Källkritik i teorin, men inte i praktiken

Gymnasieelever kan förhålla sig kritiskt och värdera trovärdigheten hos olika typer av källor, men det händer att de ändå använder just sådana källor som de själva har underkänt. Det visar historieläraren Cathrin Backman Löfgren i sin licentiatavhandling som lades fram vid Lunds universitet under vintern 2012.

Cathrin Backman Löfgren Cathrin Backman Löfgren

Cathrin Backman Löfgren är lärare i historia och svenska och har jobbat på Dragonskolan i Umeå sedan 1997. Umeå kommun var tidigt ute när det gällde att satsa på en-till-en-projekt och sedan 2007 har elever i alla kommunala gymnasieskolor egen dator.

- Kommunen har sedan flera år tillbaka en gemensam lärplattform och redan från början inrättades ett centralt så kallat "learning lab" för support och man anställde också it-pedagoger ute på skolorna, berättar Cathrin Backman Löfgren. Jag var it-pedagog på min skola som en del av min tjänst.

Sedan några år tillbaka forskar Cathrin Backman Löfgren inom ramen för Lärarlyftet med inriktning mot historia, digitalt lärande och källkritik och kommer att lägga fram sin licentiatavhandling under vintern 2012. Avhandlingen har titeln: "Att digitalisera det förflutna. En studie av gymnasieelevers historiska tänkande".

Att digitalisera det förflutna : en studie av gymnasieelevers historiska tänkande

Första försök med primärkällor

Cathrin Backman Löfgrens inledande forskningsprojekt handlade om hur elever arbetar med digitala källor. Två klasser och deras lärare ville delta i projektet.

- Jag ville kombinera mina intressen för historia och digital teknik och bestämde mig för att titta närmare på digitalt lärande i historieundervisningen, berättar Cathrin Backman Löfgren. Jag ville undersöka hur elevernas historiska tänkande och meningsskapande tar sig uttryck i digitala lärmiljöer.

Pilotstudien gick ut på att låta elever använda historiska källor i SVAR:s digitaliserade arkiv för att genomföra en historisk undersökning.

Huvudtanken var att eleverna i första hand skulle använda de digitala primärkällorna i arkivet och bara använda internet för att hitta kompletterande fakta. De skulle sedan sammanställa fakta och publicera en egen wiki, och därefter skulle de gruppvis göra digitala berättelser i gratisprogrammet PhotoStory.

Även om det fanns stort fokus på att arbeta med digitala källor var det i första hand det historiska tänkandet som stod i centrum för projektet, i synnerhet det källkritiska förhållningssättet.

- I en digital lärmiljö är källkritik A och O, inte minst för att elever ska få verktyg att värdera och bedöma olika dokuments validitet, menar Cathrin Backman Löfgren. När elever arbetar med primärkällor där materialet ska tolkas blir den källkritiska metoden ett naturligt verktyg.

Men trots att projektet var noga förberett och uppgifterna var tillrättalagda för att passa gymnasieeleverna så föll projektet inte ut så som det var tänkt.

- Vi hade medvetet valt ut enkla källor som det skulle vara lätt att söka uppgifter i, berättar Cathrin Backman Löfgren. Men eleverna klarade inte av att söka i de digitala arkiven utan tyckte att det var lättare att googla. När de skrev sina faktatexter blandade de ihop innehållet i primärkällorna med googlade källor, vilket gjorde att hela min empiri föll.

Cathrin Backman Löfgren kunde således inte använda projektets resultat. Hon fann dock en lärarkollega som var villig att delta i ett nytt projekt. Kollegan, som också var it-pedagog, hade blivit inspirerad av digitala arkiv i Storbritannien och USA med skolanpassade primärkällor och ville gärna försöka använda sådana källor i sina egna klasser.

Nytt försök med skolanpassat material

Under projektet fick 90 elever jobba med några olika svenska, norska och engelska lärmiljöer där man har gjort skolanpassade primärkällor tillgängliga digitalt. En grupp elever arbetade med engelska källor om slaveriet, en annan använde material från norska Kildenett om andra världskriget och ytterligare en grupp sökte via Landsarkivet i Östersunds digitala lärmiljö efter brev, foton och dokument från andra världskriget. I anslutning till materialet fanns också frågeställningar och arbetsuppgifter anpassade för skolelever. Att materialet var skolanpassat verkade ha stor betydelse för resultatet.

- Det här projektet fungerade jättebra, berättar Cathrin Backman Löfgren. Eleverna jobbade med primärkällorna istället för att bara sitta och googla.

Därefter skulle eleverna göra en PhotoStory på temat "Spår av mig själv", där de skulle utgå från sin egen livshistoria och sätta in den i ett större historiskt sammanhang. De använde olika källor såsom digitalt källmaterial, foton, dokument, brev och tidskrifter.

- Eleverna skötte även denna del av projektet utmärkt, säger Cathrin Backman Löfgren. De förstod vad de skulle göra och hade helt enkelt inte tid att googla eller vara inne på Facebook.

Svårt att praktisera källkritiska kunskaper

I projektet ingick att eleverna skulle göra en källkritisk analys utifrån de källor man använt. Eleverna fick också svara på en enkät om källkritik, och Cathrin Backman Löfgren har sedan granskat elevernas källkritiska reflektioner. Både genom enkäten och i elevernas källkritiska analyser framgick det tydligt att eleverna behärskar de källkritiska principerna, åtminstone i teorin. För samtidigt som elevernas analyser visar att de vet precis hur de ska tänka och göra, så gör de inte alltid så i praktiken.

Cathrin Backman Löfgren berättar om en elev som använde webbartiklar från en affärstidning i sin undersökning. I sin rapport förhåller han sig mycket kritisk till sina källor och skriver: "De här källorna är subjektiva sekundära berättande källor. Författaren återberättar fakta och har även lagt in sin egen åsikt. Man bör vara mycket kritisk till de här källorna och jämföra informationen med andra källor. Författaren kan ha vinklat uppgifterna för att förmedla ett visst budskap."

- Trots att eleven kan diskutera sina källor och komma fram till att de inte är trovärdiga så använder han just dessa källor i skolarbetet, konstaterar Cathrin Backman Löfgren.

Cathrin Backman Löfgren nämner flera andra fall då elever visar ett liknande förhållningssätt till källkritiken. En elev hade exempelvis angett att han har intervjuat sina föräldrar och använt sig av Wikipedia för att undersöka grundfakta. Han skrev: ”totalt sett man kan säga att jag använt mig av en väldigt ’smal’ faktabas, något som aldrig är positivt”.

- Den slutsats man kan dra av projektet är att även om eleverna vet vad källkritik innebär så betyder det inte att de nödvändigtvis kan göra källkritiska överväganden i praktiken, konstaterar Cathrin Backman Löfgren.

Vägen vidare

De resultat Cathrin Backman Löfgren presenterar skulle kunna få lärare att misströsta, men själv ser hon snarare detta som en stor utmaning. Och hon har själv flera idéer om hur vi kan arbeta för att utveckla elevernas tillämpning av källkritikens principer.

- För att nå framgång är det viktigt att pedagogen börjar i det lilla och låter teman och projekt växa till mer avancerade uppgifter, menar Cathrin Backman Löfgren. Utifrån frågorna till källtexterna kan läraren lyfta diskussioner om kopplingar mellan vår tid och det förflutna.

Enligt Cathrin Backman Löfgren är det också viktigt att lärare hjälper eleverna att ställa relevanta frågor till sitt material för att kunna värdera det, istället för att bara servera entydiga "fyller-i-svar" som är lätta att hitta i texterna. Frågor där eleverna måste resonera och fundera och frågor som berör eleverna och öppnar upp för mer utvecklade svar. En annan viktig del av den källkritiska träningen är att också kunna välja bort källor.

- Om elever inte bara ska ha källkritisk kunskap teoretiskt utan också kunna tillämpa den praktiskt - det vill säga att välja att inte använda sig av källkritiskt ohållbara källor - måste vi som lärare också lära elever att välja bort källor. Då är ett avgränsat källmaterial bättre att utgå ifrån istället för fritt sökande, avslutar Cathrin Backman Löfgren.

2012-01-18 | Ulf Jämterud

Senast granskad: 2015-12-01