Magnus Persson

Vässa argumenten för litteraturläsning

Elever läser och skriver som aldrig förr - men inte nödvändigtvis böcker eller litteratur. Forskaren Magnus Persson menar att skolor och universitet behöver fundera över varför elever ska läsa litteratur.

Läsningens och litteraturens ställning har förändrats i och med de digitala mediernas intåg. Många elever och lärare - till och med forskare - ifrågasätter litteraturläsningens värde idag. Därför skrev Magnus Persson, som är fil. dr. i litteraturvetenskap och lektor vid Malmö Högskola, boken "Varför läsa litteratur?". Han vill att vi ska fundera på varför litteraturen bör spela en viktig roll i undervisningen.

- Skolan måste vässa argumenten för varför man bör läsa litteratur, menar Magnus Persson. Skolan måste också förhålla sig till samhällsförändringar, inte minst för att vi lever i en kultur där litteraturen är lite utträngd. Den har intensiv konkurrens från andra massmedier som tv, film datorspel och Internet.

Magnus Persson menar att mycket av dagens litteraturundervisning släpar fortfarande på ett nationalistiskt arv. Under 1800-talet pratade man om ett språk, ett folk och en litteratur. Skönlitteraturen skulle hjälpa till att skapa goda svenska medborgare. Samma syn genomsyrar fortfarande dagens kursplaner trots att vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle.

- Vi måste göra upp med det nationalistiska arvet, menar Magnus Persson. Vi måste dra in andra kulturer och ha ett mycket bredare litteratururval. Vi måste luckra upp kanon. Den kan användas på många nya sätt.

Det finns en seglivad föreställning både i skolan och i den högre utbildningen att man blir god av att läsa litteratur. Den representerar ju vårt kulturarv. Ett vanligt argument varför man ska läsa litteratur är att man utvecklar sin empatiska förmåga. Men det finns inga sådana garantier. En läsare kan ha en fantastisk förmåga att leva sig in i romanfigurernas svårigheter men samtidigt vara fullständigt okänsliga för verkliga människors lidande.

- De nazistiska bödlarna kopplade av med att läsa poeten Rilke när de kom hem efter arbetsdagen, berättar Magnus Persson. Man blir inte en bättre människa av att läsa litteratur. Men om man läser mycket och olika slags litteratur blir man en bättre läsare.

I dag är det självklart att elever ska förhålla sig kritiska till medier som till exempel Internet och filmer. Det står till och med i kursplanerna. Men det står inget om att elever ska vara kritiska när de läser litteratur. Magnus Persson tycker att lärare och elever bör vara kritiska även till litteratur annars gör de den en stor otjänst.

- Man ska inte bara välja böcker som predikar det goda och demokrati, hävdar Magnus Persson. Det är viktigt att också ta in litteratur som är provokativ, skakar om oss och utmanar våra värderingar. Den kan rent av få oss att må lite dåligt. Annars kan samtalen bli menlösa.

I dag är det inte bara böcker som definieras som litteratur. Från och med år 2000 ska skolor ha tillämpat det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen. I kursplanerna står det att termen innefattar, förutom skrivna och talade texter, bilder, avlyssning, film, video och annat.

- Det finns forskning som visar att det vidgade textbegreppet inte har slagit igenom i någon större utsträckning i varken undervisningen eller i läromedel, säger Magnus Persson. Det händer att man tar in lite film i undervisningen men då är det ofta som någon slags illustration till litteraturen.

God läsförmåga är helt grundläggande för lyckade studier. Men alltför många pojkar läser dåligt. En av skolans kärnuppgifter är att få alla elever, även pojkar, att kunna och inte minst vilja läsa, skriver Mats Björnsson i sin rapport "Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv" (2005). Det här är pedagoger medvetna om och många funderar på hur de kan få pojkar att läsa.

- Hade jag haft svaret på det skulle vi kanske inte varit här, konstaterar Magnus Persson. Men jag tror att skolan måste bli mer nyfiken på i vilka textvärldar unga killar rör sig i. För det är ju inte så att de inte läser och skriver alls. Det är bara så att den tryckta boken inte är deras favoritmedium. I själva verket har unga människor kanske aldrig skrivit så mycket som de gör idag genom sms, chat och annat. I stället för att reflexmässigt se det nya sättet att kommunicera som något slags förfall borde lärare kika lite på det.

- Litteraturen kan lära oss att pröva det oprövade och tänka det ännu inte tänkta - kanske till och med det otänkbara, säger Magnus Persson. Litteraturforskaren Roland Barthes har formulerat ett av de bästa svaren på varför man ska läsa. Han skriver att "litteraturen rymmer allt vetande men den är organiserad som fest". Låt barn och unga bli delaktiga i den här festen!

Text: Seija Eriksson<br />Bild: Annika Mellberg

Senast granskad: 2010-10-20