Mediekompetens ett begrepp i förändring

Vilka konsekvenser får våra definitioner och tolkningar för lärande? Digital kompetens, mediekompetens och informationskompetens - vad står de olika begreppen för? Ska vi kanske skriva kompetenser? Och hur fungerar det att översätta literacy med kompetens?

Den danska medieprofessorn Kirsten Drotner skriver om media literacy, (mediekompetens) som ett begrepp i förändring. Hon frågar varför ett samhälle behöver mediekompetens.  Hittills har svaren handlat om att definiera mediekompetens i relation till demokratiska aspekter, medborgarskap och kritisk förståelse av jaget och samhället.

En nutida och framtida ingång kan vara att fundera på de fundamentala sätt som samhällen är beroende av produktion, av att skapa och spara nya former av kunskap. Mycket av denna produktion handlar om teckenskapande (nummer, bilder, ljud, text) meningsproduktion och en ökande del sker genom digitala medier. Alltså kan mediekompetens enligt Drotner definieras som den individuella och kollektiva kapaciteten att hantera medierade tecken för att kunna agera i ett samhälle på flera olika sätt. Det kan handla om medborgarskap, om konsumtion och om att fungera på arbetsmarknaden.

Digitalisering och globalisering kräver en mer inkluderande definition av mediekompetens med mer sociokulturellt fokus eftersom gränser mellan våra olika mediepraktiker hemma, på arbetet och i skolan allt mer suddas ut, menar Drotner.

Kirsten Drotners text finns med i en artikelsamling från den internationella konferensen COST Action ‘Transforming Audiences, Transforming Societies’ med titeln: Media literacy: Ambitions, policies and measures. Samlingen är publicerad i september 2011. Länk till artikeln

Skolbiblioteket en plats för kritisk mediekonsumtion

Även tidskriften Action in Teacher Education väljer att använda mediekompetens som begrepp när de ägnar ett specialnummer åt området. I artikeln: ”After the Media Literacy Course: Three Early Childhood Teachers Look Back” resonerar en grupp forskare och lärare tillsammans om vad en utbildning i mediekompetens kan få för konsekvenser i klassrummen. Deltagarnas berättelser visar hur erfarenheter från utbildningen påverkat både syn på lärande och medvetenhet om hur medier påverkar våra liv. En vidgad syn på vad mediekompetens kan vara har öppnat för nya möjligheter att inkludera elever som kanske annars har svårt att finna relevans i sina skolerfarenheter. Resultatet pekar på ett behov för omfattande utbildning i kritisk mediekompetens för både lärare och studenter.

En annan artikel i specialnumret handlar om vilken roll skolbiblioteket spela i skapandet av mediekompetens? Kanske är det dags att föra samman begreppen mediekompetens och informationskompetens samt utöka samarbetet mellan bibliotekarier och lärare? Det skriver Angel Kymes i ”Media Literacy and Information Literacy: A Need for Collaboration and Communication.” Författaren menar att det finns en hel del gemensamt i de två begreppen, exempelvis intresset för medier och multimodala texter som källor för studier, information, produktion och konsumtion. Inom båda begreppen ryms även kritiska och etiska förhållningssätt till mediers erbjudanden. När dagens skola i så hög grad påverkas av prov och bedömning kan skolbiblioteket kanske vara den plats för kritisk mediekonsumtion där elever och lärare har möjligheter att undersöka och producera olika typer av texter? Abstract och länk till tidskriften: Action in Teacher Education

 Mer än en kompetens

Vad betyder det digitala när vi diskuterar digital literacy eller digital kompetens? I en litteraturgenomgång i "Teaching in Higher Education" är ambitionen att problematisera begreppet och jämföra hur det används i litteratur med fokus på skola med litteratur som handlar om högre utbildning. Författaren menar att samtalet om digital kompetens i den högre utbildningen främst kommit att handla om kompetenser hos den enskilde individen. I skolsammanhang diskuteras digital kompetens i högre grad i relation till kulturella praktiker och kollektiv kompetens.

Det vidare begreppet ”media literacies” eller mediekompetenser signalerar att det inte handlar om en kompetens. Detta vidare begrepp har, enligt författaren, blivit en pedagogisk grund för olika kritiska diskurser om undervisning och lärande, kanske framförallt kring barn, unga och populärkultur. Sådana kritiska diskurser saknas i den högre utbildningen som fortfarande dessutom domineras av en skriftlig kultur. Författaren tipsar även om en seminarieserie kring digital kompetens i forskning och  praktik.

Artikeln "Literacy, literacies and the digital in higher education" är skriven av Robin Goodfellow och publicerad i tidskriften ”Teaching in Higher Education”, 2011.Abstract och länk till tidskriften: Teaching in Higher Education

Digitala kompetenser är sociala

Dewey och autentiska frågor kan vara intressanta pedagogiska utgångspunkter för arbete med digitala kompetenser i undervisningen. I artikeln ”The Practice Profile of Inquiry: Connecting Digital Literacy and Pedagogy” diskuteras digitala kompetenser i betydelsen deltagande. Författarna menar att det inte är intressant att tala om barnens eller lärarens digitala kompetenser utan om klassrummets och den sociala praktikens.

Digitala kompetenser är sociala, de skapas interaktivt och dynamiskt skriver författarna och föreslår ett arbetssätt där autentiska frågor utgör basen. I åtta irländska grundskoleklasser arbetade forskarna tillsammans med lärare utifrån en pedagogisk modell som kallas ”Inquiry circle”. Modellen användes både som observationsverktyg och för analys. Deltagarna fick förhålla sig till varje steg i modellen – fråga, undersöka, skapa, diskutera och reflektera – och sedan diskutera möjligheter och begränsningar. Författarna menar att digitala kompetenser ofta diskuteras som ett fenomen beroende av nya medier och deras erbjudanden. Detta leder till oss till att kontrastera olika typer av digital kompetens och innebär problematiska dikotomier, menar författarna. De föreslår istället att digitala kompetenser kan uppfattas som en uppsättning praktiker som kan diskuteras och värderas i termer av hur de erbjuder, upprätthåller och berikar autentiska frågor, undersökande, skapande, diskussioner och reflektion.

Artikeln är publicerad i tidskriften E-Learning and Digital Media, 2011. Abstract och länk till tidskriften:

E-Learning and Digital Media

Gamla metoder krockar med nya medieformer

Och så avslutningsvis en svensk avhandling om barns informationskompetenser. Det är Anna Lundh vid Högskolan i Borås som intresserar sig för hur informationskompetenser formas under barns första skolår. Hon har studerat projektbaserad undervisning i tre grundskolor och avhandlingen visar att arbetssättet bidrar till att elever tar stort ansvar, men att de behöver stöd i sitt formulerande av frågor. Elevernas arbete resulterar i främst skrivna texter, medan bilder blir dekorationer. Även här behöver eleverna stöd i sitt lärande. Gamla metoder krockar med nya medieformer och de informationskompetenser som formas inramas av motstridiga krav. Länk till avhandlingen

En kort kommentar om svårigheten i att översätta de engelska begreppen till svenska. I texten har jag valt att översätta media literacy med mediekompetens. Om kompetens kan motsvara literacy får läsaren själv ta ställning till.  I de fortsatta texterna översätts digital literacy med digital kompetens och information literacy med informationskompetens. I de fall författarna använder literacies blir den svenska motsvarigheten kompetenser.

Text: Marie Leijon
marie.leijon@mah.se

Senast granskad: 2016-02-09