Användning av datorer utmanar skrivandet

Skiftet från penna och papper till dator och skärm betyder mer för elevernas skolskrivande än bara ett byte av verktyg. Marie Nordmark belyser i sin avhandling ”Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen” hur komplext digitalt skrivande är – som en ny skrivprocess.

Marie Nordmark
– I det digitala skrivandet är skrivandet den i tid stora och komplexa delen av skrivprocessen där eleverna både skriver, planerar och bearbetar sin text samtidigt som den växer fram på skärmen. Samtidigt som eleverna skriver sin text planerar och bearbetar de sina text på detaljnivå. Detta skiljer sig från tidigare undervisning om skrivprocessen som betonar disposition eller planering för text samt skrivande i flera versioner av utkast. I det digitala skrivandet används ingen särskild disposition eller plan för skrivandet, säger Marie Nordmark.

– Jag menar att elevernas val att skriva utan plan för sin text leder till att de behöver hålla mycket av sitt skrivande och kunskaper om skrivande i minnet. I en skrivmiljö där rörelserna i rummet och på nätet distraherar eleverna blir detta problematiskt och hindrar eleverna från att skriva texter på lektionstid.

Sociala medier stör koncentrationen

De sociala mediernas ständiga närvaro har inverkan på skrivprocessen, säger Marie Nordmark:

– De sociala medierna stör elevernas koncentration, så mycket att flera elever berättar att de inte kan skriva alls i skolan. Några elever använder dock sociala medier för att via personliga nätverk komma i kontakt med personer som har specialistkunskaper eller för att motivera sig till skolarbete. Flera elever berättar att de faktiskt föredrar att skriva på papper med penna eftersom de då inte kan gå ut på hemsidor eller använda sig av sociala medier.

Olika skrivarroller

I Marie Nordmarks avhandling utkristalliseras skrivarroller: mentor, social estradör, självständig textförfattare och hjälpsökande textförfattare. Eleverna förväntas vara stödjande för varandra i skrivprocessen. Den som är mer social har lättare för att få hjälp av sina klasskamrater än den som ägnar sig åt att skriva på sin egen text:

– I klassrummen är eleverna ofta ensamma när de skriver eftersom lärarna går mellan olika salar för att handleda eleverna. Eleverna tar därför rollerna som hjälpsökande och hjälpande i skolskrivandet. I miljön prioriteras det sociala livet högt bland eleverna. Eleverna ägnar mycket uppmärksamhet och tid till att skapa sociala relationer, vilket påverkar deras skrivande i skrivundervisningen.

Svårt att koncentrera sig i skolan

Miljön där textskapande sker verkar alltså avgöra om eleven ska handla som mentor åt klasskamrater eller skriva på sin egen text som självständig författare:

– En bidragande faktor för detta val är om eleven kan finna koncentration för att själv skriva, en annan faktor är hur aktiv eleven önskar vara med att skapa relationer i det sociala rummet.

– Ett resultat som framkommer i intervjuer är att de mer erfarna skribenterna uppger att de gärna skriver hemma eftersom de har svårt att koncentrera sig i skolan. Vissa upplever också att det är tidspressande att skriva i skolan på en särskild avsatt tid. Eleverna anger att de hellre vill skriva när de ”känner för” att skriva. De kan då friställa sig från eget skrivande i klassrumsmiljön och delta i den sociala samvaron som mentor eller social estradör.

Nödvändigt att studera skrivmiljön

I avhandlingen, som har en etnografisk ansats, har Marie Nordmark har observerat gymnasieelevernas arbete med att skriva texter på 42 svensklektioner. Eleverna går på samhällsvetenskapligt program, naturvetenskapligt program och teknikprogrammet. Utöver detta material tillkommer fältanteckningar, loggböcker och intervjuer med 24 elever och 3 lärare.

– Genom att jag är med i tre klassrum och observerar samt filmar med två videokameror under en termin kan jag undersöka skrivundervisningen i den miljö där skrivandet äger rum och hur den inverkar på skrivandet.

–  Skrivundervisning handlar om att lära sig skriva och därför är det även nödvändigt att studera miljön där detta sker. Tidigare forskning har dock varit mer intresserad av att studera elevernas texter än processer där texter skapas. Med min forskning vill jag lämna ett didaktiskt bidrag om skrivande och digitala artefakters inverkan på skrivandet i skolans undervisningsmiljöer.

Digitala verktyg en självklarhet

–  Att använda datorer och digitala verktyg ses som en självklarhet i den svenska gymnasieskolan där användningen dessutom är särskilt stor i svenska och samhällskunskap. Trots denna frekventa användning finns det ännu inte så mycket kunskaper om vad datoranvändningen innebär för lärande och skrivutveckling i gymnasieskolans svenskundervisning, säger Marie Nordmark.

– Mina resultat kan användas för att utveckla skrivundervisningen i skolan och rusta eleverna för ett skrivande i ett samhälle som ställer allt högre krav på skrivkompetenser. Att synliggöra hur eleverna använder datorn som ett redskap för skrivande kan leda till att lärare och elever även ser hur datorn kan användas som ett redskap för skrivandet. Detta är också viktigt att lyfta fram skrivandet eftersom läsande explicit lyfts fram på alla nivåer i skolsystemet, inte minst efter de senaste PISA-resultaten.

Stöd behövs för alla

I undersökningen är skrivande en leverans av text för bedömning och de mer erfarna skribenterna vill hellre skriva hemma när de känner för att skriva än att skriva på lektionstid:

– Här menar jag att lärarna skulle kunna visa att eleverna faktiskt i skolan har tillgång och stöd i sitt skrivande av läraren som är en specialist med särskilda kunskaper om skrivande.

Skriver eleverna däremot i huvudsak hemma är det inte säkert att någon i deras närhet har specialistkunskaper som kan hjälpa dem att utvecklas i skrivandet. Skolan måste kunna erbjuda en miljö där såväl de erfarna skribenterna som de mindre erfarna skribenterna kan finna koncentration och stöd till att skriva på sina skoltexter i skolan.

– Mina resultat skulle också kunna användas för att elever och lärare skulle kunna diskutera användningen av sociala medier på gott och ont i undervisningen. Att använda sociala medier och digitala resurser skulle kunna användas aktivt i undervisningen för att utveckla elevernas skrivande. 

Deltagande, aktiviteter och språkande är nycklar

Marie Normark vill även fästa uppmärksamhet på att skolan är en specialiserad miljö där elevernas deltagande, aktiviteter och språkande är nycklar i lärandet.

– I praktiken kan eleverna skriva i skolan likväl som utanför, men då väljer vi att se skolan som vilken social verksamhet som helst i samhället. Väljer vi däremot att se lärandet i skolan som något mer precist än att ”jobba” på lektionstid sätts fokus på undervisningens innehåll och processer, där elever successivt exempelvis undersöker, studerar, upplever och utvecklas för att möta kommande studie-, yrkes- och fritidsliv. Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning

Text: Marie Leijon
marie.leijon@mah.se

Senast granskad: 2016-02-14