Yngre skolbarns informationskompetenser

Informationskompetenser är något som behöver utvecklas redan under de allra första skolåren, och detta är ett ansvar som delas av både lärare och bibliotekarier. Det menar forskaren Anna Lundh som lade fram sin doktorsavhandling den 21 oktober 2011. Här berättar Anna Lundh för Kolla källan om sin forskning.

 

Anna Lundh Anna Lundh (Pressbild Högskolan i Borås)

Även små barn behöver informationskompetens

Anna Lundh, ursprungligen utbildad biblioteks- och informationsvetare, är sedan sju år tillbaka verksam vid Bibliotekshögskolan på Högskolan i Borås. För fem år sedan började hon forska om barns informationssökning och informationskompetens. Hon lade märke till att de yngsta skolbarnen sällan är i fokus när man forskar om informationskompetenser.

- Det finns en utbredd föreställning om att barn inte behöver vara informationskompetenta. Men barn som börjar skolan är på väg att bli skriftspråkande personer, och i detta ingår det vi kallar informationskompetens. Det som händer under de första skolåren är av stor vikt för barnens fortsatta skolkarriär, menar Anna Lundh.

Det var delvis mot denna bakgrund som Anna Lundh så småningom inledde ett eget forskningsarbete kring just yngre barns informationskompetenser, vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. I oktober 2011 var det slutligen dags för disputation.

Bildsökning dominerar

Anna Lundhs avhandling består av fyra delstudier. I den första ligger fokus på pedagogerna; bibliotekarier, it-pedagoger, fritidspedagoger, förskollärare och lärare. I de tre följande är det barnens perspektiv som står i centrum. För Anna Lundh var det viktigt att studera barnens ordinarie skolverksamhet - vardagsarbetet - och inte något speciellt it-projekt eller satsning. Under den mest intensiva perioden följde hon en klass två dagar i veckan under fem veckor. Hon studerade barnens informationssökning när de skulle "forska" kring olika ämnen och sedan redovisa resultatet i häften.

Något som Anna Lundh lade särskilt märke till under sin forskning var att barnen ägnade mycket tid åt att leta efter bilder. Lärares och bibliotekspedagogers arbete kring informationskompetens tenderar annars att vara textbaserat. Det var uppenbart att pedagogerna tyckte det var viktigt att leta efter bilder, och detta var något barnen förväntades göra. Anna Lundh studerade barnens interaktion när de jobbade med bilder och fann att denna skilde sig väsentligt från interaktionen när barnen sökte efter texter.

- Det är tydligt att barnen samarbetar mer kring bilder än kring text, berättar Anna Lundh. Det uppstår en annan kommunikation barnen emellan, de visar bilder för varandra och de söker också bilder åt varandra. Det blir mer av en lekbetonad kreativ aktivitet.

Barnen har på så sätt koll på vad kompisarna forskar om, och de diskuterar också varandras forskning. I arbetet med bilder finns alltså en stor potential, då detta är en lustfylld aktivitet som främjar samarbetsinlärningen, menar Anna Lundh.

Anna Lundh upptäckte en intressant kollision mellan modern teknik och traditionella medier när det gällde barnens egen forskning.

- Trots att barnen lade ner så mycket tid och omsorg på att hitta bilder till sina häften, så användes bilderna till största delen enbart i dekorativt syfte snarare än innehållsmässigt, berättar Anna Lundh.

Anna Lundh påpekar att detta inte behöver vara fel, men det finns en stor potential i bilderna som man inte tar vara på. Vårt samhälle blir alltmer visuellt, och en viktig del av informationskompetenser är just att kunna analysera bilder, att värdera och källkritiskt granska innehållet i bilder. Anna Lundh tror att detta delvis kan ha att göra med en gängse syn på de första skolårens undervisning.

- De första skolåren domineras av textspråket, eftersom barnen behöver lära sig att läsa och skriva. Information är ofta synonymt med text, medan bilder ofta beskrivs i termer av att det är något annat än information. Bilder kommer därför mer att fungera som utfyllnad och dekoration, menar Anna Lundh.

Behövs stöd att ställa frågor

En annan kollision som Anna Lundh såg i sin undersökning är den mellan traditionella undervisningsmetoder och barnens självständiga forskning. Barnen förväntas arbeta självständigt och en grundtanke är att de ska jobba med sina genuina frågor, sådant som intresserar dem. Samtidigt förväntas barnen ställa en viss typ av frågor som sedan ska besvaras på ett visst sätt.

- Jag såg att pedagogerna går in och indirekt styr barnen men samtidigt hävdar att de ska utgå från sina egna frågor och göra som de vill.

En vanlig reaktion på detta kan vara: "Oj, här tar vi död på barnens egna frågor!". Men så behöver man inte tänka, menar Anna Lundh.

- Vi får inte vara rädda för att gå in och störa, men vi behöver synliggöra spelreglerna. Eleverna behöver hjälp med att ställa forskningsbara frågor, utan att man för den skull kväver deras nyfikenhet.

Värdefulla lärdomar av forskningen

Vilken nytta kan då lärare och bibliotekarier ha av Anna Lundhs forskningsresultat? Anna Lundh pekar på flera saker. Hon menar att det är viktigt att lärare funderar över vad de undersökande arbetssätten egentligen går ut på, och att man synliggör stödstrukturer för arbetet, till exempel när det gäller att hjälpa barnen med frågeformuleringar. Det är också viktigt att inse att både lärare och bibliotekarier har ett ansvar i detta.

- Många skolbibliotekarier och barnbibliotekarier på folkbiblioteken tycker att det är lärarens roll att hjälpa barnen att formulera forskningsbara frågor. Men samtidigt möter ju bibliotekarier barn varje dag som behöver hjälp, och de skulle kunna se det som en del av sin professionella roll att hjälpa barnen att utveckla sin förmåga på detta område.

Anna Lundh nämner också användningen av bilder där det finns en stor potential att utveckla barnens informationskompetenser.

- Både lärare och bibliotekarier behöver fundera kring hur man kan arbeta mer med källkritik i förhållande till bilder, hur sökmotorer fungerar och annat som man oftast diskuterar med utgångspunkt i texter.

Trots att Anna Lundh har påvisat flera potentiella utvecklingsområden för skolan vill hon inte teckna en negativ bild av de skolor hon studerat. Hon menar att det tyvärr alltför ofta handlar om eländesbeskrivningar när skolmiljöer granskas, något hon själv ville undvika i sin avhandling.

— Det är viktigt att se vad som händer i vardagen. Det talas ibland om "flumskolan" men jag känner inte alls igen den bilden. Jag ser barn och vuxna som jobbar väldigt hårt och att det sker ett lärande på båda håll, avslutar Anna Lundh.

24 oktober 2011 | Ulf Jämterud

Senast granskad: 2015-12-01