Läsa på internet kräver speciella förmågor

Det krävs speciella förmågor för att läsa texter på internet, visar Maria Rasmusson i avhandlingen ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”. Det verkar också som pojkar är bättre på det som är unikt i den digitala läsningen – som att navigera i en struktur och tolka symboler och bilder. Flickorna är fortfarande bättre på en övergripande läsförmåga.

– Läsförståelse av digitala texter har unika aspekter jämfört med läsförståelse av traditionella texter. Det handlar om multimodal läsförmåga, som till exempel att förstå symboler, tecken och kunna hantera kombinationer av text; en förmåga att navigera för att kunna hitta information; att kunna hantera och tolka information källkritiskt samt mer generella IT-förmågor som att hantera datorn, veta hur en webbläsare fungerar, men även om traditionell läsförmåga som att skriva, stava och förstå pappersbaserade texter, säger Maria Rasmusson.

Digital läsning i relation till annat

Syftet med Maria Rasmussons studie var att dels undersöka och beskriva läsförståelse av digitala texter i sig, i relation till läsförståelse av traditionella texter och dels göra det utifrån bland annat könsskillnader, datorspelande och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hur fick hon idén till studien?

– Som universitetslärare på lärarutbildningen har jag delvis arbetat med hur digitala redskap kan användas i undervisningen. Dessutom fick jag ett intresse och erfarenhet av läs- och skrivområdet när jag fick möjlighet att arbeta i ett projekt som utmynnade i webbplatsen "Läsa & skriva" tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Dessa två intressen kunde jag knyta ihop på ett fint sätt i ämnesvalet digital läsning.

– Min forskning handlar om läsförståelse av framför allt digitala texter, exempelvis texter på
internet. Eftersom det inte fanns mycket forskning på området när jag började så valde jag att ha en explorativ ansats och undersökte det digitala läsandet ur några olika aspekter.

Mer datorspelande blev en fördel

Maria Rasmussons fyra delstudier i avhandlingen visar på den komplexitet som finns i läsförståelse av digitala texter. I en av studierna använde hon data från det digitala lästestet i PISA år 2009 och kunde med statistisk metod ta fram en faktor som visade att det fanns unika aspekter i det digitala läsandet som till exempel en god visuell spatial förmåga som underlättar navigerandet i den digitala textens struktur eller förmågan att läsa bilder och symboler:

– Det var intressant att se att pojkarna lyckades bättre på just dessa unika aspekter av det digitala läsandet, när den övergripande läsförmågan hade räknats bort. Dessutom kunde pojkarnas fördel i den här faktorn helt förklaras av att de spelade mer datorspel än flickorna.

– Min tolkning är därför att det kan vara erfarenheter eller förmågor från datorspelandet som gjort att pojkarna klarade dessa unika aspekter bättre.

Förmågan att navigera är viktig

I en annan delstudie genomförde Maria Rasmusson videoobservationer av elever som läste på internet:

– När jag analyserade materialet så framgick att vissa förmågor var viktiga vid det digitala läsandet. Framför allt var läsförståelsen av traditionell text viktig, men det handlade också om förmågan att navigera. Eleverna behövde även ha ett kritiskt förhållningssätt till innehållet i de sökresultat och de webbsidor de kom in på. Källkritik var med andra ord viktigt.

– Förmågan att kunna skapa mening av multimodala texter blev också synlig. Läsaren måste kunna tolka bilder, symboler, ord och andra modaliteter för att kunna sammanföra information från alla dessa olika delar och dra slutsatser och skapa förståelse.

Skärmläsning kräver fler resurser

I avhandlingen utforskar Maria Rasmusson även andra aspekter av digital läsning. Hon gjorde bland annat en jämförelse av läsförståelse när elever fick samma texter på papper och på skärm. Det visade sig att eleverna klarade dessa traditionella texter något bättre på papper.

Maria Rasmusson menar att en möjlig förklaring kan vara skärmläsning kräver fler resurser av läsaren, som att hantera datorn och skrolla upp och ner, resurser som skulle behövas för att förstå den text som läses. En annan fördel är processen att hantera ett papper och till exempel vända blad som ger läsaren taktila ledtrådar som hjälper i läsprocessen. Här är Maria Rasmussons resultat i linje med tidigare forskning som gjorts bland annat av Anne Mangen med flera (2013).
– I den tredje studien valde jag att undersöka hur socioekonomisk bakgrund påverkade elevernas prestation på läsförståelsetesten i PISA och kom fram till att den inte påverkar de unika delarna av den digitala läsförståelsen men däremot den övergripande läsförståelsen i viss utsträckning.

Behöver öva på strategier för digital läsning

Maria Rasmusson menar att resultatet visar hur viktigt det är att alla elever får möjlighet att utveckla sin läsförståelse av traditionella texter, men att eleverna även behöver få öva på de strategier och förmågor som behövs för att förstå digitala texter.

Maria Rasmusson tipsar även om annan forskning inom området:

– Jag tycker att det börjar komma en del forskning som är spännande inom det här området. Till exempel visar Åberg-Bengtsson m fl (2014) att förståelse av illustrationer, varken i traditionella eller digitala sammanhang, inte alltid är självförklarande. Också Wennås Brante (2014) har poängterat vikten av undervisning i bildförståelsestrategier eftersom vi i samhället möts av ett stort antal multimodala texter.

– En annan aspekt som vi behöver hålla ögonen på i Sverige är de likvärdighetsproblem i digital läsning som noterats i USA i en nyligen publicerad studie har Leu m fl (2014). Deras resultat visade att digital läsförståelse skiljde sig mellan två städer med olika ekonomiska förutsättningar. Eleverna i den rikare staden hade större tillgång till internet i hemmet och använde oftare datorer i skolan, vilket antogs vara en del av förklaringen till skillnaden i digital läsförmåga.

Text: Marie Leijon
marie.leijon@mah.se

Länk till Maria Rasmussons avhandling:  Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat


Övriga referenser:

Leu, D. J., Forzani, E., Rhoads, C., Maykel, C., Kennedy, C., & Timbrell, N. (2014). The New Literacies of Online Research and Comprehension: Rethinking the Reading Achievement Gap. Reading Research Quarterly, p. 1-23.  The New Literacies of Online Research and Comprehension

Mangen, A., Walgermo, B. R., & Brønnick, K. (2013). Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International Journal of Educational Research, 58, 61-68. Reading linear texts on paper versus computer screen
Wennås Brante, E. (2014). Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild? (Doktorsavhandling). (Göteborg Studies in Educational Sciences, 354). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.  Möte med multimodalt material

Åberg-Bengtsson, L., Beach, D., Bergnell Karlsson, A., Ljung Djärf, A., Ottosson, T., Karlsson, K.G., Norberg, M., Westman. A.-K., & von Zeipel, H. (2014). "När Agnes fick va solen så fattade man ju precis": Om illustrationer i undervisning av yngre elever. I Resultatdialog 2014 (s. 246-254). Stockholm: Vetenskapsrådet.  Från Resultatdialogen 2014

Senast granskad: 2016-02-04