Svårt komma igång med interaktiva skrivtavlor

Det tar tid när interaktiva skrivtavlor ska implementeras i undervisning. Det visar en studie om hur interaktiva skrivtavlor kan användas i naturvetenskapliga ämnen.
- Det resultat som var mest slående var hur trögt implementeringsprocessen gick, säger Bodil Sundberg, som har gjort studien tillsammans med Jörgen Stenlund, båda från Örebro universitet och Maria Spante från Högskolan Väst.

- När vi avslutade studien efter drygt ett och ett halvt år hade de allra flesta lärarna inte kommit igång med att använda tavlorna. Endast en handfull använde dem regelbundet. Så vår ursprungliga idé att följa utvecklingen av pedagogiska idéer kring tavlornas användning i samband med just naturvetenskap blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, det fanns helt enkelt inte så många exempel att analysera.

Utgångspunkten för studien var att söka mer kunskap kring hur interaktiva skrivtavlor används i samband med undervisning av yngre barn, med särskilt fokus på de naturvetenskapliga ämnena. Varför?

Teknikorienterad retorik

- De interaktiva vita tavlorna blir allt vanligare i svenska skolor, och våra studenter kommer antagligen möta dem när de kommer ut som färdiga lärare. Vi använder en interaktiv tavla själva i vår undervisning på lärarutbildningen i Örebro, men tyckte att vi ville ha mer kunskap kring hur de kan användas i samband med undervisning av yngre barn.

- Tanken med projektet var alltså att få en praktiknära kunskap att arbeta utifrån när vi integrerade IKT i våra egna lärarutbildningskurser. Det finns fortfarande mycket lite forskning kring hur tavlorna påverkar arbetet i klassrummen. Retoriken kring dem är ofta teknikorienterad och handlar om vad man kan göra. Undersökningar med didaktiska diskussioner där frågorna hur och varför ställs i relation till tavlornas användning i praktiken är mer sällsynta. Dessutom saknas perspektivet hur själva samspelet mellan teknik och lärare påverkar val av innehåll och upplägg.

Långsam implementering

I forskningsprojektet ville man undersöka tavlornas pedagogiska möjligheter och effekter tillsammans med lärarna.

- Eftersom vi startade upp projektet i ett tidigt skede av själva implementeringsprocessen, började vi med att hålla i ett par workshops som dels handlade om grunderna i att hantera tavlorna rent tekniskt, dels lyfte didaktiska frågor kring det nya verktyget. Senare hade vi uppföljande workshops som byggde på lärarnas egna erfarenheter av pedagogiska tillämpningar utformade för just deras klasser och upplägg.

Men eftersom införandet tog så lång tid blev resultatet ett annat än det förväntade. Finns det några idéer om varför implementeringen gick så långsamt?

Datorstrul gjorde inte så mycket

- En viktig faktor var rent praktiska och/eller tekniska aspekter såsom trög administration och dåligt utvecklad infrastruktur för IT på skolorna, säger Bodil Sundberg och fortsätter:

- Ytterligare en viktig faktor var att flera av lärarna upplevde att de inte hade tid att uppgradera sina IT-kunskaper och/eller utveckla nya lektionsupplägg som passade tavlorna. Många upplevde detta som stressande och uttryckte att de inte ville "stå där framför eleverna och göra bort sig" om tekniken strulade. Samtidigt var det inte ett solklart samband mellan IT-kompetens och i hur hög utsträckning man sen använde tavlorna. Bland de som använde tavlorna ofta fanns både de som kände sig mycket säkra på datorhantering, men också de som kände sig mindre säkra. På samma sätt kunde vi se att av de som inte börjat använd tavlorna fanns både teknikvana och teknikovana lärare. Snarare verkade valet att använda tavlorna baseras på om man upplevde sig åtminstone "ganska säker" och tyckte att det var OK om det kanske inte funkade precis som det var tänkt alla gånger. De som kom igång tidigt med tavlorna, och använde dem mest då studien avslutades, uttryckte alla på ett eller annat sätt att datorstrul som kunde uppkomma inte gjorde så mycket, och till och med kunde användas för att bjuda in eleverna till samarbete.

Interaktivitet tolkades olika

Bodil Sundberg menar att ett annat tydligt resultat var att begreppet interaktivitet tolkades olika bland lärarna. Det handlade om både teknisk interaktion med tavlan, och pedagogisk interaktion i form av ett dialogiskt klimat mellan lärare och elever.

- Vi kunde se att de flesta lärarna uttryckte en önskan att använda tavlorna till att arbeta interaktivt med eleverna, det vill säga att både lärare och elever är aktiva och att det finns en tvåvägskommunikation i klassrummet, det vi kan kalla pedagogisk aktivitet. I många fall då tavlorna användes eller diskuterades låg emellertid fokus snarare på interaktivitet med tavlan, det vill säga att använda tekniska funktioner på tavlan, det vi kan kalla teknisk interaktivitet.

Interaktivitet är ett tungt argument i försäljningen av tavlorna, menar Bodil Sundberg.

- Vår studie visar att tavlorna visserligen erbjuder teknisk interaktivitet men att det inte automatiskt ger pedagogisk interaktivitet i klassrummet. Möjligtvis reflekterar det här resultatet en tidig fas i implementeringsprocessen, och att den didaktiska frågan varför kommer in först senare i processen.

Eftersatta it-kunskaper gör det svårt

Resultaten skickar ett tydligt budskap till framför allt rektorer och andra beslutsfattare inom skolsektorn säger Bodil Sundberg. Tavlorna har troligtvis potential att ge nya pedagogiska ingångar, men frågan är vad man uppnår om man bara köper in dem och hänger upp dem i klassrummen.

- Våra resultat pekar på att implementeringsprocessen också bör innehålla långsiktigt stöd till lärarna både i form av tid och teknisk support. Det tar tid att integrera dem i undervisningen. Det behövs också diskussioner kring vad det är man vill uppnå med tavlorna. Varför köper man in dem, och hur uppnår man detta med hjälp av tavlorna?

De interaktiva tavlorna dras med samma problem som all annan implementering av IKT i skolan. Dålig infrastruktur och eftersatta it-kunskaper på skolorna gör det svårt för lärarna att komma igång. Bodil Sundberg poängterar att lärarna behöver tid för att utveckla nya lektionsunderlag samt pröva nya pedagogiska tankar.

- Men, också en viss villighet från lärarnas sida att prova något nytt och riskera lite trassel inför eleverna krävs. Risken finns annars att dyr utrustning köps in och sedan bara används av ett fåtal av lärarna på skolan.

Pedagogiska diskussioner kan utvecklas i ett senare skede

Hur tänker ni fortsätta ert arbete?

- På två sätt: vi vill fortsätta följa hur de didaktiska frågorna hanteras och utvecklas i projektets skolor. Andra studier har också visat att processen kan vara långsam, och att nya pedagogiska diskussioner kan utvecklas i ett senare skede. Vi är också fortfarande intresserade av hur tavlorna kan användas inom naturvetenskaplig undervisning för yngre barn, och söker nu skolor där man kommit förbi implementeringsfasen för att göra studier där.

Artikelns titel är: Disparity in practice: Diverse strategies among teachers implementing Interactive Whiteboards into teaching practice in two Swedish primary Schools. Studien är under publicering och finns ännu inte tillgänglig publikt.

Text: Marie Leijon
Marie.leijon@mah.se
 

Senast granskad: 2011-05-04