Ulla Runesson i biblioteket

Lärandets innehåll i fokus

15 oktober 2008

- Vi måste börja sätta lärandets innehåll i fokus, säger Ulla Runesson, forskare och lärarutbildare vid Göteborgs universitet. Vad vill vi att eleverna ska lära sig och hur behandlar vi som lärare innehållet så att eleverna får en möjlighet att lära sig det vi tänkt?

- De senaste åren har skolutveckling till stor del handlat om organisation, säger Ulla Runesson. Nu är det dags att fokusera på lärandets innehåll. Vad ska vi som lärare göra med innehållet? Den frågan har man inte ställt sig.

Ulla Runesson började intressera sig för lärandets innehåll i samband med sitt avhandlingsarbete i början av 1990-talet. Hon hade arbetat som matematiklärare och lärarfortbildare i ett antal år och när hon lyssnade på hur matematiklärare pratade om sin undervisning sa alla i princip samma sak. Alla sa att undervisningen måste vara konkret, eleverna skulle få möjlighet att laborera och så vidare. Men när Ulla Runesson sedan undervisningssituationer såg hon att trots att lärarna talade om sin undervisning på samma sätt så skiljde det sig åt i klassrummet.

- Det första man tänker är att skillnaderna beror på att lärarna har olika personligheter. Men när jag studerade närmare vad som skedde när fem lärare undervisade om samma sak, visade det sig att eleverna helt enkelt fick olika möjligheter att lära sig innehållet beroende på hur läraren valde att presentera innehållet.

Learning studies

Ulla Runessons forskningsintresse är lärandets innehåll och då framför allt genom de så kallade learning studies. I en learning studie är det lärandets innehåll som står i centrum och framför allt det som kallas kritiska aspekter, det vill säga de avgörande aspekter i undervisningens innehåll som har betydelse för elevernas förståelse och lärande. Det kan till exempel vara förståelsen av att bråk är relativa.

I en learning studie samverkar ett antal lärare som undervisar i samma ämne för att utveckla en undervisningssituation med ett avgränsat innehåll. De planerar gemensamt en undervisningssituation som videofilmas. Med tester av elevernas förståelse både före och efter lektionen som grund analyserar de sedan tillsammans filmen och utformar en förbättrad version av samma undervisningsförlopp som en ny lärare genomför med en annan elevgrupp.

När Ulla Runesson i början av 1990-talet ville filma lektioner i samband med sin avhandling möttes hon av kalla handen. Det var ingen av de tillfrågade lärarna som kunde tänka sig att släpa in en videokamera i klassrummet, möjligen en diskret ljudinspelare.

I dag är situationen annorlunda. Den digitala tekniken har gjort sitt intåg både i privatlivet och i skolans värld. Att en digital videokamera registrerar det som händer i klassrummet brukar inte bekymra varken elever eller lärare.

- I och med att jag ser flera lärare som undervisar om samma sak och man har planerat det tillsammans är så är det frågan ”Hur blev det”, inte ”vad gör hon”, som är den intressanta när man tittar på videoinspelningarna. Samtidigt är det en viktig lärdom att betrakta sig själv i undervisningssituation, se vad man gör och hur man svarar. Det får man aldrig syn på ensam. säger Ulla Runesson.

En lektion kan göra skillnad

- Du kan som lärare inte upptäcka vad du gör och tar för givet innan du får se ett alternativ. Forskningen visar att en enda lektion kan göra skillnad, både till det bättre och till det sämre när det gäller elevernas förståelse.

Tillsammans med en kollega genomförde Ulla Runesson en studie i Honkong där två lärare fick undervisa om samma sak. Eleverna intervjuades direkt efter en enda lektion och så gick forskarna igenom det eleverna sagt och tittade på inspelningarna för att se vilka möjligheter eleverna hade haft att lära sig det som var avsikten.

- Vi kunde se att olika sätt att behandla innehållet hade konsekvenser för vilka möjligheter eleverna gavs att lära sig. Och vi kunde också se att det gör skillnad på en lektion.

Kollektiv kunskap och variation

Variationsteori är en grundbult i en learning study.

- För att veta hur någonting är, måste du också veta hur det inte är, påpekar Ulla Runesson.

Ett exempel är de C-uppsatser som lärarstudenterna ska skriva i slutet av sin utbildning. Många är nervösa inför uppsatsskrivandet, samtidigt som de inte riktigt vet vad det innebär att skriva en vetenskaplig uppsats.

- Det räcker inte med att tala om för dem hur den ska vara. Vad kännetecknar en bra C-uppsats? Vad är en mindre bra C-uppsats? För att kunna veta det skulle studenterna till exempel få läsa igenom tre olika C-uppsatser av varierad standard och sedan diskutera dem under handledning. Då skulle de själva upptäcka vad som kännetecknar en bra C-uppsats.

När lärare deltar i en learning study utvecklar de kunskap tillsammans. Det blir en kollektiv kunskap.

- Kunskapen om hur man undervisar blir inte personligt buren i en learning study, utan vi gör den synlig. Den är kollektivt utvecklad. Det är det viktiga. Så när lärarna har slutat sitt projekt så vet de att så här ska man undervisa om bråk, eller om negativa tal – för det gav bäst resultat. Sedan kan de fortsätta att utveckla det i nya situationer.

Text och bild: Carina Näslundh

Senast granskad: 2010-10-20