Surfplattan blir deltagare i leken

Utforskande och samarbete är två områden där surfplattan kan påverka och utveckla verksamheten i förskolan. Det visar ett nyss avslutat forskningsprojekt i Botkyrka kommun söder om Stockholm.

Susanne Kjällander, fil. dr. i didaktik Susanne Kjällander, fil. dr. i didaktik Susanne Kjällander, fil. dr. i didaktik, ledde forskningsprojektet som gick under namnet "Appknapp" och pågick under ett år i samarbete med sexton förskolor i Botkyrka kommun. Forskarna dokumenterade barns möte med surfplattorna och ville veta hur plattorna påverkade pedagogernas it-kompetens, barnens lärande och lek, det sociala samspelet i gruppen samt kontakten med hemmen.

Surfplattan underlättar samarbete och utforskande

Susanne Kjällander pekar på flera områden där man har sett att mötet med pekplattan har påverkat och utvecklat verksamheten. Ett sådant område är samarbete.

– Plattonas design bjuder in till samarbete på ett helt annat sätt än en dator gör, säger Susanne Kjällander. Man kan lägga den på golvet, barn kan sitta runt den och man kan vända den åt alla håll. Det är otroligt slagkraftig för små barn. Jag ser att barnen har ett otroligt fint samarbete kring plattan, de bjuder in varandra och turtagningen sker spontant.

Ett annat område är utforskande. Barnen är upptagna med ett konstant utforskande av nya resurser och appar, och de testar nya användningsområden.

– Pekplattan följer med barnen ut på skolgården och på utflykter och gör det möjligt för barnen och pedagogerna att utforska tillsammans, menar Susanne Kjällander. Barnen förstår också att de faktiskt kan lära pedagogerna något. Då uppstår ett reellt utforskande, precis som läroplanen säger.

Surfplattan - en meningserbjudande deltagare

Susanne Kjällanders forskning visar att plattan blir en deltagare i lek och aktiviteter både inne och ute. Barnen laddar ner fågelappar när de är ute i skogen, så att de kan lyssna och jämföra fågelläten och lära sig om olika fåglar. Plattan kan också användas som kassaapparat i deras lekaffär.

Plattan erbjuder mening och lockar till lek och olika typer av estetiska uttryck. Den kan också fungera som ett kompletterande verktyg. När barnen gör något spännande kan de tänka: "finns det en app för detta?". Ett exempel är när barnen har lekt med riktig lera och sedan testat en app där de kan knåda virtuell lera på plattan. Men de kan också tänka tvärt om: om de använder en rolig app kan de tänka: "Finns det något riktigt spel som är så här?".

Pedagogisk dokumentation med pekplatta − på gott och ont

Samtidigt påpekar Susanne Kjällander att plattan kan leda till stillasittande, spelberoende och stress, oönskade följder som man behöver vara uppmärksam på.

Hennes forskning visar också att den pedagogiska dokumentationen påverkas på olika sätt när man använder pekplatta istället för en dator.

– Med hjälp av plattan kan den pedagogiska dokumentationen ske enkelt och snabbt i stunden, direkt i situationen, förklarar Susanne Kjällander. Det är förstås väldigt smidigt. Men samtidigt funderar jag en hel del över vad som händer med reflektionen och eftertanken bakom omdömena när allt sker så snabbt.

Kan skolan överbrygga app-glappet?

Susanne Kjällander har börjat undersöka vad det egentligen är som erbjuds när det gäller pedagogiska spel och appar till pekplattorna som barn använder. Hon menar att det kan finnas ett problem med att inte alla föräldrar har råd att köpa dyra appar till barnen.

– I USA har man uppmärksammat stora skillnader mellan olika hem. Man talar om ett "app gap", en klyfta mellan familjer med god ekonomi som köper dyra pedagogiska appar till sina barn, medan de familjer med sämre ekonomi får nöja sig med gratisappar eller light-versioner.

Här kan förskolan ha en viktig uppgift när det gäller att överbrygga detta "app-glapp", tror Susanne Kjällander.

Forskningsprojektet Appknapp har en egen webbplats med samma namn. Där kommer forskningsresultaten att presenteras framöver.

Text: Ulf Jämterud
 

Senast granskad: 2016-02-28