mycket att betygskriterierna omformuleras. Detta får givetvis didaktiska konsekvenser – för om allt som eleverna presenterar bedöms som relevant, vad ska man då med styrdokument till?

- För att spinna vidare på bedömningsproblematiken så visualiserar mina resultat hur man som lärare kan öppna upp för och förstå elevers lärande utifrån ett bredare perspektiv där man inte bara tittar på det eleverna skriver och säger utan även till exempel på de gester de använder eller hur de designar sina digitala produkter avseende layout, färger, ljud och bilder.

Skapar parallella lärvägar

Avhandlingen visar även hur elever hela tiden skapar två parallella lärvägar; en som representerar den formaliserade undervisningen som uppmärksammas av läraren och en som representerar det som hela tiden pågår under ytan: ett vilt och luststyrt lärande som ofta är mer kreativt och djupgående och som man som lärare alltså aldrig riktigt kan få fatt på, menar Susanne.

- Med det vill jag säga att lärande sker oavbrutet, men det kanske inte är exakt det lärandet man hade tänkt sig. Detta lärande måste bedömas formativt under arbetets gång, det går inte att testa med ett prov i slutet av arbetsområdet. Jag tror att min avhandling kan ge lärare en förståelse för hur komplext det är att låta elever arbeta med datorn och surfa på nätet. Man kan lätt tro att elever är så duktiga att de klarar sig bäst själva. Visst är de modiga på ett annat sätt än oss äldre, men de behöver annorlunda och mer hjälp av läraren i den digitala lärmiljön. Förhoppningsvis kan även skolans beslutsfattare ha nytta av det jag kommit fram till eftersom det inte finns så mycket forskning om just 1:1, trots att det är det man just nu investerar miljonbelopp i runt om i Sverige.

Skolor i framkant

I Susannes studie deltar elever i förskoleklass, grundskolan och gymnasiet. De använder sig av digitala lärresurser såsom laptops och digitalkameror. De fem skolor som ingår i studien ligger alla i framkant avseende IKT och många av dem är så kallade 1:1-skolor där varje elev har en egen laptop. Hennes val av teoretiskt perspektiv – design för lärande – gör att hon har studerat allt det som barnen gör när de interagerar i den digitala lärmiljön. Därför är till exempel elevers gester, datorns skärmaktivitet, lärarens kroppspositionering och så vidare lika viktiga som det elever säger och skriver.

Hur kommer då Susanne att arbeta vidare?

- Jag fick barn ett par veckor efter disputationen så nu är jag föräldraledig, men jag åker även runt i Sverige och föreläser om min forskning på konferenser och skolor. Eftersom jag själv är lärare så vill jag att verksamma och blivande lärare ska ha nytta av mina resultat. Dessvärre är ju mina resultat presenterade i en ganska otillgänglig form i avhandlingstext på engelska så jag håller jag på och skriver en bok på svenska som borde kunna komma till nytta i lärarutbildningen och på fältet. Jag är dessutom engagerad i ett spännande forskningsprojekt om lärmiljöer i förskolan där vi tittar på det som idag ofta benämns entreprenöriellt lärande och jag kommer att försöka få finansiering för mer forskning för att studera förskolebarn i digitala miljöer. När jag kommer tillbaka från föräldraledigheten kommer jag att undervisa på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms Universitet samt forska vidare om yngre barns lärande.

Text: Marie Leijon
marie.leijon@mah.se 

Senast granskad: 2016-02-15