Elever och Shakespeares A Midsummer Night's Dream

It ändrar villkoren för språkundervisningen

Informationstekniken förändrar villkoren för språkundervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement eller som kompensation. Det visar språkläraren och forskaren Sylvi Vigmo i sin avhandling från våren 2010.

Bortom entusiasmen - skolans stora utmaning

Resultatet av Sylvi Vigmos forskning har betydelse för hur vi ser på it som verktyg i skolan. Hon menar att det ligger en stor utmaning för skolan när det gäller användningen av it i undervisningen. Det handlar om att utveckla användningen och nå bortom den upptäckarglädje och entusiasm som ofta finns när lärare och skolor börjar använda nya former av digital teknik.

- Det här är något som inte diskuteras så ofta, utan man tänker ofta "Ja men så bra, vi kan använda it också!". Jag gick själv in i det här med en känsla av entusiasm över att äntligen få använda ett jättespännande medium i undervisningen, säger Sylvi Vigmo.

Man måste inse att det är en mängd saker som är sammanlänkade när elever exempelvis skapar digital film - skrivande, berättande, perspektivtagande, mediegenrer, och inte minst elevernas egna erfarenheter av media. Allt påverkar och begränsar hur arbetet fortskrider.

- Är man inte beredd på det så är det lätt hänt att man skapar uppgifter för eleverna som inte alls blir som man hade tänkt sig.

Sylvi Vigmo menar att språklärare ofta är mycket duktiga när det gäller att utveckla spännande arbetsuppgifter, exempelvis genom att lyfta in aktuella tidningsartiklar, reklaminslag eller annat. Läraren lägger vanligtvis ner en hel del tid på att sätta sig in i ett visst område, man sovrar, tänker och planerar för att arbetsuppgiften ska bli intressant och relevant. Men så är det inte alltid när det gäller it.

- Tyvärr riskerar it ibland att bli ett komplement utan att man som lärare har tänkt igenom syftet, hävdar Sylvi Vigmo. Man använder it helt oreflekterat, vilket man inte gör med andra saker.

It förändrar både vad och hur man lär sig

Enligt Sylvi Vigmo bör man alltid börja med att fundera över vilket lärandesyfte man har när man designar uppgifter för sin undervisning. Vilken språklig aktivitet är det som ska tränas? Vilken genre vill jag att eleverna ska arbeta med? Man bör också fundera över vilket innehåll som ungdomarna själva tycker är intressant. Först därefter bör man välja arbetsmetod och resurser.

- Jag förstår att det fortfarande är ett starkt fokus på den skrivna texten i skolan, säger Sylvi Vigmo. Men just i språkundervisningen finns det så mycket mer man kan göra med digitala medier. Det finns mycket som går bortom det skrivna språket, genom it erbjuds eleverna att uttrycka sig språkligt på flera sätt.

Vilken roll får då läraren i en undervisning där eleverna jobbar alltmer självständigt och med en teknik som läraren kanske inte behärskar lika väl som eleverna? Sylvi Vigmos uppfattning är glasklar:

- Lärarens roll är ohotad, men lärarrollen måste förändras, säger Sylvi Vigmo. It förändrar inte bara vad vi lär utan också hur vi lär.

Filmprojekt utvecklade engelskundervisningen

När Sylvi Vigmo påbörjade sin forskarutbildning inom språkdidaktik bestämde hon sig för att följa en lärare som använder digitala medier i engelskundervisningen.

- Det var svårt att hitta en lärare som ville delta, men till slut fann jag en som hade jobbat med film tidigare och som var intresserad av vad filmen kan erbjuda i relation till språkliga aktiviteter. Jag föreslog att hon skulle låta sina elever göra en kortare film med digital filmkamera.

Läraren lät eleverna jobba i grupper under tre veckor, totalt sex längre arbetspass. Varje grupp skulle skapa en fyra minuter lång film som skildrade fem ungdomar och en konfliktsituation.. Först fick varje grupp skapa karaktärer och skriva synopsis, därefter gjorde de en storyboard, sedan filmade de och redigerade slutligen filmen i datorn.

Sylvi Vigmo följde en grupp elever under projektet och filmade deras arbete med hjälp av tre kameror, två som filmade eleverna och en som filmade det som hände på skärmen. Sedan ägnade hon ett halvår till att närgranska och analysera det inspelade materialet, totalt omkring 20 timmar film. Hon undersökte hur ljud, bild, text och tal samspelar och vilka språkliga resurser eleverna använde under arbetet med filmen.

- Mitt fokus var att titta på interaktionen, att följa vad ungdomarna sa till varandra när de arbetade med filmproduktionen. Jag studerade också interaktionen i relation till det som hände på skärmen och hur de använde den digitala tekniken för sina språkliga syften, berättar Sylvi Vigmo.

Forskningen utmanar it-attityder

Genom sin forskning utmanade Sylvi Vigmo två framträdande förhållningssätt gentemot it i skolan.

- Det finns en allmän uppfattning att it betraktas som ett komplement till andra redskap eller verksamheter i undervisningen, menar Sylvi Vigmo. Eller så betraktar man it som en kompensation - om läraren inte har möjlighet att hjälpa alla elever kan it tjäna som en förlängd resurs i undervisningen. Min forskning visar att it som resurs eller digitala redskap förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement.

Samtidigt som it för med sig nya möjligheter och dimensioner, kan tekniken också begränsa eleverna. Det är tydligt att eleverna begränsas av de digitala verktygen, de fastnar i problematik kring vad resurserna kan ge dem för möjligheter. Sylvi Vigmo menar att det ligger en stor pedagogisk och didaktisk utmaning i detta.

- Det finns mycket att fördjupa sig i på det här området. Vi vet för lite om detta för att kunna agera didaktiskt och tänka klokt i relation till det vi vill ska hända. Som lärare har vi alltid ett syfte med det vi gör i undervisningen. Om vi då har en ytlig eller begränsad uppfattning om vad it är och vad den digitala tekniken kan åstadkomma så är det lätt att bli besviken. Det kanske inte blir så bra som man hade tänkt sig, och då ger man upp och lämnar detta, säger Sylvi Vigmo.

Text: Ulf Jämteryd

Senast granskad: 2011-03-01