It i skolan kräver kritisk analys

Det har varit resurskrävande att få in it i klassrummet. Men den satsningen bleknar vid jämförelsen med vad som krävs för att säkra ett effektivt användande av it och det finns få oberoende utvärderingar som jämför utbildningsmiljöer med respektive utan it.

Med it och digitala medier följer hopp om ett förbättrat lärande. Men varför tar det längre tid för skolor att förändra undervisningen än det tog att införa it? Kan det ha att göra med en fortsatt svårfångad evidens som visar att it bidrar till förbättrade läranderesultat? Kan det ha att göra med en debatt om digitala medier som stöd till olika ämnen eller som ett sätt att förändra pedagogiken? Frågorna ställs av Sonia Livingstone, professor med stort forskningsintresse för barn, digitala medier, mediekompetens och lärande i en artikel med fokus på it-utveckling i framförallt brittiska skolor.

Att förändra skolor är en långtgående och utmanande process, skriver Livingstone och påpekar att investeringar i hårdvara ännu inte har visat en märkbar fördel i undervisningspraktiker och i läranderesultat.

Kritisk analys behövs

Det finns därför behov för kritisk analys av alla påståenden om att it förändrar utbildning. Även om lärare, elever och föräldrar tror att digitala medier bidrar till att förbättra skolresultaten finns det få oberoende utvärderingar som jämför utbildningsmiljöer med respektive utan it. De som existerar är ganska dubbeltydiga i sina slutsatser, menar Sonia Livingstone.

Att jämföra klassrumsverksamhet med eller utan it är också problematiskt om man behandlar andra aspekter som till exempel elevers attityder, lärares fortbildning och så vidare som konstanta. It för med sig och formas av förväntningar vad gäller lärande bland lärare, elever och samhället i stort.

Det finns positiva resultat

Livingstone menar även att det är svårt att förklara varför forskningen visar att bara vissa läranderesultat förbättras för vissa elever som använder digitala medier i vissa ämnen Det kan exempelvis handla om läsande, skrivande, matematik och naturvetenskap. Kritiker menar att det inte är tillräckligt – lärande och digitala medier borde istället handla om förändrade lärandeprocesser med nyckelord som upptäckande, kreativititet, samarbetslärande och motivation.

Livingstone skriver att det vore överdrivet pessimistiskt att påstå att digitala medier inte har några fördelar för lärande, för det finns positiva resultat, särskilt när det gäller barns ökade motivation att lära. Det är dock problematiskt att forskningslitteratur ofta blandar ihop en rad olika medieformer under samlingsnamnet it. Det blir därför svårt att särskilja vilka aspekter av den teknikmedierade lärprocessen som är effektiv i vilka situationer. Det finns även en brist på longitudinella studier som undersöker it och lärande under lång tid, menar Livingstone.

Ställer krav på föräldrarna

En annan aspekt som påverkar undervisning och it handlar, enligt Livingstone, om att det även ställs krav på hemmet. Visioner som pekar mot gränslöst lärande – överallt och alltid – är beroende av individuella beslut från föräldrar om att exempelvis ge barnen tillgång till internet hemma. I den tidiga it-utvecklingen var det den fria tidens experimentella, lekfulla och entusiastiska it-användning som stod som modell för skolan och utmanade lärare att bygga vidare på det informella lärandet.

I dag ser Livingstone att inte alla barn har tillgång till it i hemmet. Detta hindrar förverkligande av visioner om det gränsöverskridande nätverket som kopplar samman hemmet med skolan och samhället. Även om föräldrar investerar i digitala medier för att deras barn ska hänga med, så kämpar många med praktiska svårigheter och är ofta i avsaknad av finansiella, sociala eller tekniska resurser.

Digitala medel – verktyg eller möjligheter

Det finns dessutom en polarisering i en pedagogisk debatt relaterad till it och lärande. Är de digitala medierna enkla verktyg för lärande som eleverna ska lära sig behärska och som går att utvärdera med tanke på läranderesultat? Eller bär de digitala medierna möjligheter för ett förändrat lärande som får konsekvenser för undervisning, relationer och kunskapssyn?

Livingstone spetsar till sin fråga: Kan vi förvänta oss att it ska stödja existerande undervisningsalternativ och värderas genom standardiserad bedömning? Eller ska vi hoppas att it erbjuder alternativ för samarbetslärande och kreativa kunskapsformer? Hon svarar: Det vore önskvärt att säga både och. Men polariseringen pressar lärare och elever i motsatta riktningar så att få alternativen att gifta sig är i nuläget osannolikt, menar Livingstone.

Sonia Livingstones artikel: ”Critical reflections on the benefits of ICT in education” är publicerad i tidskriften ”Oxford Review of  Education” som ägnar ett specialnummer åt digitala medier och ungas liv. Länk till tidskriften Endast abstrakt är fritt tillgängliga.

Text: Marie Leijon
marie.leijon@mah.se

Några av de studier som Livingstone refererar till i texten – där ett par är longitudinella:

Dynarski, M., Agodini, R., Heaviside, S., Novak, T., Carey, N., Campuzano, L. et al. (2007) Effectiveness of reading and mathematics software products: findings from the first student cohort (USDepartment of Education, Institute of Education Sciences).

IT bidrar till förbättrade läranderesultat vad gäller läsning

Resultat förbättras när it används i vissa ämnen, det gäller särskilt anpassade program eller spel för att stödja visa delar i ämnen som matematik eller historia: Lei, J. & Zhao, Y. (2007) Technology uses and student achievement: a longitudinal study, Computers & Education, 49, 284–296.

Hur it kan bidra till elevers lärande är beroende av vilken typ av resurs det handlar om och i vilket ämne: Cox, M.J. & Marshall, G. (2007) Effects of ICT: do we know what we should know? Education and
Information Technologies, 12(2), 59–70.  IT bidrar till förbättrade läranderesultat vad gäller läsning

Litteraturöversikt som visar att it har positiv påverkan på lärande i de yngre åren, särskilt i språkundervisningen men inte matematik. Det finns ett positivt samband när det gäller äldre elever, resultat i matematik och tid ägnat åt it. Tillgång till bredband i klassrummet visar ett signifikant samband med 16-åringars matematikresultat. På samma sätt kopplas användande av interaktiva skrivtavlor samman med elevers resultat i engelska: Balanskat, A., Blamire, R. & Kefala, S. (2006) The ICT impact report: a review of studies of ICT
impact on schools in Europe
(Brussels, European Schoolnet).  Positiv påverkan i de yngre åren

Goodman, A. & Gregg, P. (2010) (eds) Poorer children’s educational attainment: how important are attitudes and behaviour? (York, Joseph Rowntree Foundation).  Attityder och beteenden

Forskning som visar att it bidrar till förändrad pedagogik är ofta småskalig och handlar mest om spridda fallstudier: LeBaron, J. & McDonough, E. (2009) Research report for GeSCI Meta-review of ICT in education: phase two. Småskaligt och spridda studier

Livingstone efterlyser mer longitudinell forskning i sin artikel. Ett exempel är studien av en-till-en-satsningen i Maine, USA där viss evidens finns för elevers förbättrade resultat i skrivande, matematik och naturvetenskap. Studien även att satsningen har påverkat elevernas samarbete och motivation. En-till-en-satsning i Maine

Nyfiken på att läsa mer av sonia Livingstone? Mer av Sonia Livingstone

Senast granskad: 2016-02-03